Lula da Silva vann presidentvalet – möter splittrad kongress

Luiz Inácio Lula da Silva har säkrat en fjärde mandatperiod som Brasiliens president efter att ha besegrat Flávio Bolsonaro i presidentvalets andra omgång den 25 oktober 2026. Den 81-årige ledaren för arbetarpartiet PT återvänder därmed till presidentposten för ytterligare en mandatperiod, samtidigt som hans politiska ställning präglas av motsättningar kring korruption, miljöpolitik och relationen till kongressen.

Brasiliens högsta valdomstol, Tribunal Superior Eleitoral (TSE), fastställde att Lula da Silva fick 64 256 232 röster, motsvarande 51,79 procent. Motkandidaten Flávio Bolsonaro, son till tidigare presidenten Jair Bolsonaro, fick 59 826 041 röster, eller 48,21 procent.

Valdomstolens ordförande Kassio Nunes Marques meddelade att drygt 128,2 miljoner väljare deltog i den avgörande valomgången. Valdeltagandet uppgick till omkring 80,8 procent, medan frånvaron bland röstberättigade var cirka 19,2 procent. I den första valomgången hade motsvarande frånvaro varit 21,08 procent.

Valresultatet innebar en vändning jämfört med den första omgången den 4 oktober. Enligt Brasiliens deputeradekammare fick Flávio Bolsonaro då 47,03 procent av rösterna mot 45,16 procent för Lula da Silva. Deputeradekammaren konstaterade att Lula blev den första presidentkandidaten i landets historia som hämtade upp ett underläge från första valomgången och vann den andra.

Segern accepterades inte omedelbart av motståndarsidan. Den statliga nyhetsbyrån Agência Brasil rapporterade den 25 oktober att Flávio Bolsonaro vägrade erkänna resultatet och ville begära att valet ogiltigförklarades. Han hänvisade till ett domstolsbeslut som hade medfört förlängda öppettider i vissa vallokaler.

Dagen därpå meddelade Valdemar Costa Neto, ordförande för Partido Liberal (PL), att partiet erkände valresultatet som valdomstolen fastställt. Costa Neto efterfrågade samtidigt klargöranden kring regeringens beslut om offentliga utgifter och sociala förmåner inför valet.

Brasiliens senat har meddelat att Lula da Silvas nya presidentperiod ska börja den 5 januari 2027.

En av presidentens viktigaste politiska uppgifter blir att hantera ett parlament där hans eget parti saknar majoritet. I valet den 4 oktober fick Flávio Bolsonaros parti PL 121 av deputeradekammarens 513 mandat. Partifederationen mellan Lulas PT, kommunistpartiet PCdoB och miljöpartiet PV fick tillsammans 88 mandat.

Den nya mandatperioden i deputeradekammaren börjar den 1 februari 2027. För att få stöd för sin politik behöver Lula samarbeta med flera andra partier, även grupper som tidigare har motsatt sig PT.

Maktförhållandena väntas bli liknande i senaten. Enligt senatens redovisning den 25 oktober beräknas PL få 29 av de 81 mandaten från februari 2027. PT väntas ha tio mandat och mittenpartiet MDB åtta. Senaten påpekade att partibyten och ersättare fortfarande kan förändra fördelningen.

Senatsvalet innebar också ett omfattande utbyte av ledamöter. Av de 54 mandat som stod på spel gick 40 till nya senatorer, vilket motsvarar omkring 74 procent av de mandat som omfattades av valet.

Glauco Peres da Silva, professor i statsvetenskap vid universitetet i São Paulo, bedömer att förhållandet till kongressen blir presidentens främsta svårighet. Enligt professorn kommer den parlamentariska sammansättningen att göra politiska överenskommelser ännu svårare att nå.

Andrés Rivarola, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet, framhåller däremot Lula da Silvas erfarenhet av att förhandla mellan partier med olika politiska intressen. Rivarola anser att presidenten har särskilt god förmåga att navigera i komplicerade parlamentariska situationer.

Presidentens långa politiska erfarenhet har samtidigt väckt frågor om hans ålder och möjligheter att fortsätta leda landet. Andrés Rivarola beskriver Lula da Silva som en politiker med ovanlig uthållighet, men framhåller att uppdraget att styra Brasilien är krävande och att presidenten inte blir yngre.

Lula da Silvas politiska karriär började långt från presidentpalatset. Han föddes den 27 oktober 1945 som Luiz Inácio da Silva i Caetés i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien. Föräldrarna var fattiga lantarbetare.

Han arbetade sig uppåt, kom som metallarbetare i kontakt med fackföreningsrörelsen. På 1970-talet, när Brasilien fortfarande var en militärdiktatur, organiserade Lula strejker som han fängslades för.

2003 blev han president för första gången och har därefter innehaft ämbetet i flera omgångar. 2026 säkrade han sin fjärde mandatperiod.EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Brasiliens högsta valdomstol, Tribunal Superior Eleitoral (TSE), fastställde att Lula da Silva fick 64 256 232 röster, motsvarande 51,79 procent, medan Flávio Bolsonaro fick 59 826 041 röster, motsvarande 48,21 procent, i presidentvalets andra omgång den 25 oktober 2026.

