
AI-genererad illustration
Liberalerna kvar kring två procent inför valet
Liberalerna ligger fortsatt långt under riksdagsspärren när mindre än tre veckor återstår till valdagen den 13 september. I den senaste Demoskop-mätningen får partiet 2,0 procent, ned från 2,4 procent i föregående mätning. Förändringen ligger inom felmarginalen och resultatet tangerar Liberalernas tidigare bottennotering i mätserien.
Andra opinionsmätningar visar en liknande nivå. Sveriges Radios Indikator Opinion mätte Liberalerna till 2,2 procent i en undersökning som genomfördes den 6–23 augusti. Verian gav partiet 1,9 procent i sin augustimätning för SVT. Indikator Opinions mätning byggde på 1 824 svar från ett slumpmässigt urval av 4 296 röstberättigade svenska medborgare, och samtliga förändringar för enskilda partier låg enligt institutet inom felmarginalen.
Jimmie Åkesson satte i söndags upp en gräns för hur Sverigedemokraternas väljare enligt honom bör agera inför valet. Om Liberalerna inte når 3,5 procent i opinionsmätningarna när tio dagar återstår bör väljare inom Tidösamarbetet enligt Jimmie Åkesson välja något av de andra samarbetspartierna för att minska risken att deras röst inte ger mandat. Statsminister Ulf Kristersson sade med anledning av beskedet att valdagen är den avgörande tidsgränsen och att varje parti måste klara sig på egna meriter.
Johan Martinsson bedömer att läget är svårt för Liberalerna eftersom partiet under lång tid har legat under fyraprocentsspärren och det återstår omkring två och en halv vecka till valet. Han framhåller samtidigt att det matematiskt fortfarande finns tillräckligt många sena väljare som överväger Liberalerna, men att det är oklart vad som skulle krävas för att partiet ska bli deras förstahandsval.
Enligt Johan Martinsson kan Liberalernas möjlighet att få stödröster från andra borgerliga väljare också påverkas av att Tidöpartierna ligger efter de rödgröna i opinionsmätningarna. Han bedömer att motståndet mot att rösta på Liberalerna kan vara stort om väljare ser en risk att rösten inte ger något riksdagsmandat.
Liberalerna meddelade den 26 augusti att partiet växlar upp slutspurten i valrörelsen och riktar sig särskilt till väljare som vill behålla en borgerlig regering. Partiledaren Simona Mohamsson sade att Liberalernas mandat behövs för att säkra ett fortsatt högerstyre. I partiets valmanifest anges att Liberalerna går till val på ett fortsatt regeringssamarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med Ulf Kristersson som statsminister.
Förtidsröstningen i Sverige inleddes den 26 augusti och pågår enligt Valmyndigheten till och med valdagen den 13 september. Det innebär att väljare redan kan ha röstat samtidigt som de sista opinionsmätningarna publiceras.
Bland de övriga partierna är förändringarna i Demoskops senaste mätning överlag små. Sverigedemokraterna står för den tydligaste nedgången och får 18,3 procent, nästan två procentenheter mindre än i mätningen i början av augusti. Partiet har framför allt tappat väljare till Moderaterna. Resultatet ligger 2,2 procentenheter under Sverigedemokraternas valresultat 2022.
Johan Martinsson uppger att den senaste perioden har präglats av flera politiska utspel, diskussioner om samarbetspartier och partiledardebatter, men att det inte finns någon enskild tydlig förklaring till Sverigedemokraternas nedgång. Han bedömer att det finns en påtaglig möjlighet att partiet för första gången går tillbaka i ett riksdagsval, samtidigt som väljarstödet kan förändras snabbt under slutet av valrörelsen.
Även Verians augustimätning för SVT placerade Sverigedemokraterna under 19 procent. Där fick partiet 18,5 procent, vilket enligt Verian var den tredje mätningen i rad där stödet låg under den nivån.
Kristdemokraterna går samtidigt framåt. I Demoskop får partiet 8,5 procent, den högsta nivån på sju år i den mätserien. De nya väljarna kommer i första hand från Moderaterna. Johan Martinsson kopplar utvecklingen till Ebba Buschs lansering av en höger med hjärta och ett ökat fokus på välfärdsfrågor. Han uppger också att ökningen är något större bland kvinnor än bland män och att detta ligger i linje med partiets mer mittenorienterade positionering och utspel om familjepolitik.
Johan Martinsson pekar även på att moderata väljare kan välja Kristdemokraterna om de bedömer att sannolikheten för ett regeringsskifte är stor. Han menar att Kristdemokraternas kontakter över blockgränsen kan få vissa Tidöväljare att se en röst på partiet som mer strategisk om en socialdemokratiskt ledd regering skulle bildas.
