Många utomhusarbetare saknar fortfarande skydd mot TBE

AI-genererad illustration

Nyheter

Många utomhusarbetare saknar fortfarande skydd mot TBE

Av Sofia NilssonPublicerad: 19 juli 10:013 min

En nationell kartläggning från Umeå universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt visar att många utomhusarbetare fortfarande saknar vaccination mot TBE, trots att deras arbete innebär återkommande exponering för fästingar. Bland lantbrukare uppgav 37 procent att de inte vaccinerat sig alls, medan motsvarande andel bland skogsarbetare var 32 procent. Statens veterinärmedicinska anstalt uppgav samtidigt att nästan en fjärdedel av samtliga deltagare i undersökningen var ovaccinerade. Kartläggningen omfattade drygt 1 000 personer och undersökte kunskap, attityder och vaccinationsvanor inom olika utomhusyrken. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt hade naturguider, forskare och länsstyrelseanställda generellt högre vaccinationstäckning än lantbrukare och skogsarbetare, och täckningen var dessutom högre i södra och mellersta Sverige än i flera nordliga län.

Forskaren Junwen Guo vid Umeå universitet uppgav att många inte upplever risken som särskilt stor eftersom de inte själva har erfarenhet av sjukdomen. Enligt honom anser vissa att de ser för få fästingar för att känna oro, medan andra beskriver att avståndet till vaccinationsmottagningar på landsbygden gör att vaccination skjuts upp. Flera deltagare uttryckte också önskemål om att vaccinationsbilar oftare ska besöka landsbygden. Forskarna bedömer att ökad information, tydligare rekommendationer och större engagemang från arbetsgivare behövs för att öka vaccinationstäckningen. Junwen Guo uppgav att omkring 35 procent av deltagarna svarade att arbetsgivaren betalar vaccinet, men att många av dessa var egenföretagare och att den faktiska andelen därför sannolikt är lägre. Arbetsmiljöverket fastställer att arbetsgivare ska erbjuda vaccination när arbetsplatsens riskbedömning visar att det behövs och att arbetsgivaren ska bekosta de medicinska åtgärder och kontroller som riskbedömningen kräver. Myndigheten rekommenderar även täckande kläder, stövlar, lämpligt insektsmedel och att kroppen kontrolleras efter fästingar vid arbete utomhus. Skatteverket uppger dessutom att TBE-vaccination är en skattefri förmån när en anställd arbetar i ett TBE-område och riskerar fästingbett i arbetet.

TBE kan ge allt från lindriga symtom till svåra neurologiska komplikationer. Ulrika Marking, infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten, uppgav att en del patienter utvecklar hjärninflammation och kan behöva långvarig sjukhusvård samt drabbas av kvarstående besvär under lång tid eller livet ut. Omkring 400 personer vårdas på sjukhus för TBE varje år och antalet fall har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt sex procent årligen. Folkhälsomyndigheten registrerade 504 TBE-fall under 2025, en ökning med 31 procent jämfört med 2024. Myndigheten uppgav att medianåldern bland de smittade var 50 år, att män stod för 64 procent av fallen, att 99 procent hade smittats i Sverige och att flest fall rapporterades i augusti. Flest fall förekommer i åldersgruppen 50–59 år och sjukdomen har spridits längre norrut längs Östersjökusten. I maj 2026 meddelade Folkhälsomyndigheten att nationella rekommendationer införts som stöd för regionernas beslut om vaccination mot TBE.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för personer som riskerar att utsättas för fästingar i riskområden och Ulrika Marking uppgav att arbetsgivare med personal som exponeras för fästingar där kan överväga att ordna vaccination. Regionernas smittskyddsenheter ger samma råd till personer som vistas i fästingtäta områden. Hela Västra Götalands, Östergötlands, Södermanlands, Stockholms och Värmlands län räknas som riskområden, och sammanlagt 173 av Sveriges 290 kommuner är klassade utifrån konstaterade sjukdomsfall. Statens veterinärmedicinska anstalt genomför samtidigt, tillsammans med Uppsala universitet, kartläggningar för att mer exakt identifiera var smittbärande fästingar finns. Enligt 1177 behöver personer yngre än 50 år normalt tre vaccindoser under det första året, en fjärde dos efter tre år och därefter en påfyllnadsdos vart tionde år.

Dela artikel:FacebookTwitter

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Den återger statistik, uttalanden och rekommendationer från forskare, myndigheter och experter utan att journalistens egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar framträder. Eventuellt laddade uttryck tydliggörs som källhänvisade uttalanden från olika aktörer, vilket inte sänker poängen. Språket är kontrollerat och presenterar fakta och expertinformation utan egna slutsatser eller känslostyrd retorik. Den är alltså mycket oberoende och neutral språkligt, dock inte helt 100 då några formuleringar som "flera deltagare uttryckte också önskemål" kunde uppfattas som något svagt värderande, men som främst återger respondenternas åsikter.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster genom fokus på en starkare stat och offentliga myndigheters roll i att säkerställa sociala skyddsnät och hälsa för utsatta yrkesgrupper. Framställningen pekar på behov av ökad information, tydligare rekommendationer och arbetsgivarnas engagemang, vilket stödjer statliga lösningar snarare än marknad eller individuell ansvar. Bristen på företagsperspektiv och kritik mot privatisering förstärker detta intryck. Balans ges i viss mån genom expertutlåtanden utan polarisering, men det dominerande perspektivet är kollektivt ansvar och offentlig styrning.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av att det finns en brist i skyddet för utomhusarbetare mot TBE och framhåller myndigheter, forskare och arbetsgivare som ansvariga för att förbättra situationen.

Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt utan värdeladdade ord, vilket ger en ton som främjar myndigheternas och forskarnas roll som lösningsorienterade och trovärdiga aktörer.

Källbalans:
Artikeln lyfter fram uttalanden från forskare, flera statliga myndigheter (Statens veterinärmedicinska anstalt, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Skatteverket) och har inga röster från privata arbetsgivare eller vaccinskeptiker.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som arbetsgivares ekonomiska börda eller privata initiativ och debatt om statens roll i vaccination saknas, liksom motargument från dem som kan vara skeptiska till ökad statlig intervention eller vaccinationer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.