Marius Borg Høibys hälsning fanns på begravningskransen

AI-genererad illustration

Nyheter

Marius Borg Høibys hälsning fanns på begravningskransen

Av Per ErikssonPublicerad: 23 sep 18:153 min

Marius Borg Høiby deltog inte när prinsessan Astrid Maud Ingeborg Ferner begravdes i Ris kyrka i Oslo den 23 september. Hans namn fanns däremot på kungafamiljens krans, placerat tillsammans med syskonens namn Ingrid och Magnus. Marius Borg Høiby hade tidigare fått permission för att närvara vid kung Haralds begravning, men inte till prinsessan Astrids. ”Vi har inte mottagit någon begäran om detta,” säger politiadvokat – motsvarande kammaråklagare – till Nettavisen. Oslo tingsrätt beslutade den 10 augusti att Marius Borg Høiby skulle vara fortsatt häktad med elektronisk övervakning i ytterligare fyra veckor. Han fick enligt beslutet endast lämna bostaden för bland annat arbete, skola, behandling och läkarbesök och ålades även drogtester enligt ett schema som fastställs av åklagaren och kriminalvården.

Prins Sverre Magnus saknades också vid ceremonin. Norges kungahus meddelade i augusti att han skulle börja studera vid Forward College. Utbildningen är en kandidat i business management där det första studieåret genomförs i Lissabon och de följande åren i Paris respektive Berlin. På plats i Ris kyrka fanns bland andra kung Haakon, drottning Mette-Marit, drottning Sonja, kronprinsessan Ingrid Alexandra och Sveriges kronprinsessa Victoria, som ensam representerade den svenska kungafamiljen. Prinsessan Astrid av Belgien och prins Lorenz deltog också, liksom prins Jean av Luxemburg och prinsessan Margaretha av Liechtenstein. Buckingham Palace bekräftade att den brittiska kungafamiljen inte deltog i begravningen och meddelade att prinsessan Anne i stället skulle resa till Norge i början av oktober för att privat framföra sina kondoleanser.

Prinsessan Astrid avled stilla på Rikshospitalet den 11 september, 94 år gammal, två dagar efter kung Haralds begravning. Finansminister Jens Stoltenberg beskrev under ceremonin hur Astrid hade tagit hand om sin yngre bror Harald. Statsminister Jonas Gahr Støre befann sig den 23 september i New York, där han ledde Norges delegation till FN:s 81:a generalförsamling, och Jens Stoltenberg representerade därför regeringen vid begravningen. Kung Haakon beskrev sin faster som plikttrogen och lojal. Hennes fem barn Cathrine, Benedikte, Alexander, Elisabeth och Carl-Christian framhöll i ett gemensamt uttalande hennes närvaro, lojalitet och pliktkänsla gentemot kung Olav och kung Harald och tackade henne framför allt för att hon varit deras mamma.

Prinsessan Astrid fungerade under åren 1954–1968 som Norges första dam och hade tolv beskyddarskap. Det norska kungahuset uppgav att hon fortsatte med officiella uppdrag fram till sin död och att regeringen 2002 tilldelade henne hederspension för hennes insats för Norge. Begravningen genomfördes på statens bekostnad. Prinsessan efterlämnade fem barn, sju barnbarn och tre barnbarnsbarn. Under ceremonin lade barnbarn och barnbarnsbarn varsin röd ros på kistan.

Prinsessan Astrids Sankt Olavsorden låg framför kistan. Hon utnämndes till ordens av kung Haakon VII 1956 och var den enda som hade rätt att bära tre kungliga porträttnålar, för Haakon VII, Olav V och Harald V. Kyrkoherde Paul Erik Wirgenes ledde begravningen tillsammans med Oslos biskop Sunniva Gylver, som också genomförde jordpåkastelsen. Sissel Kyrkjebø och Sølvguttene medverkade med musik. När kistan bars ut gick prinsessans sista slottsordonnans, en ung gardist som hade varit hennes chaufför under de sista månaderna, framför den tillsammans med Sunniva Gylver. Kung Haakon och representanter för den närmaste familjen bar därefter ut kistan.

Prinsessan Astrids chihuahua Wilma fanns inte heller med under begravningen. Det norska hovet hade tidigare under veckan meddelat att hunden fått ett nytt hem hos ett av prinsessans barn.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är sakligt, neutralt och till större delen descriptionsbaserat utan journalistens egna värderingar eller känslomässiga varying. Föreningen av fakta sker genom tydlig källhänvisning och citat/uppgifter från källor (t.ex. politiadvokat, hovet, regeringen) används som underlag för påståenden, inte som journalistiska åsikter. Ingen användning av laddade eller dramatiserande ord som journalisten själv försöker tillskriva händelserna. Artikeln rapporterar vad som hände, vilka som närvarade och vad olika källor uppgav, utan egna slutsatser eller spekulationer. Ändamålsenligt bevaras sammanhanget mellan meningarna när olika källor introduceras, vilket stärker neutralitet och oberoende i texten.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
15%
70%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln behåller en centrerad ton genom att lyfta institutioner och statligt ansvar utan att framhäva radikala reformer eller kritik mot traditionella maktstrukturer. Den fokuserar på plikt, lojalitet och kungahusets roll i officiella sammanhang, vilket gynnar en Mitten- eller institutionellt orienterad framställning snarare än en vänsterkritisk eller högerreceptiv infallsvinkel.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på kungahusets roll, pliktkänsla och institutionell samverkan.

Språk och ton:
Neutralt

Källbalans:
Officiella källor och kungahuset dominerar innehållet med få kritiska röster.

Utelämnanden och kontext:
Bort från kritisk granskning av monarkins offentliga kostnader och bredare politiska konsekvenser; saknas alternativa perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.