Andra mätningar visar också ett starkare läge för Kristdemokraterna. Verian gav partiet 6,2 procent i augusti, vilket enligt institutet var Kristdemokraternas högsta notering på fyra år. Novus uppgav samtidigt att partiet ökade för andra månaden i följd och nådde sin högsta nivå under mandatperioden. Novus såg bland annat väljarflöden till Kristdemokraterna från Liberalerna och Sverigedemokraterna. Undersökningen genomfördes den 3–16 augusti bland 5 617 röstberättigade personer, och ingen förändring för ett enskilt parti var statistiskt säkerställd.
Centerpartiet fortsätter samtidigt sin uppåtgående trend. I Demoskop ökar partiet från 7,3 till 7,7 procent, även om förändringen ligger inom felmarginalen. Verian mätte Centerpartiet till 8,0 procent i augusti. Elisabeth Thand Ringqvist presenterade veckan före mätningen sitt mål om en mittenregering med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Johan Martinsson bedömer att Centerledaren har lyckats etablera ett trovärdigt alternativ och att idén om en mittenregering utanför Tidösamarbetet har större stöd bland väljarna än många tidigare har räknat med.
Avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna ökar i Demoskops senaste mätning till 5,7 procentenheter efter att ha varit 3,7 procentenheter i den första mätningen efter sommaren. Johan Martinsson understryker att blockskillnaden är svår att bedöma eftersom flera partiförändringar ligger inom felmarginalen, men uppger att trenden efter sommaren är att gapet har minskat jämfört med våren.
Även andra institut visar ett övertag för oppositionen. Indikator Opinion placerade oppositionen på 51,3 procent och Tidöpartierna på 46,6 procent, ett gap på 4,7 procentenheter. I Verians augustimätning för SVT fick oppositionen 53,9 procent mot 43,9 procent för Tidöpartierna.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket sakligt och neutralt skriven med faktaredovisning av opinionsmätningar och återgivna uttalanden från olika källor. Journalisten använder konsekvent neutrala formuleringar och undviker egna värderingar eller förstärkningar. När hårda uttryck förekommer, som i den citerade bedömningen av partier eller väljare, är dessa tydligt tillskrivna källor såsom politiker eller experter. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller språk som försöker styra läsarens känslor. Vissa bedömningar från experten Johan Martinsson presenteras utan överdrivna ordval från journalisten och hålls inom ramen för återgivande av källa. Den lilla sänkningen från maxpoäng beror främst på att vissa formuleringar av analyskaraktär används, exempelvis "läget är svårt för Liberalerna" och "motståndet kan vara stort", som dock återges som Jonas Martinssons bedömningar och inte journalistens egna slutsatser, så dessa påverkar inte poängen negativt. Sammantaget framstår texten som mycket välbalanserad och neutral enligt kriterierna.
Förklaring:
Artikeln gynnar mest den mittersta politiska riktningen eftersom den fokuserar detaljerat på politiska strategier, opinionsmätningar och partiers inbördes dynamik utan starka ideologiska ställningstaganden eller kritik. Den ger utrymme åt experter och institutioner, beskriver pragmatiska valkampanjstrategier och visar på kompromisser inom borgerligheten, vilket är typiskt för ett mittenperspektiv. Högerinslag finns i framställningen av borgerliga partier, medan vänsterperspektivet är svagt och i princip frånvarande.
Rubrik och framing:
Rubriken fokuserar på Liberalerna som ett parti i kris med låga opinionssiffror, vilket skapar en verklighetsbild av svaghet och osäkerhet för partiet och en utmanande valrörelse. Framställningen placerar Liberalerna som ett svagt parti i behov av stöd och strategiska röster, medan högerpartiernas framgångar och strategier också presenteras.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och neutralt utan värdeladdade ord, men med fokus på negativa trender för Liberalerna och Sverigedemokraterna samt framgångar för Kristdemokraterna och Centerpartiet. Detta gynnar en konservativ-mittenorienterad läsning genom att lyfta fram dynamiken inom borgerliga partier.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt opinionsinstitut, politiska experter som Johan Martinsson och uttalanden från partiledare och statsminister. Det finns en tydlig närvaro av höger- och mittenpartiernas röster medan vänsterpartier och fackförbund inte nämns, vilket skapar en balans främst mellan högerpartier och mittenorienterade aktörer.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från vänsterpartier och mer kritiska analyser av politiska frågor som ojämlikhet, sociala effekter eller längre konsekvenser av de politiska förändringarna, vilket skulle kunna ge en mer vänsterorienterad kontext. Fokus på väljarströmmar och strategiska röster ökar ett pragmatiskt och mitten-högerperspektiv.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...

Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...

Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...

Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
