Matstödet i Sydsudan hotas av akut finansieringskris

AI-genererad illustration

Nyheter

Matstödet i Sydsudan hotas av akut finansieringskris

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 10:334 min

FN:s livsmedelsprogram WFP varnar för att stödet till miljontals människor i Sydsudan kan minska ytterligare när finansieringen sinar. Organisationen uppgav den 14 augusti att det saknas 37 miljoner dollar för hjälpen till flyktingar och sammanlagt 258 miljoner dollar för verksamheten i landet under återstoden av 2026. Bristen på pengar hotar livräddande stöd till 4,2 miljoner människor som lever med matbrist.

WFP:s vice landschef Adham Effendi uppgav vid en FN-pressträff den 14 augusti att organisationen fram till slutet av juli hade nått 2,9 miljoner människor i Sydsudan under året. Under samma period hade mer än 55 000 ton mat delats ut och 70 miljoner dollar betalats ut i kontantstöd. Enligt Adham Effendi väntas matstödet till omkring 180 000 internflyktingar upphöra från den 1 oktober. Om finansieringen inte förbättras kan omkring 600 000 människor i områden där det finns risk för svält även förlora livräddande matstöd i november.

Redan nu får endast de mest utsatta familjerna mat- och näringsstöd, och ransonerna har halverats för att resurserna ska räcka längre. WFP-medarbetaren Tomson Phiri i huvudstaden Juba uppger att organisationens personal tvingas prioritera mellan människor som befinner sig på olika nivåer av hunger. Tomson Phiri beskriver situationen som särskilt svår för barn och uppger att det inte finns något ytterligare utrymme att minska ransonerna.

En uppdaterad analys från IPC i april 2026 klassade omkring 73 000 människor i Sydsudan i IPC fas 5, Katastrof, medan ytterligare omkring 2,5 miljoner befann sig i fas 4, Nödläge. IPC identifierade också risk för svält i Luakpiny/Nasir och Ulang i delstaten Upper Nile samt i Nyirol och Akobo i Jonglei. Situationen bedömdes vara särskilt allvarlig i Akobo, där internflyktingar lever efter hårda strider under det senaste året.

Om resurserna tar slut riskerar konsekvenserna enligt Tomson Phiri att sträcka sig längre än den direkta hungern. Han uppger att svältkatastrofer kan följas av bland annat bortgifte, barnarbete, barn som lämnar skolan och rekrytering av barn till väpnade grupper. UNICEF bedömde inför 2026 att omkring 9,3 miljoner människor, mer än 70 procent av Sydsudans befolkning, skulle behöva humanitärt stöd. UNICEF uppgav samtidigt att cirka 2,81 miljoner barn, motsvarande nästan 65 procent av barnen i skolålder, stod utanför skolan och att omkring fem miljoner människor saknade tillgång till säkert vatten.

Konflikterna i Sydsudan fortsätter samtidigt att drabba civilbefolkningen. FN-insatsen UNMISS dokumenterade 206 konfliktrelaterade våldshändelser under januari–mars 2026 där sammanlagt 1 388 civila drabbades. Av dessa dödades 767 och 457 skadades. UNMISS uppgav att antalet drabbade civila ökade med 67 procent jämfört med föregående kvartal. Sedan januari har dessutom minst 36 hjälparbetare dödats.

Tomson Phiri har under sitt arbete för FN vistats i Sydsudan under flera perioder, bland annat under striderna i Juba 2016. Han befann sig också i landet när president Salva Kiir och vicepresident Riek Machars fraktioner undertecknade ett fredsavtal 2018. Överenskommelsen höll inte, och 2025 sattes Riek Machar i husarrest på initiativ av Salva Kiir. Därefter har våldet fortsatt att eskalera och i allt större omfattning drabbat civila.

Sydsudan har också tagit emot människor som flytt konflikter i grannländerna. Internationella organisationen för migration, IOM, registrerade 38 136 rörelser vid 13 övervakningspunkter i och längs landets gränser under juni 2026. Av dessa var 20 116 inresor till Sydsudan. Den vanligaste angivna orsaken till rörelserna var återvändande efter tidigare fördrivning.

