Man i 60-årsåldern åtalas för olaga hot mot justitieministern Gunnar Strömmer (M)

AI-genererad illustration

Nyheter

Man i 60-årsåldern åtalas för olaga hot mot justitieministern Gunnar Strömmer (M)

Av Redaktionen•Publicerad: 2 nov 15:55•2 min

En man i 60-årsåldern har åtalats vid Alingsås tingsrätt för olaga hot mot justitieminister Gunnar Strömmer (M). Åtalet gäller ett mejl till Justitiedepartementet där mannen hotade att skära upp statsrådet. Åklagaren anser att hotet varit av sådan karaktär att det kunnat framkalla allvarlig rädsla för den personliga säkerheten.

I meddelandet kopplade mannen sitt hot till ett krav på att Gunnar Strömmer skulle avlägsna något som mannen beskrev som ett problem i etern. Han hänvisade även till röster som enligt hans egen beskrivning uppmanade honom att genomföra den hotfulla handlingen.

Säkerhetspolisen har utrett vem som använt den aktuella e-postadressen och kunnat knyta den till den åtalade mannen. Under utredningen har även Gunnar Strömmer förhörts. Justitieministern förhördes dock inte själv sin talan i målet.

Förundersökningen har hanterats av Riksenheten för säkerhetsmål inom Nationella åklagaravdelningen. Enligt Åklagarmyndigheten har enheten ett rikstäckande ansvar för de mål och ärenden som handläggs vid Säkerhetspolisen. Nationella åklagaravdelningen arbetar med särskilda kategorier av brott.

Säkerhetspolisen anger i sin vägledning om personlig säkerhet att myndigheten som huvudregel utreder politiskt motiverade olaga hot mot företrädare för den centrala statsledningen. Myndigheten ansvarar också för att bedöma hotbilder och vilka skyddsåtgärder som behövs kring dessa personer.

Enligt brottsbalkens fjärde kapitel, femte paragrafen, kan den som döms för olaga hot av normalgraden få böter eller fängelse i högst två år. Sveriges riksdag anger att bestämmelsen gäller hot om brottsliga handlingar som är ägnade att orsaka allvarlig rädsla för bland annat den egna säkerheten.

Några närmare uppgifter om säkerhetsarrangemangen kring Gunnar Strömmer har inte lämnats. Caroline Opsahl, pressekreterare hos justitieministern, har meddelat att statsrådens säkerhet inte kommenteras.

Säkerhetspolisen uppger att myndigheten inte lämnar ut detaljer om enskilda skyddspersoners säkerhetslösningar. Skyddet utformas med stöd av återkommande hotbedömningar och kan bestå av bland annat livvakter, säkra transporter och olika former av fysiskt skydd.

Brottsförebyggande rådet redovisade i Politikernas trygghetsundersökning 2025 att 24,8 procent av de tillfrågade förtroendevalda uppgav att de utsatts för hot eller trakasserier under 2024. Av riksdagsledamöterna uppgav 65 procent att de utsatts för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under samma år.

Gunnar Strömmer tillträdde som Sveriges justitieminister den 18 oktober 2022. Enligt Sveriges riksdag valdes han även till riksdagsledamot för Stockholms kommun för den mandatperiod som inleddes den 28 september 2026.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar ett mycket neutralt och sakligt språk. Den använder återgivande formuleringar och tydliga källhänvisningar (t.ex. enligt Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Brottsförebyggande rådet) och förmedlar fakta utan subjektiva värderingar eller egna slutsatser. Fokus ligger på vad som framförs av myndigheter och åklagare snarare än på journalistens egna bedömningar. Även när det nämns detaljer om säkerhet och lagrum är språket sakligt och utan emotionell förstärkning. Ingen politisk partiskhet eller vinklad framställning märks i texten.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
15%
70%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på rättsstatens processer och institutionernas roll i att skydda politiska företrädare, samt teknik och byråkratiska lösningar snarare än politiska policyförslag eller kritiska analyser av ekonomiska/maktstrukturer. Den prioriterar stabilitet, lag och ordning samt institutionella mekanismer, vilket stärker en mitteninriktning som betonar pragmatism och saklighet framför radikal vänster- eller högeragenda.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar hot mot en regeringsföreträdare som ett brott inom en rättsstat, med fokus på myndigheternas hantering och skydd av demokratisk struktur.

Språk och ton:
Formell och faktabaserad ton.

Källbalans:
Myndigheter och officiella källor dominerar (Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, BRÅ, Justitieministerns pressekreterare). Motpart saknas eller är minimalt.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, till exempel bredare debatt om hot mot politiker och demokratin, finansiering och prioriteringar för säkerhet, samt kritiska röster mot överdrivna säkerhetsåtgärder eller statlig maktutvidgning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.