Maria Malmer Stenergard varnar för ryska sabotagehot

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) beskriver de senaste uppgifterna om ryska sabotageaktiviteter i Europa som mycket allvarliga och anser att begreppet statssponsrad terrorism bättre speglar situationen än benämningar som hybridaktivitet. Hon framhåller att Sverige inte accepterar att sprängladdningar placeras på andra staters territorium genom mellanhänder och att händelserna enligt henne visar att Ryssland tar allt större risker.

Den 2 september kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör i Stockholm med anledning av sabotageförsöket vid Leipzig/Halle-flygplatsen. Maria Malmer Stenergard meddelade samtidigt att Sverige ger Tyskland sitt fulla stöd. Tysklands regering uppgav att en drönare med sprängladdning och detonator hade upptäckts den 4 augusti i flygplatsens säkerhetsområde mellan ukrainska fraktflygplan. Utredningen pekar på att sammanlagt tre drönare var inblandade.

Med anledning av händelsen sammankallade Tysklands regering det nationella säkerhetsrådet den 7 augusti och höjde hotnivån från abstrakt till hög. Regeringen bedömde samtidigt att något konkret hot mot allmänheten inte förelåg. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade den 1 september att regeringen ser händelsen som en del av en längre rad ryska försök till destabilisering, desinformation, hot och sabotage i Europa.

Tyskland beslutade efter utpekandet av Ryssland att stänga det ryska generalkonsulatet i Bonn och kulturcentret Russian House i Berlin. Den tyska regeringen vill också driva frågan om att föra upp ytterligare personer på EU:s sanktionslistor. Europeiska rådets ordförande fördömde den 1 september sabotageförsöket och meddelade att EU ska samarbeta med Tyskland och andra medlemsländer för att öka trycket på Ryssland. EU:s utrikeschef Kaja Kallas beskrev händelsen som något med kännetecken på statssponsrad terrorism och uppgav att ytterligare sanktioner diskuteras.

Samtidigt har danska Politiets Efterretningstjeneste fått uppgifter om ryska sabotageförberedelser i Danmark. PET:s kontraspionagechef Emil Græsholm uppgav att ryska säkerhetstjänster aktivt förbereder sabotage mot dansk försvarsindustri som har koppling till det militära stödet till Ukraina. Emil Græsholm uppgav också att ryska aktörer har försökt rekrytera vanliga danskar för att bland annat kartlägga tillträdesvägar och säkerhetsförhållanden vid fabriker och företag.

Rysslands ambassadör i Danmark Vladimir Barbin avvisade PET:s anklagelser och uppgav att han ansåg att konkreta bevis för påståendena inte hade presenterats. Danmarks försvarsunderrättelsetjänst FE bedömer samtidigt att Ryssland bedriver hybridkrig mot Nato och väst. FE placerar sabotagehotet mot danska försvarsmyndigheter, företag och organisationer som stöder Ukrainas militära insats på nivån hög.

PET bedömer att ryska sabotageaktiviteter bland annat syftar till att stoppa konkreta leveranser till Ukraina och skapa osäkerhet som kan försvaga Europas politiska, ekonomiska och militära stöd till landet. Maria Malmer Stenergard säger att Sveriges underrättelsemyndigheter har nära kontakt med sina danska motsvarigheter och att svenska politiska företrädare också står i nära kontakt med danska kollegor. Hon uppger att hon inte kan lämna fler detaljer om de danska sabotageuppgifterna än vad som redan har framkommit offentligt.

Natos generalsekreterare Mark Rutte sade den 2 september att Ryssland blivit allt mer riskbenäget. Han pekade på både sabotage mot försvarsindustri som stöder Ukraina och händelsen i Leipzig som exempel på fientliga aktiviteter riktade direkt mot Nato-länders territorium. Nato bedömde den 30 augusti att Ryssland intensifierar sina hybridaktiviteter i Europa, men såg samtidigt inget omedelbart förestående hot om ett direkt militärt angrepp mot alliansen.

Maria Malmer Stenergard anser att utvecklingen ingår i ett större ryskt mönster och säger att Europa därför måste hålla samman, särskilt när det gäller stödet till Ukraina. Enligt henne försöker Ryssland skrämma europeiska länder och få dem att minska stödet till Ukraina. Hon framhåller att Sveriges svar är ett nära samarbete med EU och Nato samt investeringar i den egna förmågan att stå emot och avskräcka Ryssland.

Maria Malmer Stenergard deltog även i EU:s informella utrikesministermöte den 1–2 september. Sveriges regering meddelade att hon där drev linjen att EU ska öka det ekonomiska trycket på Ryssland och samtidigt stärka det långsiktiga stödet till Ukraina.