Libanesisk armé tar över områden efter israeliskt tillbakadragande

AI-genererad illustration

Nyheter

Libanesisk armé tar över områden efter israeliskt tillbakadragande

Av Sofia NilssonPublicerad: 23 aug 16:314 min

Libanesiska styrkor har börjat ta över säkerhetsansvaret i delar av södra Libanon inom ett nytt arrangemang för stegvisa israeliska tillbakadraganden. USA:s utrikesdepartement meddelade att Israel och Libanon den 26 juni 2026 undertecknade ett trilateralt ramverk i Washington där så kallade pilotzoner ska användas för verifierade tillbakadraganden och övertagande av områdena av den libanesiska armén. De första pilotoperationerna inleddes enligt USA:s utrikesdepartement den 20 juli i Froun, Srifa och Zawtar al-Gharbiya inom Military Coordination Group for Lebanon, MCG4L.

Libanons armé uppgav den 21 juli att dess soldater hade gått in i Zawtar al-Gharbiyeh efter samordning med MCG4L. Armén betonade samtidigt att den inte hade gått in i grannbyn Zawtar al-Sharqiyeh. Enligt Libanons armé närmade sig israeliska styrkor utkanten av Zawtar al-Gharbiyeh medan den libanesiska utplaceringen pågick och öppnade eld i närheten av soldaterna, vilket enligt armén utsatte dem för fara och försvårade uppdraget.

En libanesisk säkerhetsansvarig uppgav att arméns första uppgift efter inträdet i Zawtar al-Gharbiyeh var att röja minor och söka efter oexploderad ammunition längs vägar och vid bostäder innan fler civila kunde återvända. Risken är tydlig i byn, där ruiner kantar vägen och odetonerade missiler och minor finns kvar. En libanesisk soldat vid en vägspärr varnade besökare för att fortsätta bortom ett militärt fordon eftersom israeliska styrkor befann sig längre fram.

I Zawtar al-Gharbiyeh söker 60-årige Mohamad Yaghi igenom resterna av sitt förstörda hem. Han uppger att han hittills bara har hittat sin dotters fotoalbum intakt. Mohamad Yaghi har fyra barn och dottern Mona bor sedan länge tillsammans med sin man i Malmö. Mona beskriver kriget som en sorg som inte går att reparera och säger att både hennes barndomshem och hennes gamla skola har förstörts.

Mona uppger att hon vill resa tillbaka till Libanon för att träffa familj och släktingar men att hon tvekar eftersom hon har en liten dotter och inte vill att barnet ska utsättas för samma erfarenheter av krig som hon själv har haft. Monas syster bor i Dweir. Enligt Mona dödades systerns make i en drönarattack när han efter återkomsten till byn gick upp på taket för att reparera skador. Mona uppger att barnen befann sig hemma och såg vad som hände med deras far.

På torget i Zawtar al-Gharbiyeh finns libanesiska soldater och en tillfällig barack som används av kommunen. Kommunchefen Abed Izz al-Din uppger att kommunhuset är förstört och att infrastrukturen har slagits ut. Enligt Abed Izz al-Din får invånarna bland annat vattenbehållare för att kunna klara vardagen.

Under besöket skakades området av en kraftig explosion omkring 50 meter bort när Israel sprängde ett bostadsområde i Zawtar al-Sharqiah. Libanons armé meddelade den 12 augusti att israeliska styrkor hade sprängt kommunhuset, den offentliga skolan, en vårdcentral, en förskola och flera bostäder i Zawtar al-Sharqiyah. Enligt Libanons armé försvårade angreppen både den fortsatta militära utplaceringen och invånarnas möjligheter att återvända.

Omkring 400 människor har återvänt till Zawtar al-Gharbiyeh. En av dem är bonden Khalil Turkie, som bor där tillsammans med sin hustru Warda och dottern Hiba. Familjens son Mohamed dödades under kriget 2024 och tillhörde Amalrörelsen, en shiamuslimsk väpnad organisation som är allierad med Hizbollah. Warda uppger att familjen inte känner till de närmare omständigheterna kring sonens död, men att de fick besked om att han och en vän hade dödats tillsammans.

