Moderaterna varnar för dyra vallöften efter valet

Moderaterna bedömer att flera ekonomiska vallöften från Tidöpartierna kan behöva omprövas om partierna får fortsatt regeringsunderlag efter valet. Finansminister Elisabeth Svantesson och justitieminister Gunnar Strömmer pekar på att stora satsningar på bland annat försvar och infrastruktur begränsar utrymmet för andra reformer och att nya åtgärder därför måste finansieras.

En av frågorna gäller biståndet. Liberalerna och Kristdemokraterna vill att Sverige åter ska avsätta motsvarande 1 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, till bistånd. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill i stället kunna använda minskade biståndsutgifter som en finansieringskälla. Sveriges biståndsram för 2026 är enligt Sida 53 miljarder kronor. Av detta går 43,7 miljarder till internationellt bistånd, medan 9,3 miljarder bland annat omfattar kostnader för asylmottagande i Sverige och Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd.

Regeringen beslutade tidigare, efter en överenskommelse med Sverigedemokraterna, att minska den årliga biståndsramen från 56 miljarder kronor under 2023–2025 till 53 miljarder kronor per år under 2026–2028. OECD uppger att Sveriges offentliga utvecklingsbistånd under 2025 motsvarade 0,85 procent av BNI, vilket var den tredje högsta andelen bland OECD:s DAC-länder. Liberalerna vill i sin aktuella biståndspolitik avsätta 1 procent av BNI och bland annat prioritera demokrati, mänskliga rättigheter och stöd till Ukraina. Kristdemokraterna stöder också målet om minst 1 procent av BNI och vill i högre grad använda civilsamhället och den privata sektorn i utvecklingsstödet.

Även Sverigedemokraternas förslag om tandvård kan bli föremål för förhandlingar. Partiet skriver i sin valplattform för 2026 att det förstärkta högkostnadsskydd som sedan årsskiftet gäller äldre ska utvidgas till alla medborgare. Regeringen uppgav i december 2025 att reformen för äldre trädde i kraft den 1 januari 2026 efter att riksdagen hade godkänt den den 3 december 2025. Elisabeth Svantesson framhåller att reformer av det slaget måste vägas mot hur de ska finansieras.

Drivmedelsskatten är ytterligare en fråga där Moderaterna efterlyser besked om finansieringen. Sverigedemokraterna presenterade den 7 september ett valmanifest med 68 punkter och satte där som mål att Sverige ska ha de lägsta drivmedelspriserna i EU. Partiet har också sagt att det vill behålla den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel.

Sverige begärde den 26 mars 2026 tillstånd från EU att under fem månader sänka beskattningen av bensin och diesel med 2,40 kronor per liter under unionens normala miniminivåer. Finansdepartementet uppgav att sänkningen motsvarar omkring 3 kronor per liter inklusive moms vid full övervältring på konsumentpriset och avser perioden 1 juli–30 november 2026. EU-kommissionens förslag anger att ett sådant undantag enligt energiskattedirektivets artikel 19 kräver ett enhälligt beslut i EU:s råd.

Elisabeth Svantesson uppger att regeringen redan har genomfört omfattande åtgärder för att sänka drivmedelspriserna och att en eventuell förlängning av den tillfälliga skattesänkningen måste diskuteras på nytt. Hon säger att det inte är säkert att ett nytt EU-undantag kan beviljas eftersom energikrisen inte har förvärrats. EU:s ministerråd har bedömt att de tillfälliga energiåtgärderna, där drivmedelsskattesänkningarna ingår, beräknas kosta omkring 0,2 procent av Sveriges BNP under 2026. Kommissionens beräkningar visar att kostnaden skulle uppgå till omkring 0,4 procent av BNP om åtgärderna förlängdes till årets slut.