Liberalerna vill belöna kommuner som väljer kärnkraft

Liberalerna vill införa ekonomiska ersättningar till kommuner som godkänner etablering av ny kärnkraft. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger att partiets mål är att kommuner med kärnkraft ska få tydliga ekonomiska fördelar av produktionen.

Förslaget jämförs med det system som finns för vindkraft. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om regler som ger närboende vid nya vindkraftsanläggningar rätt till en del av de årliga intäkterna, samtidigt som staten har infört stöd till kommuner med vindkraft. Regeringen har uppgett att det kommunala stödet omfattar 370 miljoner kronor under 2026 och att 400 miljoner kronor har beräknats för 2027. Fördelningen görs utifrån installerad vindkraftseffekt i respektive kommun.

Liberalerna vill också att staten garanterar kommunernas kostnader i samband med byggandet av nya reaktorer, bland annat för infrastruktur. Sveriges Kommuner och Regioner har samtidigt konstaterat att ett positivt principbeslut om en ny kärnteknisk anläggning förutsätter att den berörda kommunen har tillstyrkt verksamheten.

Romina Pourmokhtari säger även att den lokala nyttan ska märkas där kärnkraften produceras. Varbergs kommun uppgav våren 2026 att kommunen redan arbetar med detaljplanering för ny kärnkraft på Väröhalvön och använder statliga projektmedel från Naturvårdsverket i arbetet med etableringsprocessen.

En annan del av Liberalernas förslag gäller kompetensförsörjningen. Partiet vill bygga regionala nav i kärnkraftsregionerna tillsammans med yrkesskolor, universitet och aktörer inom branschen. Energimyndigheten uppgav i maj 2026 att myndigheten fått i uppdrag av regeringen att beräkna kompetensbehovet vid en svensk kärnkraftsutbyggnad och föreslå åtgärder för att säkra tillgången på kompetens.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppgav i mars 2026 att totalt 81 miljoner kronor planeras till forskning under perioden 2026–2031 inom bland annat kompetensförsörjning för ny kärnkraft, kärnsäkerhet och nukleär icke-spridning. Myndigheten bedömer att tillståndsprövningen av en reaktortyp som redan har byggts och varit i drift utomlands kan ta omkring två till tre år. För en reaktor utan tidigare drifterfarenhet kan granskningen ta omkring tre till fem år.

Nya kärntekniska anläggningar prövas parallellt enligt kärntekniklagen och miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten uppger att ett godkännande från regeringen inte ersätter de säkerhets- och miljöprövningar som krävs.

Regeringen uppgav den 16 juni 2026 att fyra ansökningar om statligt stöd till ny kärnkraft hade lämnats in. De gällde Videberg Kraft vid Ringhals, Blykalla i Norrsundet, Studsvik för projekt i Nyköping och Valdemarsvik samt Nordic Baseload Power vid Barsebäck.

Den 25 juni 2026 uppgav regeringen att staten ska äga 60 procent av Videberg Kraft, medan Vattenfall och Industrikraft ska äga 20 procent vardera. Regeringen uppgav samtidigt att de huvudsakliga villkoren för statligt stöd till de planerade reaktorerna vid Ringhals hade förhandlats fram.

Regeringens mål är minst 2 500 megawatt ny kärnkraft till 2035, vilket motsvarar ungefär två storskaliga reaktorer. Regeringen har även uppgett att det långsiktiga behovet fram till 2045 kan motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer eller sammanlagt 10 000 megawatt.