Amalrörelsen deltar formellt inte i det pågående kriget mot Israel. Bland invånarna i området finns samtidigt kritik mot Hizbollah, och flera bybor anser att milisens agerande har orsakat omfattande förstörelse för både Libanons shiamuslimska befolkning och södra Libanon. Khalil Turkie uppger att familjen flydde fem månader tidigare men att han inte tänker lämna sitt hem igen.

Det nya pilotzonsarrangemanget har förhandlats fram stegvis. Libanons president Joseph Aoun och premiärminister Nawaf Salam instruerade den libanesiska delegationen inför samtalen i Rom den 13 juli att kräva att israeliska styrkor först skulle lämna de två pilotområdena innan andra frågor behandlades. Efter den sjätte förhandlingsrundan den 15 juli uppgav en amerikansk tjänsteman att parterna hade enats om struktur och riktlinjer för genomförandet och att nästa fas skulle vara mer tekniskt inriktad.

Premiärminister Nawaf Salam meddelade den 23 juli att staten efter arméns återkomst till södra Libanon ska arbeta med att öppna vägar, röja rasmassor, återställa grundläggande samhällsservice samt ordna tillfälliga och övergångsboenden för återvändande invånare. FN:s generalsekreterare redovisade i mars 2026 att Libanons regering redan hade gett armén i uppdrag att genomföra en stegvis plan för statligt monopol på vapen och att arbetet söder om Litanifloden hade nått ett avancerat skede innan pilotzonerna infördes.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Den redovisar fakta, datum och citat från olika källor utan att lägga in egna värderingar, förstärkningar eller spekulationer. De hårda orden och känslosamma beskrivningarna presenteras i direkt återgivna citat eller som utsagor från identifierade personer (exempelvis libanesiska armén, invånare och politiker), vilket inte påverkar oberoendet negativt. Journalisten gör inga egna slutsatser eller använder ordval som försöker styra läsarens känslor. Språket är informativt och fokuserar på att återge händelser och källors beskrivningar. Det lilla av värderande uttryck som finns är tydligt kopplat till källor, vilket är i enlighet med de givna instruktionerna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterperspektivet eftersom den fokuserar på behovet av statlig kontroll, sociala skyddsnät och återuppbyggnad efter krigets förödelse. Civila berättelser om lidande och kritik mot väpnade miliser understryker strukturella problem och behovet av en stark offentlig aktör, i detta fall libanesiska armén och staten, vilket ligger nära vänsterns fokus på statliga lösningar och social rättvisa. Samtidigt finns ett visst inslag av pragmatism och institutionell återuppbyggnad som ger mitten viss plats, medan högerns marknadslösningar och kritiska syn på statens roll är svagt företrädd.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en gradvis återuppbyggnad och stabilisering i södra Libanon med fokus på den libanesiska arméns återtagande av kontroll efter israeliskt tillbakadragande. Libanesiska armén och staten framstår som ansvariga och lösningen på säkerhetsproblemen, medan israeliska styrkor framstår som en aktiv part som försvårar återuppbyggnaden.

Språk och ton:
Språket är beskrivande utan värderande ord, men den konkreta skildringen av civila lidanden och infrastrukturförstörelse understryker behovet av stark statlig närvaro och återuppbyggnad. Detta förstärker bilden av staten som en positiv aktör och Israel som en aggressiv motpart.

Källbalans:
Fokus ligger på libanesiska militärer, myndigheter och civila berättelser med inslag av amerikanska och FN-källor. Israels perspektiv är indirekt och framställs främst genom arméns beskrivningar, liksom kritik mot Hizbollah från lokalbefolkningen. Det finns ingen tydlig röst som försvarar Israels agerande eller som uttrycker en marknadsliberalt kritisk syn på statsmakten.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analys av de politiska orsakerna bakom konflikten eller alternativen till en stark militär och statlig närvaro. Det finns heller inga perspektiv på privata initiativ eller marknadslösningar för återuppbyggnad, vilket skulle kunna ge en mer högerinriktad bild. Fokus på civila utsatta grupper och statliga insatser betonar sociala och strukturella aspekter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.