Liberalerna varnar för fortsatt risk att åka ur riksdagen

Liberalerna har stigit kraftigt i flera opinionsmätningar inför riksdagsvalet på söndag, men partiets egen jämförelse med valet 2022 pekar på att stödet fortfarande kan vara överskattat. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), som under lång tid arbetat strategiskt inom partiet, säger att valresultatet kan hamna strax under fyraprocentsspärren.

Inför valrörelsens slutskede hade Liberalerna under lång tid legat omkring eller under två procent i flera mätningar. Under de senaste veckorna har stödet däremot ökat tydligt, samtidigt som partiet har uppmanat väljare inom Tidösamarbetet att taktikrösta på Liberalerna. Novus uppgav att partiet fick 5,8 procent i mätningen den 6–8 september, jämfört med 4,3 procent tidigare. För första gången under mandatperioden låg Liberalerna därmed statistiskt säkerställt över riksdagsspärren. Förändringen var också den enda statistiskt säkerställda rörelsen i den mätningen.

Novus uppgav samtidigt att Liberalernas ökning från 1,9 procent i augusti till 5,8 procent i september var den största procentuella återhämtningen på så kort tid i institutets historiska data sedan 2006 för ett parti som legat under riksdagsspärren så nära ett val. Enligt Novus kom uppgången främst från väljare som tidigare uppgett Sverigedemokraterna, men Liberalerna vann även väljare från Moderaterna.

Trots uppgången finns en fortsatt intern oro. Liberalerna har jämfört partiets nivåer hos tre opinionsinstitut två dagar före valet 2022 med det slutliga valresultatet. Johan Britz uppger att partiet i åtminstone en av mätningarna låg omkring 1,5 procentenheter högre än vad resultatet sedan blev.

I en aktuell mätning från Ekot och Indikator Opinion får Liberalerna 5,4 procent. Om partiets stöd skulle vara överskattat med 1,5 procentenheter på samma sätt som i jämförelsen från 2022 skulle nivån motsvara omkring 3,9 procent. Omnipoll, där tolv mätningar från augusti och september vägts samman, placerar också Liberalerna på 3,9 procent. Johan Britz säger att valresultatet därför kan hamna under spärren snarare än över den.

Indikator Opinions opinionschef Per Oleskog Tryggvason har uppgett att Liberalernas högsta nivå i institutets mätningar under mandatperioden före årets valrörelse var 3,7 procent i juni 2024. I början av 2026 noterades partiet till 1,3 procent.

Även andra institut visar stora skillnader mellan mätningarna. Ipsos uppgav den 9 september att Liberalerna hade ökat från 2,3 till 3,5 procent sedan augusti. Det var partiets högsta nivå i Ipsos sedan augusti 2023, men fortfarande under riksdagsspärren. I undersökningen, som genomfördes den 25 augusti–7 september med 1 708 röstberättigade, minskade samtidigt andelen osäkra väljare från 11,7 till 9,1 procent.

Verian placerade Liberalerna på 3,0 procent den 3 september, en ökning med 1,1 procentenheter. Opinionsansvarige Per Söderpalm bedömde då att sannolikheten för att Liberalerna skulle ta sig in i riksdagen var större än sannolikheten för att Tidöpartierna skulle vinna valet.

Kampanjen för taktikröster har samtidigt mött motstånd från företrädare för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna, som har uppmanat sina väljare att inte fortsätta flytta stöd till Liberalerna. Jimmie Åkesson sade den 3 september att han ville se fler opinionsmätningar innan han tog definitiv ställning till sin tidigare gräns på 3,5 procent för när han skulle avråda Tidöväljare från att rösta på Liberalerna.

Johan Britz avvisar att partiets analys enbart skulle vara ett sätt att hålla taktikröstandet vid liv. Han hänvisar till historiska mönster och säger att borgerliga väljare kan byta parti sent i valrörelsen, samtidigt som större partier får ökad uppmärksamhet i partiledardebatter och statsministerdueller.

I riksdagsvalet 2022 fick Liberalerna 4,61 procent av rösterna. Valmyndigheten fastställde att resultatet gav partiet 16 av riksdagens 349 mandat.