Landet blev självständigt från Sudan 2011 och är världens yngsta stat. Självständigheten följdes av återkommande maktkamper och inbördeskrig med hundratusentals döda, omfattande flykt, svält och ekonomisk kollaps. Sydsudan har betydande oljeresurser, men en majoritet av befolkningen lever i stor fattigdom samtidigt som korruptionen är omfattande.

För hjälparbetare finns även oro kopplad till ebolautbrottet i östra Kongo-Kinshasa, som gränsar till Sydsudan och där tusentals människor har dött. Tomson Phiri uppger samtidigt att många sydsudaneser är mer upptagna av de akuta problemen i det egna landet.

Sydsudans nationella valkommission NEC uppger att landets första allmänna val sedan självständigheten är planerat till den 22 december 2026 efter flera tidigare uppskjutanden. Kommissionen har sedan ombildningen i januari 2024 arbetat med bland annat regelverk, valadministration och regionala valkommittéer inför omröstningen.

Sydsudan har nästan tolv miljoner invånare och befolkningen domineras av nilotiska folkgrupper. Huvudstaden är Juba. Nilen löper genom landet och omges av omfattande våtmarksområden innan floden fortsätter norrut genom Sudan och Egypten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar från journalistens sida. Informationen återges tydligt med källhänvisningar, såsom uttalanden från WFP, Tomson Phiri, UNICEF, UNMISS och andra organisationer. Eventuella hårda eller laddade uttryck presenteras som citerade uttalanden från källorna och påverkar därmed inte den journalistiska neutraliteten. Det finns inga egna slutsatser, ingen känslomässig styrning eller förminskning/förstärkning i texten. Helhetsintrycket är en opartisk och faktabaserad framställning av situationen i Sydsudan.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet eftersom den lyfter fram behovet av humanitärt och statligt stöd i en akut kris, fokuserar på utsatta grupper och effekterna av svält och konflikter på civilbefolkningen. Den betonar kollektiva lösningar via internationella organisationer och FN, vilket stämmer överens med vänsterns värderingar om starkare statliga lösningar och skydd av sociala skyddsnät. Marknadslösningar eller individuell ansvarstagande ton saknas och artikeln prioriterar en bild av strukturell ojämlikhet och global solidaritet, vilket är typiskt för vänsterinriktade perspektiv.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring en allvarlig humanitär kris i Sydsudan där FN och andra internationella organisationer framställs som viktiga räddare. Problemet är den akuta finansieringsbristen som hotar livräddande stöd till miljontals svältande människor, medan civila drabbas hårt av pågående konflikter. FN och hjälparbetare framstår som lösningen och påminner om komplexiteten i konflikten och humanitära behov.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat med fokus på allvaret i situationen och hjälper genom att lyfta humanitära konsekvenser. Beskrivningar av svält, barn i riskzonen och svårigheterna för hjälparbetare förstärker problemets omfattning och behovet av statligt och internationellt stöd. Det finns en underliggande ton av medmänsklighet som framhäver vikten av solidaritet och stöd till utsatta grupper.

Källbalans:
Majoriteten av utrymmet ges till FN-organ som WFP, UNICEF, UNMISS samt internationella organisationer som IOM, samt representanter därifrån. Det finns en frånvaro av inhemska politiska aktörer eller nationella myndigheter i Sydsudan. Konflikten och humanitära behov beskrivs främst genom internationella expertbedömningar och humanitära aktörer. Ingen tydlig politisk motpart i Sverige eller andra tolkningar från nationell politisk nivå ges utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en närmare analys av Sydsudans nationella politik och interna orsaker till konflikten utöver korta historiska fakta. Perspektiv på möjliga lösningar inom landet eller kritik mot internationella insatsers effektivitet diskuteras inte. Det saknas även ekonomiska analyser av finansieringsbristens orsaker eller diskussion om ansvar från globala ekonomiska makter. Den politiska kontexten i Sverige eller EU:s roll i bistånd nämns inte, vilket skulle kunna ge en bredare bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.