Åkesson anklagar Ann Linde för lögn om SD-politik

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson anklagar tidigare utrikesminister Ann Linde (S) för att felaktigt beskriva partiets migrationspolitik. Bakgrunden är ett framträdande på ett gymnasium i Eskilstuna i förra veckan, där Linde inför elever sade att Sverigedemokraterna anser att Sverige har för få etniska svenskar och vill få icke etniska svenskar att lämna landet. Linde kopplade frågan till säkerhetsläget och framhöll att ett samhälle som inte är inkluderande innebär en säkerhetsrisk.

Besöket genomfördes i samband med politiska debatter som skolans ungdomsförbund arrangerade. Eleverna ställde bland annat frågor om det förändrade säkerhetsläget i världen. Jimmie Åkesson reagerade på Lindes beskrivning och sade att hon ljuger om Sverigedemokraternas politik inför gymnasieelever, varav flera ska rösta för första gången. Han kallade agerandet häpnadsväckande lågt och anklagade samtidigt Socialdemokraterna och Magdalena Andersson för att under valrörelsen fokusera på andra partier i stället för den egna politiken.

Åkesson frågade också Magdalena Andersson om Ann Linde kan fortsätta representera Socialdemokraterna efter det som han beskriver som desinformation. Sverigedemokraterna uppgav i samband med kritiken att partiet ofta möter unga som tror att SD vill utvisa samtliga personer med utländsk bakgrund och ansåg därför att Lindes uttalande var särskilt olyckligt inför gymnasieelever.

Ann Linde hänvisade i sitt svar till en intervju med Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling den 14 juli. Aspling sade där att Sverige har för många personer som inte tillhör den etniskt svenska befolkningen och att detta enligt honom har orsakat stora problem. Han kunde samtidigt inte ange någon exakt nivå och sade att migrationen från avlägsna delar av världen måste minska.

I samma intervju fick Ludvig Aspling frågan hur långt Sverigedemokraterna vill gå för att få personer med annan bakgrund att lämna Sverige. Han sade att personer som vistas olagligt i landet ska återvända eller få beslut om avlägsnande verkställda och att personer som begår brott i större utsträckning ska dömas till utvisning. För personer som inte är kriminella, inte har bristande vandel och har uppehållstillstånd sade Aspling att partiet vill erbjuda en möjlighet att återvända till ett annat land.

Ann Linde uppgav att hon hade svårt att tolka Asplings uttalande på annat sätt än att även personer med annan bakgrund än svensk, som inte är kriminella och inte har bristande vandel, ska lämna Sverige. Hon hänvisade också till Sverigedemokraternas hållning i frågan om permanenta uppehållstillstånd och uppgav att politiken skapar osäkerhet och oro bland invandrare.

Den 25 juli sade Jimmie Åkesson efter debatten om Ludvig Asplings uttalande att Sverigedemokraterna fortfarande utgår från partiets principprogram från 2023. Åkesson sade då att svenskhet i partiets politik grundas på medborgarskap och inte på hudfärg eller etnicitet.

Asplings formulering mötte även kritik inom och utanför Sverigedemokraterna. SD:s riksdagsledamot Nima Gholam Ali Pour sade att han inte delade Asplings bedömning, beskrev uttalandet som generaliserande och ansåg att det behövde förtydligas. SD:s partisekreterare Mattias Bäckström Johansson försvarade däremot Asplings uttalande. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) sade att fokus bör ligga på om människor arbetar, talar svenska och är en del av samhället, snarare än på etnicitet. Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog avstånd från formuleringen.

Sveriges Radio uppgav den 14 juli att Sverigedemokraterna vill utvidga återvandringsbidraget till personer som blivit svenska medborgare, under förutsättning att de avsäger sig medborgarskapet. Ludvig Aspling sade att den nuvarande gruppen som kan få stödet är för liten. Sveriges Radio uppgav samtidigt att bidraget då var 350 000 kronor per person och huvudsakligen riktades till personer som fått uppehållstillstånd av skyddsskäl samt deras anhöriga.

Frågan om permanenta uppehållstillstånd omfattar samtidigt flera olika regeländringar och förslag. Riksdagen beslutade under 2026 att bifalla regeringens proposition 2025/26:262, som bland annat tar bort möjligheten för vissa grupper med asylrelaterade tillstånd att framöver beviljas permanent uppehållstillstånd. Beslutet gäller framtida permanenta tillstånd och är skilt från frågan om att återkalla permanenta uppehållstillstånd som redan har beviljats.

Miniminivåutredningen föreslog i SOU 2025:99 en särskild lag som skulle kunna göra det möjligt att återkalla redan beviljade permanenta uppehållstillstånd för bland annat flyktingar, alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vissa anhöriga. Tillstånden skulle enligt förslaget kunna ersättas med tidsbegränsade uppehållstillstånd om villkoren är uppfyllda. Jimmie Åkesson sade i februari 2026 att Sverigedemokraterna kunde acceptera att frågan sköts till efter valet. SVT uppgav då att uppåt 185 000 personer kunde beröras och att förslaget hade fått omfattande kritik från remissinstanser.

De skärpta reglerna om vandel började gälla den 13 juli 2026. Migrationsverket meddelade att bland annat obetalda skulder, felaktigt utnyttjande av välfärdssystem och kontakter med kriminella nätverk, terroristorganisationer eller extremistiska organisationer kan vägas in vid prövningen av vissa uppehållstillstånd. Migrationsverket betonade samtidigt att en enstaka mindre allvarlig händelse normalt inte ensam leder till avslag eller återkallelse.