Moderaterna vill bygga gemensamt luftförsvar över Östersjön

Moderaterna går till val på att Sverige ska arbeta för ett sammanhängande luft- och robotförsvar över Östersjöområdet om högersidan vinner valet. Förslaget ska omfatta skydd mot bland annat drönare, ballistiska robotar och kryssningsrobotar genom att flera nationella luftvärnssystem kopplas samman.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard sade vid en pressträff tillsammans med Lettlands utrikesminister Baiba Braže att olika luftvärnssystem behöver samordnas och dela sensordata för att kunna upptäcka och bekämpa flera typer av luftburna hot. Baiba Braže framhöll samtidigt Lettlands roll på Natos östra flank och att landet har gräns mot både Ryssland och Belarus.

Baiba Bražes besök i Sverige den 26 augusti omfattade enligt Regeringskansliet samtal med Maria Malmer Stenergard om regional säkerhet och försvar, säkerhetsläget i närområdet och stödet till Ukraina. Lettlands utrikesministerium uppgav att Baiba Braže under besöket även skulle besöka försvars- och säkerhetsföretaget Scandinavian Astor Group samt tala inför svenska ambassadörer.

Sverige och Lettland deltar redan i European Sky Shield Initiative, ESSI. Nato uppgav att Sverige och Danmark anslöt sig den 15 februari 2023 och att initiativet då bestod av 17 länder. Satsningen är inriktad på gemensam anskaffning av kompatibla luft- och robotförsvarssystem och på att stärka Natos integrerade luft- och robotförsvar.

Sverige har samtidigt flera pågående satsningar på luftvärn. Försvarets materielverk uppgav i sin långsiktiga upphandlingsplan för 2027–2030 att nya lednings- och sensorsystem planeras för luftvärnsbataljoner, med kapacitet att bättre bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Planen omfattar även luftvärn avsedda för bekämpning av moderna stridsflygplan och kryssningsrobotar.

Försvarets materielverk uppgav också att Sverige 2024 tecknade kontrakt genom Nato Support and Procurement Agency om Patriot-robotar av typen GEM-T tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien. Den gemensamma anskaffningen omfattar upp till 1 000 robotar.

Försvarsmakten uppgav i mars 2026 att regeringen under det föregående året hade aviserat svenska luftvärnssatsningar på mer än 50 miljarder kronor. Försvarsmakten har även fått i uppdrag att bygga upp ett bredare territorialluftvärn för bland annat militära förband, städer och kritisk infrastruktur. Ett svenskt bidrag till Natos integrerade luft- och robotförsvar är planerat under 2026, där stridsflyg bland annat ska kunna användas för luftrumsövervakning och incidentberedskap.

Även Lettland bygger ut sitt luftförsvar. Lettlands försvarsministerium uppger att landets plan för 2025–2036 omfattar korträckviddiga RBS 70-system samt medelräckviddiga IRIS-T SLM och SLX. Enligt ministeriet kan de senare systemen bekämpa luftmål på avstånd upp till omkring 80 kilometer och på höjder upp till cirka 30 kilometer. I Lettlands försvarsbudget för 2026 finns dessutom 200 miljoner euro i basfinansiering för ett skiktat luftförsvar med bland annat luftövervakningsradar samt kort- och medelräckviddiga robotsystem.

Sverige har samtidigt omkring 500 soldater ur 71:a bataljonen stationerade i Lettland under 2026 som en del av Natos multinationella brigad. Försvarsmakten uppger att förbandet bidrar till alliansens avskräckning på den östra flanken.