Lula da Silva omvald efter jämnt presidentval i Brasilien

Luiz Inácio Lula da Silva har säkrat sin fjärde mandatperiod som Brasiliens president efter att ha besegrat Flávio Bolsonaro i presidentvalet den 25 oktober 2026. Valresultatet ger den 81-årige ledaren för arbetarpartiet PT ytterligare en period vid makten, samtidigt som han står inför politiska motsättningar, korruptionskritik och svåra förhandlingar i kongressen.

Brasiliens högsta valdomstol, Tribunal Superior Eleitoral (TSE), fastställde att Lula fick 64 256 232 röster i den andra valomgången, motsvarande 51,79 procent. Flávio Bolsonaro samlade 59 826 041 röster, eller 48,21 procent. Skillnaden mellan kandidaterna uppgick till 4 430 191 röster.

Utgången innebar en förändring jämfört med den första valomgången den 4 oktober. Då fick Flávio Bolsonaro 56 104 268 röster, motsvarande 47,03 procent, medan Lula stannade på 53 876 617 röster och 45,16 procent. Bolsonaro hade därmed flest röster inför den avgörande omgången.

Brasiliens senat har meddelat att Lula ska tillträda sin fjärde presidentperiod den 5 januari 2027. Valdomstolen förklarade honom omvald klockan 21.08 den 25 oktober, när 97,69 procent av rösterna hade räknats.

Motståndaren Flávio Bolsonaro tillhör det konservativa partiet Partido Liberal (PL) och är son till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro. Han är född i Resende i delstaten Rio de Janeiro och har en bakgrund som jurist och delstatsparlamentariker. Hans vicepresidentkandidat i valet var den federala parlamentsledamoten Alfredo Gaspar.

Efter valförlusten meddelade Flávio Bolsonaro att han inte accepterade resultatet och avsåg att begära att valet ogiltigförklarades. Han hänvisade till att domaren Cristiano Zanin i Brasiliens högsta domstol hade beslutat om en två timmar lång förlängning av röstningstiden.

Cristiano Zanin förtydligade senare att beslutet endast omfattade vallokaler som fortfarande var öppna när det fattades. Bakgrunden var uppgifter om begränsningar i kollektivtrafiken som hade försvårat för väljare att ta sig till vallokalerna.

Flávio Bolsonaro reste därefter tillsammans med sin familj till Miami i USA. Hans parti Partido Liberal accepterade samtidigt valresultatet. Valobservatörer från Carter Center och Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) rapporterade inga oegentligheter i valresultatet.

Andrés Rivarola, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet, bedömer att en betydande del av Lulas stöd snarare handlade om motstånd mot Bolsonaro än om ett direkt stöd för den sittande presidenten. Enligt Andrés Rivarola fick demokratifrågan stor betydelse för väljarnas ställningstaganden.

Lulas politiska karriär sträcker sig över flera decennier. Han föddes den 27 oktober 1945 som Luiz Inácio da Silva i Caetés i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien. Hans föräldrar var fattiga lantarbetare och han arbetade bland annat som skoputsare innan han började inom metallindustrin.

Namnet Lula är en vanlig brasiliansk kortform av Luiz och betyder även bläckfisk på portugisiska. Han har senare införlivat smeknamnet i sitt officiella namn.

Efter flera misslyckade presidentval vann Lula för första gången 2002 och tillträdde presidentämbetet 2003. Han har därefter återkommit till makten vid flera tillfällen, senast efter valet 2022 då han besegrade Jair Bolsonaro och tillträdde 2023.

Andrés Rivarola beskriver Lula som en politiker med ovanlig uthållighet och stor erfarenhet. Professorn framhåller samtidigt att presidentens höga ålder och de omfattande krav som följer med ledningen av Brasilien väcker frågor om hur länge han kommer att orka fortsätta.

En återkommande fråga kring Lula gäller hans tidigare inblandning i korruptionsutredningen Operation biltvätt, som inleddes 2014. Utredningen omfattade ett stort antal företagsledare och politiska företrädare, varav flera dömdes för brott.

År 2017 dömdes Lula till närmare tio års fängelse för korruption och penningtvätt. En central del av anklagelserna gällde att han skulle ha fått en lägenhet vid kusten av ett stort byggföretag i utbyte mot förmånliga kontrakt. Lula har hela tiden hävdat att anklagelserna hade politiska motiv.

Brasiliens högsta domstol, Supremo Tribunal Federal (STF), beslutade 2019 att Lula skulle frias i väntan på att överklagandena behandlades. Den 15 april 2021 fastställde domstolen, med åtta röster mot tre, att tidigare domar skulle ogiltigförklaras eftersom den federala domstolen i Curitiba saknade behörighet att pröva brottmålen.

Den 23 juni samma år beslutade Högsta domstolen, med sju röster mot fyra, att den tidigare domaren Sérgio Moro hade varit partisk i rättsprocessen om lägenheten i Guarujá. Därmed förblev hans tidigare avgöranden i det aktuella målet ogiltiga.

Korruptionsfrågan påverkar fortfarande förtroendet för Lula bland delar av väljarkåren. José Tainan, en 36-årig köksarbetare i Rio de Janeiro, har berättat för nyhetsbyrån AP att han inte längre deltar i val eftersom han saknar förtroende för de politiska alternativen.

José Tainan tror att han senast röstade i början av 2000-talet och att hans röst då gick till Lula. Han uppger att korruptionen har gjort att han hellre avstår från att rösta och därefter förklarar varför.

