AI-genererad illustration
Misstänkt i Brattåsmålet stannade kvar i bilen
Den mordåtalade mannen i Brattåsmålet ville inte lämna Kriminalvårdens minibuss när rätten på måndagsmorgonen besökte gården i Brattås där pensionärsparet Tor Öberg och Gerd Viklund mördades 2005. Trots att rådmannen och domaren Anita Enocksson försökte få honom att delta satt mannen kvar i fordonet medan rättens ledamöter och Tor Öbergs döttrar gick igenom platsen.
Mannen, som är i 45-årsåldern, har tidigare meddelat att han inte vill medverka i rekonstruktioner på gården. Strax efter halv tio lämnade minibussen platsen med den misstänkte kvar i baksätet bredvid en häktesvakt. Huvudförhandlingen i Ångermanlands tingsrätt fortsatte enligt plan under eftermiddagen. Målet har nummer B 1029-26 och inleddes i tingsrättens lokaler i Härnösand den 17 augusti 2026.
Åtalet gäller två fall av mord, enligt Åklagarmyndigheten. Förundersökningen har bland annat byggt på dna-spår från den ursprungliga brottsplatsen, och åklagaren Hanna Flordal är förundersökningsledare i ärendet. Åklagarmyndigheten uppgav att dna-baserad släktforskning användes efter ett beslut i augusti 2025, vilket gjorde att mannen kunde identifieras som misstänkt. Han greps i april 2026 efter att hans dna jämförts med ett spår från brottsplatsen och gett en positiv träff.
Under ett tidigare förhör i rätten lämnade mannen sin egen beskrivning av händelserna den 31 maj 2005. Han har medgett att han befann sig på gården och att han drog in Gerd Viklund i ladugården, men nekar till att ha begått morden. Enligt mannens berättelse kom han dit av en slump efter att ha hört skrik och såg två män lämna platsen innan han hittade kvinnan livlös.
SVT Nyheter rapporterade att åklagarsidan hänvisar till en rättsmedicinsk bedömning där det inte utesluts att Gerd Viklund kan ha varit vid liv när hon flyttades till ladugården. Den uppgiften är en del av åklagarens bevisning i målet. Mannen har själv berättat att han drog in kvinnan i ladan eftersom han var rädd att bli misstänkt om hon hittades där.
Mannen uppgav också under rättegången att han funderat på att kontakta polisen efter händelsen men att han ansåg att det då var för sent. Han har beskrivit att han försökt undvika rapporteringen om mordet och att han mått dåligt av att höra om fallet.
Rättegången i Brattåsmålet omfattar även en prövning av användningen av dna-släktforskning som metod i en svensk domstolsprocess, enligt DNA.se.
Analys
Förklaring:
Artikeln är mycket sakligt och neutralt skriven med rapportering av fakta och återgivna uttalanden från olika parter i målet. Journalisten använder ett neutralt och sakligt språk utan egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Eventuella hårda uttryck, såsom anklagelser eller beskrivningar av brott, återges som faktiska uppgifter eller citat från källor (exempelvis åklagarmyndigheten och misstänkte), vilket enligt instruktionen inte sänker poängen. Formuleringen "rättegången i Brattåsmålet" och andra beskrivningar är neutrala. Enda minuset är en mycket liten antydan om beskrivning av mannens beteende (”ville inte lämna” och ”har tidigare meddelat att han inte vill medverka”), men dessa är rapporterade fakta utan värderande språk. Därför dras poängen endast marginellt ner från perfekt, till 98.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på rättsprocessen och framställer rättsväsendets arbete och teknik som centrala. Den är pragmatisk och neutralt beskrivande, utan ideologiska värderingar åt vänster (som omfördelning eller kritik mot företag) eller höger (som lag-och-ordningstema eller migrationskritik). Den saknar värderande diskussioner och ger i första hand en teknokratisk och institutionell bild, vilket är typiskt för en mittenframställning.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden handlar om en misstänkt i ett mordfall som är ovillig att samarbeta, med fokus på rättsprocessen och användningen av DNA-bevisning. Den misstänkte framstår som problematisk och motvillig, medan rättssystemet och åklagaren framstår som ansvariga för att utreda och driva fallet.
Språk och ton:
Artikeln använder en rak och faktabaserad ton utan värdeladdade ord, vilket varken förstärker positivt eller negativt gentemot aktörerna utan fokuserar på sakförhållanden och rättsprocessen.
Källbalans:
Källorna är främst från rättsväsendet (åklagare, domstol, polis), medan den misstänktes perspektiv är begränsat till hans egna förhörsuttalanden. Saknas tydliga motparter som försvarare eller kritiska röster mot den använda DNA-tekniken, bortsett från en kort not om dna-släktforskningen.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar bredare diskussion om etiska eller rättsliga frågor kring DNA-släktforskning, potentiella konsekvenser för integritet, och eventuella debatter kring brottsbekämpning och statens övervakning. Perspektiv som kunde ge en mer balanserad bild av den kontroversiella tekniken i rättsprocesser uteblir.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...
Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...
Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...
Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
