Liberalerna pressas av SD-gräns inför valspurten

Liberalerna står inför en avgörande period inför riksdagsvalet den 13 september. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har satt 3,5 procent som gräns för när stödröster på Liberalerna fortfarande kan anses motiverade tio dagar före valet. Det innebär att tidsgränsen infaller den 3 september. För att nå dit från dagens opinionsnivåer krävs ett kraftigt lyft på kort tid.

Flera aktuella mätningar placerar Liberalerna kring 2 procent. Indikator Opinion redovisade den 26 augusti ett stöd på 2,2 procent, medan Verian noterade 1,9 procent i sin väljarbarometer för augusti. Verian beskrev nivån som i linje med Liberalernas resultat under det senaste halvåret. Novus uppgav i juli att partiet då hade nått den lägsta nivån i institutets mätserie sedan starten 2006. I Novus augustimätning syntes mindre väljarflöden till Liberalerna från bland annat Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, samtidigt som väljare också gick från Liberalerna till Kristdemokraterna.

Statsvetaren Jonas Hinnfors, professor emeritus vid Göteborgs universitet, bedömer att opinionsutvecklingen inte visar några tydliga tecken på ett lyft för Liberalerna. Han pekar på att partiet efter en uppgång i en Demoskopmätning i samband med uppmärksamheten kring Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson därefter i huvudsak har backat i mätningarna. Jonas Hinnfors ser också Jimmie Åkessons besked som ett uttryck för oro inom Tidösamarbetet över både Liberalernas situation och avståndet till oppositionen.

I Indikator Opinions augustimätning fick oppositionen 51,3 procent mot 46,6 procent för Tidöpartierna. Institutet konstaterade samtidigt att förändringarna för Moderaterna och Socialdemokraterna låg inom felmarginalen. Jonas Hinnfors anser att Liberalernas främsta uppgift nu är att mobilisera väljare som kan tänka sig att stödrösta på partiet. Han pekar bland annat på Liberalernas valaffisch med budskapet om att ett Sverige utan partiet riskerar att gå åt rött håll som ett exempel på hur partiet försöker locka borgerliga väljare brett.

Enligt Jonas Hinnfors är Moderaternas väljare en mer sannolik grupp för strategiska röster på Liberalerna än Sverigedemokraternas väljare. Samtidigt ligger Moderaterna under sitt resultat från det senaste riksdagsvalet i flera mätningar. Statsminister Ulf Kristersson har hittills framhållit att han utgår från att moderata väljare röstar på Moderaterna, vilket Jonas Hinnfors inte ser som någon uppmaning till stödröstning på Liberalerna.

Liberalerna växlade den 26 augusti upp sin slutspurt. Simona Mohamsson riktade då uttryckligen en uppmaning till borgerliga väljare som normalt inte röstar på Liberalerna att stödja partiet. I sitt valtal vände hon sig bland annat till personer som kan ha röstat på Moderaterna under hela livet.

Jonas Hinnfors bedömer att Liberalernas egen överlevnad i riksdagen nu väger tyngre för partiet än frågan om Tidöpartierna tillsammans får majoritet. Han beskriver samtidigt konkurrensen mellan samarbetspartierna som en återkommande intern kamp om samma väljare och nämner Kristdemokraternas partiledare Ebba Buschs beskrivning av sitt parti som högerns hjärta som ett exempel.

Ebba Busch avvisade den 25 augusti Jimmie Åkessons tidsgräns. Hon sade att väljarna själva kan bedöma opinionsmätningarna och bör rösta på det parti vars politik de föredrar. Ebba Busch sade samtidigt att Sverige skulle behöva Simona Mohamsson under de kommande fyra åren. Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Hans Eklind gjorde en annan bedömning och beskrev Åkessons gräns som rimlig för väljare som vill se en fortsatt Tidöregering. Finansminister Elisabeth Svantesson sade däremot att hon inte hade gett upp hoppet om Liberalerna och att partiet fyller en viktig funktion.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och valforskare vid Göteborgs universitet, bedömer att möjligheten till strategiska röster på Liberalerna ökar om skillnaden mellan blocken minskar. Han framhåller att väljare i större utsträckning kan börja överväga stödröstning om valrörelsen uppfattas som jämn och att många osäkra väljare kan fatta sitt beslut sent under valveckan.

Henrik Ekengren Oscarsson har också pekat på skolan som Liberalernas starkaste sakfråga och på PISA-resultaten som en möjlig möjlighet för partiet att få större utrymme för skolpolitik i valrörelsen. OECD har fastställt att de första resultaten från PISA 2025 publiceras den 8 september klockan 09.30 CEST. Publiceringen sker därmed fem dagar efter Jimmie Åkessons tidsgräns den 3 september och fem dagar före valdagen.

För att nå riksdagsspärren till valdagen behöver Liberalerna göra en mycket stor upphämtning och ungefär fördubbla sitt väljarstöd. Henrik Ekengren Oscarsson uppskattar att det motsvarar omkring 136 000 väljare. Han hänvisar samtidigt till att omkring 70 procent av de sent bestämmande väljarna i det förra valet gick till Tidöpartierna och pekar på de ännu osäkra väljarna som en möjlig faktor i slutspurten. Han vill dock inte bedöma om Liberalerna kommer att lyckas.

Jonas Hinnfors gör en mer negativ bedömning och anser att det mest sannolika är att Liberalerna inte når fyra procent. Han bedömer också att tiden är mycket knapp för att partiet genom egna politiska utspel ska kunna åstadkomma någon avgörande förändring.

Moderaternas valgeneral Martin Borgs har en annan syn på läget. Han anser att både Moderaterna och Tidöpartierna har fått bättre fart i valrörelsen efter att avståndet mellan blocken minskat sedan sommaren. Martin Borgs tror att Liberalerna kommer att klara riksdagsspärren och framhåller samtidigt att många väljare fortfarande är osäkra. Han hoppas i första hand att dessa väljer Moderaterna, men bedömer också att en del kan rösta på Liberalerna. Han anser dessutom att väljare som överväger Centerpartiet bör välja Liberalerna om de vill få mer liberal politik.

Förtidsröstningen inleddes den 26 augusti i 1 875 lokaler runt om i Sverige. Det innebär att en del väljare kan ha lagt sina röster redan innan Jimmie Åkessons tidsgräns den 3 september nås.