Miljardärsskatt väcker oro inför möjligt maktskifte

Förslag om en särskild skatt på miljardförmögenheter har blivit en konfliktfråga inför valet. Vänsterpartiet vill att en sådan skatt först utreds och skrev i sin ekonomiska vårmotion 2026 att personer med mycket stora förmögenheter bör beskattas hårdare. Partiet vill även förändra beskattningen av ISK och höja skatten på fastigheter med höga taxeringsvärden. Nooshi Dadgostar uppgav i SVT:s partiledarutfrågning att utredningar har pekat på möjliga skatteintäkter på omkring 50 miljarder kronor, utan att ange hur en framtida miljardärsskatt skulle utformas.

Miljöpartiet förespråkar också en särskild skatt på förmögenheter från en miljard kronor. Partiets ekonomisk-politiska talesperson har samtidigt klargjort att Miljöpartiet inte vill återinföra den tidigare svenska generella förmögenhetsskatten. Miljöpartiet vill dessutom höja ISK-beskattningen för mycket stora innehav. Den tidigare svenska förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007 och byggde på beskattning av nettoförmögenheter över vissa gränsvärden.

En opinionsundersökning som Verian genomförde den 26–28 maj 2026 på uppdrag av Oxfam Sverige visade att omkring varannan svensk vill ha en miljardärsskatt för personer med förmögenheter över en miljard kronor. Stödet var större bland kvinnor än bland män. Undersökningen omfattade 1 056 personer mellan 18 och 84 år. Oxfam Sverige beräknade att drygt 500 personer skulle beröras och att organisationens modell skulle kunna ge drygt 90 miljarder kronor, beräknat utifrån Sveriges BNP 2025.

Socialdemokraterna har däremot inget förslag om miljardärsskatt. Magdalena Andersson avvisade under valrörelsen Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag och beskrev beräkningen på 50 miljarder kronor som osäker. Hon uppgav samtidigt att Socialdemokraternas egna planerade skattehöjningar sammantaget beräknas till omkring 20 miljarder kronor. Socialdemokraterna vill höja beskattningen av stora och lågt beskattade kapitalinkomster, men partiet vill inte införa någon fastighetsskatt. I SVT:s Utfrågningen sade Magdalena Andersson att hon hade mycket svårt att se att Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle kunna få igenom en miljardärsskatt.

Förslagen har mött kritik från näringslivsföreträdare. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, bedömer att den största risken inte är att förmögna personer lämnar Sverige utan att investeringar i svenska företag uteblir. Sven-Olov Daunfeldt menar att investerare kan bli mer benägna att placera kapital i andra länder om en miljardärsskatt diskuteras.

Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare och tidigare nära medarbetare till statsminister Ulf Kristersson, anser att även diskussionen om en sådan skatt kan påverka investeringsviljan. Carl Bergkvist hänvisar till tidigare svenska diskussioner om utflyttningsbeskattning och uppger att Stockholms handelskammare möter många företagare som känner oro. Han beskriver näringslivet som känsligt för osäkerhet och säger att investeringar och andra beslut kan skjutas upp i väntan på besked om framtida regler.

Det tidigare svenska förslaget om utflyttningsbeskattning togs fram av Skatteverket och var tänkt att ersätta den så kallade tioårsregeln. Syftet enligt riksdagens dokumentation var att Sverige skulle kunna beskatta kapitalvinster som hade upparbetats i landet innan en person flyttade ut. Magdalena Andersson, som då var finansminister, uppgav i februari 2018 att förslaget fortfarande remissbehandlades och skulle analyseras vidare om regeringen valde att gå vidare.

Entreprenören och investeraren Klas Tikkanen har också varnat för högre beskattning av stora förmögenheter. Klas Tikkanen har hänvisat till möten med investerare och företagsledare i London där flera hade övervägt att lämna Storbritannien efter skärpt beskattning. Den brittiska reform som trädde i kraft den 6 april 2025 var dock inte en generell förmögenhets- eller miljardärsskatt. Storbritanniens tidigare särskilda skatteregler för personer med så kallad non-dom-status avskaffades och ersattes med ett system som bygger på skatterättslig hemvist.

Norge har fortsatt löpande beskattning av nettoförmögenheter. För 2026 fastställdes grundavdraget till 1,9 miljoner norska kronor och ett högre skikt börjar vid 21,5 miljoner norska kronor. Från inkomståret 2026 finns även en permanent möjlighet att skjuta upp betalningen av förmögenhetsskatt i upp till tre år när skatten på näringsrelaterad förmögenhet överstiger 30 000 norska kronor.

Statistisk sentralbyrå i Norge har konstaterat att utvandringen bland hushåll i den rikaste procenten ökade tydligt från 2022 och att de utflyttade hushållen tillsammans hade betydande nettoförmögenheter. Utvecklingen sammanföll med höjd förmögenhetsskatt, skärpt beskattning av aktievinster och ändrade regler för utflyttningsskatt. Statistisk sentralbyrå har samtidigt inte slagit fast att skatteförändringarna ensamma orsakade utflyttningen.