Socialdemokraterna vill riva upp nytt bidragstak

Socialdemokraterna vill stoppa det bidragstak inom försörjningsstödet som ska börja gälla den 1 januari 2027. Magdalena Andersson (S) säger att en S-ledd regering skulle riva upp förändringen och anser att den inte går att motivera. Hon hänvisar bland annat till familjer där vuxna arbetar eller utbildar sig men ändå har svårt att klara barnens försörjning.

Riksdagen fattade det slutliga beslutet om det reformerade försörjningsstödet den 26 maj 2026. I huvudvoteringen röstade 198 ledamöter för socialutskottets förslag, 107 emot och 42 avstod. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig bidragstaket. Centerpartiet ville i stället ge kommunerna större möjlighet att göra undantag när det finns särskilda skäl.

Förändringen innebär bland annat att riksnormen för ekonomiskt bistånd stramas åt och att kommunerna inte längre ska kunna lägga till egna extra belopp utöver normen. Från och med det fjärde barnet införs också en begränsningsregel. Regeringen angav i propositionen att den nya riksnormen ska räknas fram med hjälp av ett referensvärde som bygger på prisundersökningar av baskonsumtionen för olika typer av hushåll.

Riksdagens beslut omfattar även andra villkor för ekonomiskt bistånd. Som huvudregel ska stödet bara kunna lämnas till personer som vistas lagligt i Sverige. Bistånd för kostnaden för en andrahandsbostad ska som huvudregel kräva att uthyrningen är tillåten.

Bidragstaket ingår i regeringens bredare reformering av försörjningsstödet. Socialdemokraterna motsätter sig taket men stöder aktivitetskravet. Arbetsförmedlingen uppger att kommunerna från den 1 oktober 2026 ska ställa aktivitetskrav på personer som har fått ekonomiskt bistånd under minst tre sammanhängande månader. Den som redan deltar i en aktivitet som Arbetsförmedlingen har beslutat om ska inte omfattas av kommunens krav.

Aktivitetskravet innebär att den enskilde ska delta i insatser som kan föra personen närmare arbete. Om kraven inte följs kan socialnämnden minska eller neka ekonomiskt bistånd. Kommunerna måste samtidigt kunna erbjuda meningsfulla aktiviteter. Sveriges Kommuner och Regioner uppger att staten avsätter 1 miljard kronor till kommunerna för aktivitetskravet under andra halvåret 2026 och därefter 2 miljarder kronor per år. Därutöver tillkommer särskilda medel för bland annat barnomsorg och Arbetsförmedlingens systemstöd.

En annan del av reformerna är den tillfälliga jobbpremien. Försäkringskassan uppger att ersättningen motsvarar 15 procent av lönen, som mest 3 750 kronor i månaden, och kan betalas under högst 18 månader. Vid införandet uppgav Försäkringskassan att regeringen räknade med att omkring 6 900 personer per månad skulle kunna ansöka om premien.

Socialstyrelsen uppger att omkring 142 000 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2025. Kommunerna betalade då ut drygt 11,2 miljarder kronor. Nästan 247 000 personer tog emot bistånd under året, varav omkring 73 000 var barn. Statistiska centralbyrån uppger att knappt fyra procent av Sveriges hushåll får ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning och att ensamstående män utan barn utgör omkring två femtedelar av biståndshushållen.

Sveriges Kommuner och Regioner uppgav i sin ekonomirapport att regeringen har räknat med att bidragstaket ska sänka kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd. Mot den bakgrunden har det generella statsbidraget reglerats med omkring 240 miljoner kronor från 2027.