
AI-genererad illustration
Man åtalas efter tortyrmejl till RFSU
En man i 30-årsåldern från Hässleholm åtalas vid Hässleholms tingsrätt för olaga hot och ringa hets mot folkgrupp. Åtalet gäller ett anonymt mejl som skickades till RFSU i Malmö/Lund i juni förra året. Meddelandet innehöll bilder på tortyrredskap och detaljerade beskrivningar av hur de skulle användas mot personer utifrån sexuell läggning och könsidentitet, skriver Norra Skåne.
Mannen erkänner att han skickade mejlet men nekar brott. – Syftet var att skapa rädsla. Jag ville visa att jag inte håller med RFSU, säger han i förhör enligt Norra Skåne. Han uttrycker starkt hat mot hbtqi-personer och säger: – En av de största fienderna till Gud. Vad Gud vill, vill jag.
Mejlet innehöll avbildningar av medeltida tortyrredskap tillsammans med detaljerade förklaringar av hur dessa skulle kunna användas. I anslutning till ett tortyrredskap kallat Judas vagga förekom en nedsättande kommentar om homosexuella män. Avsändaren framförde också att samtliga personer inom RFSU:s verksamhet förtjänade att utsättas för den behandling som beskrevs.
Meddelandet orsake oro bland personalen. Verksamhetschefen gjorde en polisanmälan och tog kontakt med RFSU:s säkerhetsavdelning. En planerad kafékväll ställdes dessutom in med hänvisning till säkerhetsläget.
Polisen spårade mannen, en ostraffad hässleholmare i 30-årsåldern, via uppgifter från Google. Han erkänner att han skickat mejlet men nekar brott.
RFSU Malmö beskriver sig som en partipolitiskt och religiöst obunden medlemsorganisation som grundades 1934. Lokalföreningen bedriver verksamhet i hela Skåne, bland annat genom sexualupplysning i skolor och utbildningsinsatser för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Styrelsen ansvarar för föreningens ideella verksamhet och har arbetsgivaransvar för kontoret.
Organisationen arbetar även med sexuell och reproduktiv hälsa. RFSU Malmö driver Sexualterapeutiska mottagningen Skåne tillsammans med RFSL Rådgivningen Skåne och i partnerskap med Region Skåne.
Brottsförebyggande rådet redovisade i december 2025 att homofobiska motiv utgjorde 7 procent av de identifierade hatbrottsmotiven under 2024. Transfobiska motiv stod för 3 procent och andra hbtqi-relaterade motiv för ytterligare 3 procent. Myndigheten konstaterade att olaga hot och ärekränkning var relativt vanliga brottskategorier bland de hbtqi-relaterade hatbrotten och att dessa ofta förekom i digitala miljöer.
I rapporten Personer misstänkta för hbtqi-relaterade hatbrott från december 2024 undersökte Brottsförebyggande rådet anmälningar där en skäligen misstänkt person hade identifierats. Misshandel, olaga hot och ofredande var de tre vanligaste brottskategorierna. Undersökningen omfattade både brott med koppling till sexuell läggning och brott med transfobiska motiv.
Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken ändrades den 1 juli 2024. Regeringen har redovisat att lagändringen innebär att även enskilda personer inom de skyddade grupperna direkt kan omfattas av bestämmelsen och få ställning som målsägande. Det gäller exempelvis brott som riktas mot en person med anspelning på dennes sexuella läggning.
Högsta domstolen fastställde i december 2020, i mål B 5987-19, att ett meddelande riktat till en enskild person under vissa förhållanden också kan bedömas som hets mot folkgrupp. Domstolen klargjorde samtidigt att ansvar för både hets mot folkgrupp och olaga hot kan bli aktuellt om rekvisiten för respektive brott är uppfyllda. Avgörandet avsåg ett annat rättsfall.
Även omfattningen av ett meddelandes spridning kan ha betydelse för hur ett brott bedöms. Ångermanlands tingsrätt prövade i oktober 2021 ett annat mål där hets mot folkgrupp bedömdes som ringa eftersom uttalandena endast hade nått en mindre krets personer. Domstolen angav att påföljden för ringa hets mot folkgrupp är böter.
