Mäklare betalar miljonbelopp efter tvist om villaförsäljning

En tidigare framgångsrik fastighetsmäklare har gått med på att betala en miljon kronor till två hussäljare efter en långvarig rättslig tvist. Parterna har träffat en förlikning sedan säljarna krävt drygt 3,8 miljoner kronor i skadestånd. Mäklaren bestrider fortfarande att han har vilselett paret och framhåller att uppgörelsen inte innebär något medgivande av skadeståndsansvar.

Bakgrunden är en planerad villaförsäljning under sommaren 2023 som aldrig genomfördes. Fastighetsmäklarinspektionen bedömde senare att mäklaren medvetet hade vilselett de två säljarna och försökt förmå dem att fullfölja en affär värd flera miljoner kronor. Myndigheten ansåg även att han vid upprepade tillfällen hade lämnat felaktiga uppgifter om hur fastighetsköp fungerar.

Villan hade enligt mäklarens egen bedömning ett försäljningsvärde på minst 21 miljoner kronor. Tidningen Mitt i rapporterade i januari 2025 att mannen tidigare hade arbetat vid en profilerad mäklarbyrå i Stockholm. Av mäklarens yttrande till Fastighetsmäklarinspektionen framgår att säljarna hade erbjudit honom 500 000 kronor i arvode om bostaden såldes för 21 miljoner kronor. Arvodet skulle öka med ytterligare 100 000 kronor om priset blev en miljon kronor högre.

Fastighetsmäklarinspektionens granskning visar att ett digitalt köpekontrakt upprättades den 7 juli 2023. Enligt den planerade affären skulle handpenningen betalas den 11 september och tillträdet ske den 1 november samma år. Någon handpenning betalades dock aldrig, och försäljningen fullföljdes inte.

En central fråga i myndighetens utredning gällde uppgifterna om det digitala köpekontraktets giltighet. Lantmäteriet klargör att överlåtelser av fast egendom kräver fysiska underskrifter på köpehandlingarna. Elektroniska underskrifter uppfyller inte de formkrav som gäller vid fastighetsköp.

Myndigheten konstaterade också att mäklaren hade genomfört flera åtgärder inom förmedlingen utan att något skriftligt förmedlingsuppdrag först hade ingåtts. Bland annat hade han anordnat en visning och tagit fram överlåtelsehandlingar. Fastighetsmäklarinspektionen bedömde att detta i sig utgjorde grund för en varning.

Granskningen omfattade även kontrollen av den tilltänkta köparen. Enligt Fastighetsmäklarinspektionen hade mäklaren endast fått ett fotografi av ett körkort skickat till sig via e-post. Någon daterad och vidimerad kopia hade inte tagits fram, vilket myndigheten bedömde som en otillräcklig identitetskontroll.

Det framkom dessutom att den tilltänkta köparen saknade egna ekonomiska möjligheter att finansiera fastighetsaffären. Betalningen skulle i stället komma från en annan person som befann sig utomlands. Fastighetsmäklarinspektionen konstaterade att mäklaren inte hade utrett vem som var verklig huvudman bakom köpet och att hans riskbedömning innehöll allvarliga brister i förhållande till penningtvättsregelverket.

Under tillsynsärendet begärde myndigheten in flera handlingar som mäklaren inte lämnade över. Det handlade bland annat om journal, budgivningslista, objektsbeskrivning, depositionsavtal och köpekontrakt. Fastighetsmäklarinspektionen ansåg att den bristande medverkan i granskningen var tillräckligt allvarlig för att på egen hand motivera en återkallelse av registreringen.

Den 5 december 2024 beslutade Fastighetsmäklarinspektionen att återkalla mannens registrering i tillsynsärende 23-1740. Beslutet överklagades, men Förvaltningsrätten i Karlstad avslog överklagandet den 5 december 2025 i mål 586-25. Avgörandet har fått laga kraft.

Mäklarens registrering har återkallats vid två tillfällen. Han har även själv ansökt om avregistrering efter det aktuella förmedlingsuppdraget och arbetar inte längre som fastighetsmäklare.

Efter den uteblivna försäljningen vände sig säljarna först till Fastighetsmäklarinspektionen och därefter till tingsrätten med ett skadeståndskrav. Enligt parets juridiska ombud hade mäklarens agerande fått dem att tro att villan skulle säljas. De hade därför ansett sig behöva köpa en annan bostad.

I stämningsansökan gjorde säljarna gällande att kostnaderna för den nya fastigheten, tillsammans med utgifter för dubbelt boende, hade orsakat dem ekonomisk skada. De begärde därför drygt 3,8 miljoner kronor i ersättning samt ränta.

Mäklaren motsatte sig kravet. Efter närmare ett och ett halvt års tvist har parterna emellertid kommit överens om en uppgörelse där mannen ska betala en miljon kronor till säljarna. Vardera parten ska dessutom betala sina egna rättegångskostnader.

I förlikningen ingår också en överenskommelse om att avsluta konflikten och avstå från nedsättande uttalanden om varandra, både i traditionella medier och på sociala medier.

Den tidigare mäklaren förnekar genom sitt juridiska ombud att han har ljugit för säljarna. Ombudet framhåller att de brister som Fastighetsmäklarinspektionen och förvaltningsrätten har konstaterat inte automatiskt medför någon skyldighet att betala skadestånd.

Mannen bestrider även att säljarna har drabbats av någon ekonomisk skada. Hans ombud hänvisar till storleken på det ursprungliga ersättningskravet och de risker som är förknippade med en domstolsprocess som bakgrund till beslutet att ingå förlikningen. Ombudet betonar att uppgörelsen inte ska betraktas som ett erkännande av skadeståndsansvar.

Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd förklarar att Fastighetsmäklarinspektionens uppdrag är att granska om fastighetsmäklare följer god fastighetsmäklarsed, inte att avgöra deras civilrättsliga skadeståndsansvar. Sådana ersättningskrav kan i stället prövas av reklamationsnämnden eller i allmän domstol.

Registreringsfrågor hanteras också separat från civilrättsliga tvister. Enligt fastighetsmäklarförordningen (2021:518) ska uppgifter om bland annat registrering, avregistrering och ansvarsförsäkring föras in i fastighetsmäklarregistret. Den rättsliga förlikningen mellan mannen och säljarna är därmed skild från tillsynsbeslutet om hans registrering.

De två säljarna har kontaktats men har avböjt att kommentera uppgörelsen.