
AI-genererad illustration
Man döms efter felaktiga vabansökningar på över 105 000 kronor
Skellefteå tingsrätt har dömt en man i 50-årsåldern för vårdslöst bidragsbrott vid tio tillfällen. Mannen, som är bosatt i Skellefteå kommun, har fått drygt 105 000 kronor från Försäkringskassan genom ansökningar om tillfällig föräldrapenning för sammanlagt 236 dagar.
Påföljden blir villkorlig dom och 40 dagsböter. Enligt Åklagarmyndigheten innebär en villkorlig dom normalt en prövotid på två år utan övervakning. Antalet dagsböter avgörs av brottets allvar, medan storleken på varje dagsbot beror på den dömdes ekonomi.
De felaktiga ersättningsansökningarna gjordes under perioden 2024–2025. Vid tio tillfällen begärde mannen ersättning för vård av sjukt barn trots att han antingen arbetade eller var ledig enligt sitt arbetsschema.
Under en av perioderna ansökte han om vab för nästan en hel månad i följd. Den utbetalningen uppgick till 19 890 kronor. Sammanlagt omfattade ansökningarna 236 dagar under ett år.
Mannen har förklarat att han inte kände till reglerna och därför inte insåg att ansökningarna var felaktiga. Han har uppgett att han betraktade det inträffade som ett misstag och att han hade fått hjälp med att fylla i handlingarna.
Som förklaring har mannen även hänvisat till att han vårdar ett svårt sjukt barn. Han trodde att barnets vårdbehov gav honom rätt till ersättningen. Enligt uppgifterna har han återbetalat större delen av pengarna till Försäkringskassan.
Försäkringskassan anger att föräldrar till barn med allvarlig sjukdom under vissa förutsättningar kan få tillfällig föräldrapenning även om omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag redan betalas ut. Ersättningarna måste då avse skilda behov av vård eller tillsyn, samtidigt som övriga villkor för ersättning ska vara uppfyllda.
Myndighetens regler innebär också att en förälder normalt behöver lämna ett intyg från läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde kalenderdagen i barnets vårdperiod för att få fortsatt vabersättning.
Att ett bidragsbrott begås utan avsikt utesluter inte straffansvar. Åklagarmyndigheten beskriver att vårdslöst bidragsbrott förutsätter grov oaktsamhet, där den sökande har agerat på ett uppenbart vårdslöst eller slarvigt.
I förarbetena till bidragsbrottslagen har regeringen angett att grov oaktsamhet bland annat kan föreligga när någon lämnar tydligt felaktiga uppgifter om sina arbetsförhållanden och dessa påverkar rätten till ersättning. Straffansvaret är enligt förarbetena främst avsett för situationer där oaktsamheten varit medveten.
Sedan den 1 januari 2020 är preskriptionstiden för vårdslöst bidragsbrott fem år, jämfört med tidigare två år. Regeringen har i en proposition om bidragsspärr och sanktionsavgifter redovisat att lagändringen bland annat syftade till att ge bättre möjligheter att utreda brotten och ställa ansvariga inför rätta.
Kontrollerna av vabersättning har också förändrats. Försäkringskassan uppger att arbetsgivare sedan januari 2025 är skyldiga att varje månad rapportera anställdas frånvaro för vab och föräldraledighet till Skatteverket. Informationen lämnas därefter vidare till Försäkringskassan för att användas vid kontroller av möjliga felaktiga utbetalningar.
I en skrivelse till regeringen den 7 april 2026 framhöll Försäkringskassan att uppgifter om huruvida en förälder faktiskt har avstått från arbete bör kontrolleras innan tillfällig föräldrapenning betalas ut. Myndigheten bedömer att kontroller före utbetalning skulle kunna förhindra ett stort antal felaktiga ersättningar.
Bidragsbrott förekommer i hela landet. Brottsförebyggande rådets statistik visar att 22 845 sådana brott anmäldes under 2025, vilket var två procent fler än året innan. Ungefär 62 procent av anmälningarna gällde Försäkringskassan.
Domen mot mannen i Skellefteå omfattar tio fall av vårdslöst bidragsbrott. Han har dömts till villkorlig dom och dagsböter efter de felaktiga utbetalningarna från Försäkringskassan.
Gillar du den här personligheten?
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är i stort sett saklig och neutral. De olika påståenden som inte är journalistens egna är tydligt hänvisade till källor eller myndigheter med uttryck som 'Enligt Åklagarmyndigheten', 'Försäkringskassan uppger' och 'regeringen har i en proposition' etc. Journalisten återger både fakta (domen, beloppen, perioderna) och parternas egna uppgifter (männens förklaringar) utan att lägga in värderingar eller egna slutsatser. Ingen spekulation eller emotionellt färgat språk används. Den enda potentiella avvikelsen från ett helt neutralt språk är den avslutande meningen 'Gillar du den här personligheten?', som är en uppmaning till läsaren och därmed ett litet inslag av redaktionell inramning som kan tolkas som att försöka påverka läsaren känslomässigt. Det drar dock inte ner trovärdigheten i kärninnehållet.
Förklaring:
Artikeln fokuserar framför allt på rättsprocess, kontroller och förebyggande åtgärder mot felaktiga ersättningar. Den betonar individens ansvar och myndigheters kontrollåtgärder, samtidigt som den beskriver lagändringar och pristipationer som syftar till att öka effektiviteten och minska missbruket. Detta framhäver en högerinriktad världsbild som prioriterar lag och ordning, marknadstekniska eller strukturella kontroller över bredare satsningar på utökade sociala skydd eller teknokratiska, neutrala lösningar. Dessa element ger artikeln en tydlig fördel till högerorienterade perspektiv utan att ge utrymme åt stödjande vänsterperspektiv eller mitteninriktade kompromissförslag.
Rubrik och framing:
Framing av verklighetsbilden centrerar kring vårdslöst bidragsbrott och behovet av myndighetskontroller samt rättsliga konsekvenser; ansvaret placeras hos den enskilde mannen medan lösningar framhävs som strikt kontroll och stärkt reglering.
Språk och ton:
Saklig ton som betonar rättsprocess, felaktiga utbetalningar och myndigheters kontrollåtgärder; språkvalen lyfter fram stränga konsekvenser och kontroller snarare än sympathy för bredare sociala skydd.
Källbalans:
Myndigheter och rättsväsende samt den dömde används som huvudkällor; få eller inga kritiska röster från fackföreningar, sociala aktörer eller politiska motparter som förespråkar större sociala skydd eller reformer.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: bredare bild av varför misstag uppkommer, hur vanligt det är relativt totala ersättningar, och vilka systemrisker eller sociala konsekvenser som följer; saknas röster som förespråkar stärkta sociala skydd eller alternativ till strikt kontroll.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Jokkmokk ändrar beslutet – Lars Eriksson behåller chefstjänsten
Jokkmokks kommun har beslutat att låta Lars Eriksson fortsätta som kommunchef fram till den 14...

400 000 kubikmeter förorenade träfibrer – ny sanering testas
På havsbotten utanför Essvik i Sundsvalls kommun finns omkring 400 000 kubikmeter förorenade träfibrer från...

Bergs kommun vill få fler invånare folkbokförda före november
Bergs kommun genomför en kampanj för att få personer som redan bor i kommunen att...

Vit talgoxe upptäckt vid fågelbord utanför Burträsk
En talgoxe med ovanlig fjäderdräkt har börjat besöka familjen Sandlunds fågelbord i Ljusvattnet utanför Burträsk....