Polismyndigheten framhåller också att hatbrottsmotiv kan påverka straffvärdet vid en fällande dom. Ett brott kan bestraffas strängare om gärningspersonen haft som motiv att kränka någon på grund av exempelvis sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Den generella bestämmelsen innebär inte att ett sådant motiv har fastställts i målet mot mannen från Hässleholm.
Mannen står nu åtalad för det mejl som skickades till RFSU i juni 2025. Han medger att han är avsändaren men bestrider brottansvar.
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort sakligt språk, tydlig attribution av uppgifter till källor och myndigheter (t.ex. Norra Skåne, Brå, polis), samt citerar den åtalade och andra parter utan egna värderingar eller emotionella övertoner. Den journalistiska rösten håller sig till rapportering av fakta, lagstiftning och bakgrund, utan egna slutsatser eller spekulationer. Eventuella påståenden som kommer från källor är tydligt angivna som citat eller refererade uppgifter. Inga tydliga journalistiska åsikter eller förstärkningar av händelser framkommer. Texten följer källornas perspektiv och går inte in i subjektiva tolkningar av sakförhållanden.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänstern genom att fokusera på skydd och rättsväsendets roll i att bekämpa hatbrott mot minoriteter, särskilt hbtqi‑personer, samt genom att belysa lagändringar som stärker skyddet av utsatta grupper. Den betonar behovet av statlig närvaro och rättsliga åtgärder mot hat och diskriminering och ger främst utrymme åt organisationer som arbetar för sexual- och reproduktiv hälsa samt skydd av minoriteter, vilket speglar vänsterinriktade värderingar om jämlikhet och statens roll i att motverka diskriminering.
Rubrik och framing:
Framställningen kretsar kring ett hatbrott mot LGBTQ‑rörelsen RFSU, där offren utsätts för rädsla och hot. Problemet framställs som en aktuell form av hatbrott mot en skyddad grupp; lösningen betonas i form av rättsliga åtgärder och ökat skydd samt myndigheters säkerhetsarbete; ansvaret ligger hos gärningspersonen medan brottet används som exempel på behovet av starkare skydd och rättsarbete.
Språk och ton:
Ton och val av ord förstärker allvar och empati för offren (RFSU och hbtqi‑personer) och understryker hotets allvar genom juridiska termer som olaga hot och hets mot folkgrupp. Gärningspersonen framställs som ansvarig för brottet medan myndigheters och RFSU:s insatser framstår i positiv dager.
Källbalans:
Källa från polisen, RFSU Malmö, BRÅ:s statistik och domslut diskuteras; huvudtyngden av källor är officiella eller institutionella. Motverkande eller kritiska röster utanför dessa myndighets- och organisationsperspektiv känns begränsade eller frånvarande.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: direkta kommentarer från gärningsmannen utan vidare kontext om motiv eller försvar; bredare samhällsdebatts nyanser om hatbrott och minoriteters säkerhet saknas i större utsträckning; ingen jämförelse med andra fall eller regionala skillnader ges; saknas utsaga från fler hbtqi‑organisationer eller politiska företrädare.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
FN varnar för bestående issmältning vid tillfällig uppvärmning
Även kortvariga temperaturökningar kan orsaka skador på jordens frusna områden som inte går att återställa...

Ryssland lämnar europeiskt avtal mot tortyr
Rysslands utträde ur Europarådets konvention mot tortyr trädde i kraft söndagen den 1 november 2026....

Man i 60-årsåldern åtalas för olaga hot mot justitieministern Gunnar Strömmer (M)
En man i 60-årsåldern har åtalats vid Alingsås tingsrätt för olaga hot mot justitieminister Gunnar...

Donald Trump förstärker skyddet med luftvärnsrobotar vid Mar-a-Lago
USA:s president Donald Trump har fått ett utökat luftförsvar kring sitt residens Mar-a-Lago i West...