- TSE:s ordförande Kassio Nunes Marques meddelade att drygt 128,2 miljoner väljare deltog i presidentvalets andra omgång och att valdeltagandet uppgick till omkring 80,8 procent. Valmyndigheten registrerade ett valdeltagandebortfall på omkring 19,2 procent, jämfört med 21,08 procent i första omgången.

- Brasiliens deputeradekammare redovisade att Flávio Bolsonaro fick 47,03 procent av rösterna i presidentvalets första omgång den 4 oktober, medan Lula da Silva fick 45,16 procent. Kammaren konstaterade att Lula därmed blev den första presidentkandidaten i Brasilien som vände ett underläge från första omgången till seger i den andra.

- Brasiliens senat meddelade att Lula da Silvas fjärde presidentperiod ska inledas den 5 januari 2027.

- Brasiliens statliga nyhetsbyrå Agência Brasil rapporterade den 25 oktober att Flávio Bolsonaro inte erkände valresultatet och meddelade att han ville begära att valet ogiltigförklarades. Bolsonaro hänvisade till ett domstolsbeslut om förlängda öppettider i vissa vallokaler.

- Partido Liberals ordförande Valdemar Costa Neto meddelade den 26 oktober att partiet erkände det presidentvalsresultat som TSE hade fastställt. Costa Neto begärde samtidigt klarlägganden om offentliga utgifter och sociala förmåner som regeringen hade beslutat om inför valet.

- Brasiliens deputeradekammare meddelade att Flávio Bolsonaros parti PL vann 121 av kammarens 513 mandat i parlamentsvalet den 4 oktober 2026. Partifederationen mellan Lulas arbetarparti PT, kommunistpartiet PCdoB och miljöpartiet PV fick sammanlagt 88 mandat. Den nya mandatperioden inleds den 1 februari 2027.

- Brasiliens senat redovisade den 25 oktober att PL väntas bli den största partigruppen i senaten från februari 2027 med 29 av 81 mandat. PT väntas få tio mandat och mittenpartiet MDB åtta. Senaten påpekade att fördelningen fortfarande kan förändras genom partibyten och ersättare.

- Brasiliens senat uppgav att 40 av de 54 mandat som stod på spel i senatsvalet 2026 gick till nya ledamöter. Det motsvarar en förnyelse på omkring 74 procent av de mandat som omfattades av valet.

- Brasiliens högsta domstol STF beslutade den 15 april 2021, med röstsiffrorna åtta mot tre, att fastställa ogiltigförklaringen av flera brottmålsdomar mot Lula da Silva. Domstolen bedömde att den federala domstolen i Curitiba saknade behörighet att pröva målen eftersom anklagelserna inte hade den nödvändiga kopplingen till korruptionsutredningen kring Petrobras.

- STF fastställde den 23 juni 2021, med sju röster mot fyra, att den tidigare federala domaren Sérgio Moro hade varit partisk i målet om lägenheten i Guarujá. Beslutet innebar att samtliga beslut som Moro hade fattat i det aktuella brottmålet ogiltigförklarades, även beslut från den förberedande rättsprocessen.

- Brasiliens nationella institut för rymdforskning, INPE, meddelade den 16 oktober 2026 att avskogningen i Amazonas omfattade 3 335 kvadratkilometer under perioden augusti 2025 till juli 2026. Det motsvarar en minskning med 41,8 procent jämfört med föregående mätperiod och den lägsta registrerade nivån sedan mätserien inleddes 1988.

- INPE meddelade att avskogningen i savannområdet Cerrado minskade med 23,8 procent under samma mätperiod, från 7 235,27 till 5 516,69 kvadratkilometer. Institutet beskrev resultatet som den lägsta nivån sedan mätningarna började 2001.

- Brasiliens minister för gruvor och energi, Alexandre Silveira, meddelade i september 2025 att miljömyndigheten Ibama hade godkänt Petrobras förberedande säkerhetsövning inför provborrning i blocket FZA-M-59. Energidepartementet angav att borrplatsen ligger omkring 170 kilometer från delstaten Amapás kust och 560 kilometer från Amazonflodens mynning.

- Brasiliens miljömyndighet Ibama registrerade ärendet om Petrobras borrningsverksamhet i FZA-M-59 under ärendenummer 02022.000336/2014-53 i sitt offentliga tillståndsregister.

- Brasiliens statistikmyndighet IBGE redovisade att arbetslösheten under den rullande tremånadersperioden juni–augusti 2026 var 5,3 procent. Myndigheten beräknade den genomsnittliga reala månadsinkomsten från arbete till 3 777 brasilianska real under samma period.

- IBGE redovisade att Brasiliens konsumentprisindex IPCA ökade med 0,82 procent i september 2026 och att prisökningen under föregående tolvmånadersperiod uppgick till 4,58 procent.