Mätningar missar oftast Sverigedemokraternas stöd

Sverigedemokraterna har historiskt varit ett av de svåraste partierna för opinionsinstituten att mäta korrekt. Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, pekar på att partiets sympatisörer i lägre grad än andra deltar i undersökningar, vilket kan bidra till underskattningar. Valmyndigheten fastställde Sverigedemokraternas resultat i riksdagsvalet 2022 till 20,54 procent, medan SCB:s partisympatiundersökning i maj samma år hade uppskattat stödet till 17,0 procent.

SVT:s vallokalsundersökningar har också historiskt haft en underrepresentation av bland annat Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna i de oviktade resultaten. Yngre väljare och tjänstemän har samtidigt varit överrepresenterade, medan äldre och arbetare varit underrepresenterade. Vid valet 2022 återgav Sveriges Radio statsvetaren Jan Teorells bedömning att SVT:s vallokalsundersökningar historiskt i genomsnitt hade avvikit omkring 0,7 procentenheter per parti. Sverigedemokraternas resultat i valet 2014 var enligt Jan Teorell det dittills tydligaste exemplet på en underskattning.

Svenska opinionsmätningar är samtidigt mer tillförlitliga än motsvarande mätningar i bland annat USA och Storbritannien, enligt Annika Fredén, docent vid Lunds universitet. Hon hänvisar till skillnader i hur valresultaten räknas samman. Efter riksdagsvalet 2022 konstaterade Göteborgs universitets Valforskningsprogram att opinionsinstitutens sista mätningar i genomsnitt låg 1,1 procentenheter från det faktiska valresultatet per parti, ungefär i nivå med svenska val sedan millennieskiftet.

Dan Hedlin uppger att större svenska opinionsundersökningar normalt har en felmarginal på omkring två procent, även om enskilda mätningar kan avvika mer. Han pekar också på att Miljöpartiet tidigare ofta fick högre stöd i mätningarna än i valresultaten. Enligt Dan Hedlin kan en förklaring vara att personer som inte bestämt sig ändå har angett Miljöpartiet som det parti som ligger närmast till hands och därefter räknats in i partiets stöd.

Metoderna skiljer sig mellan opinionsinstituten. Verian uppger att företagets väljarbarometer bygger på slumpmässigt utvalda personer från 18 års ålder som intervjuas online eller per telefon. Resultaten viktas bland annat efter kön, ålder, utbildning och partival i riksdagsvalet 2022. Demoskops väljarbarometer i maj 2026 byggde på 2 081 webbintervjuer i Iniziopanelen, där osäkra väljare kunde få upp till två kompletterande frågor om vilket parti de skulle välja.

Frågan om osäkra väljare är betydelsefull under en valrörelse. SCB uppgav att nästan 20 procent fortfarande inte visste vilket parti de skulle rösta på i maj 2022, omkring tre månader före riksdagsvalet. I maj 2026 var andelen enligt SCB åter 20 procent. Samtidigt var Sverigedemokraternas väljare den grupp som i högst grad uppgav att de var säkra på sitt partival.

Små förändringar i mätningarna kan få särskild betydelse för partier som ligger nära riksdagsspärren på fyra procent. Annika Fredén bedömer att mätningar över spärren kan påverka väljares vilja att stödrösta, särskilt sent i en valrörelse när många ännu inte har bestämt sig. Hon framhåller också att etablerade partier som ingår i en koalition kan få stödröster även när opinionsstödet ligger så lågt som omkring 2,5 procent och nämner Kristdemokraterna som exempel.

Göteborgs universitets Valforskningsprogram har visat att 45 procent av Kristdemokraternas väljare i valet 2018 egentligen föredrog ett annat parti, något forskarna använder som exempel på stödröstning kring fyraprocentsspärren. Skillnaderna kan också bli stora sent i valrörelsen. I en mätning som Demoskop publicerade den 27 augusti 2026 fick Liberalerna 2,0 procent, Sverigedemokraterna 18,3 procent och Kristdemokraterna 8,5 procent.

En tidigare opinionsmätning under våren visade att Liberalerna klarade fyraprocentsspärren efter beskedet om att partiet kunde sitta i regering tillsammans med Sverigedemokraterna. Demoskops metod fick därefter kritik eftersom mätningen använde en självrekryterande panel. Annika Fredén framhåller att enskilda mätningar nära spärren kan få en psykologisk betydelse eftersom väljare kan tveka inför att lägga sin röst på ett parti som riskerar att hamna utanför riksdagen.