Ytterligare anklagelser om oegentligheter uppmärksammades under valrörelsen. Domaren Alexandre de Moraes, som deltog i rättsprocessen där expresident Jair Bolsonaro dömdes till fängelse, uppgavs ha haft kontakt med en bankman som anklagats för korruption.

Andrés Rivarola anser att korruptionsfrågan i sig hade kunnat få många väljare att rösta blankt. Enligt professorn lyckades Lula i stället vinna stöd genom att göra försvaret av demokratin till en central del av valrörelsen.

Presidenten står samtidigt inför en komplicerad parlamentarisk situation. Partido Liberal stärkte sin ställning i representanthuset och vann 121 av de 513 mandaten i valet 2026, jämfört med 97 mandat vid valet 2022.

Lulas partifederation, bestående av Partido dos Trabalhadores (PT), Partido Comunista do Brasil (PCdoB) och Partido Verde (PV), ökade från 82 till 88 mandat. Arbetarpartiet PT får på egen hand 70 mandat, medan Partido Liberal blir parlamentets största enskilda parti.

De 513 ledamöterna i representanthuset tillträder den 1 februari 2027. Deras mandatperiod pågår till den 31 januari 2031.

För att kunna genomföra sin politik behöver Lula samarbeta med flera partier utanför den egna federationen. Bland dessa finns politiska grupper som tidigare har varit motståndare till hans arbetarparti.

Glauco Peres da Silva, professor i statsvetenskap vid universitetet i São Paulo, bedömer att relationen till kongressen kommer att bli presidentens viktigaste utmaning. Enligt Glauco Peres da Silva kommer sammansättningen av parlamentet att göra det ännu svårare att nå politiska överenskommelser.

Andrés Rivarola framhåller däremot Lulas erfarenhet av att förhandla mellan partier med skilda intressen. Professorn anser att Lula har en särskild förmåga att hantera komplicerade parlamentariska förhållanden.

Under valkampanjen betonade Lula fattigdomsbekämpning, förändringar på arbetsmarknaden och utbyggda välfärdsprogram. De ekonomiska förutsättningarna omfattar samtidigt en offentlig skuld som överstiger 82 procent av bruttonationalprodukten, höga räntor och en omfattande skuldsättning bland hushållen.

Miljöpolitiken är ett annat område där Lula både har fått stöd och mött kritik. Sedan han återkom till presidentposten 2023 har avskogningen i Amazonas minskat samtidigt som Brasiliens miljöinstitutioner har stärkts.

Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut, Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais (INPE), meddelade den 16 oktober 2026 att avskogningen i Amazonas hade uppgått till 3 335 kvadratkilometer under perioden augusti 2025 till juli 2026.

Det var en minskning med 41,8 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod och den lägsta uppmätta nivån sedan mätserien inleddes 1988.

Även i Cerrado, Brasiliens omfattande savannområde, har avskogningen minskat. Miljödepartementet redovisade en nedgång med 23,8 procent till 5 516,69 kvadratkilometer under mätperioden 2025–2026. Miljöminister João Paulo Capobianco har framhållit att regeringens arbete mot avskogningen utgår från vetenskapliga underlag, demokratiskt deltagande och samverkan mellan federala och regionala myndigheter.

Samtidigt har Lula försvarat utbyggnaden av Brasiliens oljeutvinning. Presidenten har argumenterat för att oljeindustrin är viktig för landets ekonomiska utveckling och välfärd, trots att miljöorganisationer har kritiserat planerna.

Ett uppmärksammat projekt gäller oljeprospektering i djuphavsområdet vid Amazonasflodens utlopp i delstaten Amapá. Området omfattar känsliga marina ekosystem och korallrev. Lula har verkat för att det statliga oljebolaget Petrobras ska kunna bedriva verksamhet där.

Den 20 oktober 2025 gav Brasiliens miljömyndighet Instituto Brasileiro do Meio Ambiente e dos Recursos Naturais Renováveis (Ibama) Petrobras tillstånd att genomföra provborrning i oljebrunnen FZA-M-59.

Brasiliens energi- och gruvminister Alexandre Silveira framhöll i samband med beslutet att verksamheten hade betydelse för landets energiförsörjning och sysselsättning.

Den 3 september 2026 undertecknade Ibamas ordförande Jair Schmitt ytterligare ett beslut som tillät Petrobras att borra tre nya brunnar i området. Tillståndet förenades med krav på en uppdaterad tidsplan inom 30 dagar och kompletteringar av bedömningen av projektets miljörisker.

Vid ett besök i området beskrev Lula oljeprojektet som en viktig möjlighet för Brasiliens framtid. Andrés Rivarola påpekar samtidigt att presidenten inte gick till val på ett löfte om att tillåta oljeborrning.

Andrés Rivarola jämför Brasiliens situation med Norges, där en omfattande oljeexport existerar parallellt med en klimatpolitik som betonar andra energislag. Båda länderna exporterar stora mängder olja och har en inhemsk elproduktion som till stor del bygger på vattenkraft.

Lulas kommande mandatperiod präglas därmed av flera frågor som redan har varit centrala under hans tidigare tid vid makten. Det gäller bland annat korruptionsanklagelsernas politiska betydelse, samarbetet med kongressen och motsättningarna mellan miljöpolitik och oljeutvinning.

Enligt Andrés Rivarola har Lula den politiska erfarenhet som krävs för att förhandla i ett splittrat parlament, men professorn pekar också på presidentens ålder och omfattningen av de uppgifter som väntar när hans fjärde mandatperiod inleds i januari 2027.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?