Lars Jonsson lämnar Lundsberg efter år av kritik

AI-genererad illustration

Nyheter

Lars Jonsson lämnar Lundsberg efter år av kritik

Av Per Eriksson•Publicerad: 9 nov 18:46•4 min

Lars Jonsson avgår som verksamhetschef för Lundsbergs internatskola. Skolans styrelse meddelar att han på egen begäran avslutar sitt uppdrag för att gå i pension. Michael Lisberg, som sedan tidigare är rektor och ingår i skolans ledningsgrupp, tar över ansvaret som verksamhetschef.

Ledningsbytet sker efter en period då Lundsbergs varit föremål för flera myndighetsgranskningar och uppmärksammade rättsprocesser. Lars Jonsson har som skolans företrädare hanterat frågor om bland annat kränkningar, elevtrygghet och förändringar av internatverksamheten.

Styrelseordföranden Peter Morfeldt tackar i ett pressmeddelande Lars Jonsson för hans engagemang och arbete med att modernisera skolan. Morfeldt uttrycker också sina välönskningar inför Jonssons pensionering.

Michael Lisberg framhåller i samma pressmeddelande att han vill fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med elever och personal. Han betonar samtidigt behovet av att förändra de delar av skolans verksamhet där det fortfarande finns brister.

Lisberg har arbetat länge inom Lundsbergs organisation. I december 2013 meddelade Stiftelsen Lundsbergs skolas dåvarande styrelseordförande Helena L'Estrade att han skulle tillträda som rektor den 1 januari 2014. Dessförinnan hade han varit studiekoordinator och undervisat i matematik och fysik. Han hade även ingått i skolans ledningsgrupp under flera år.

En av de mest uppmärksammade händelserna under Lars Jonssons tid vid Lundsbergs var den så kallade januariincidenten. Fyra internatelever åtalades efter att yngre elever utsatts för våld och andra brott i samband med en hämndaktion kopplad till en rap battle.

Händelsen fick omfattande uppmärksamhet när SVT:s Dokument inifrån granskade övergreppen och förhållandena på internatskolan. Kritiken mot Lundsbergs ök ade efter dokumentären, och Lars Jonsson, som då var rektor, fick en framträdande roll i skolans offentliga bemötande.

Den 18 september 2026 fastställde Hovrätten för Västra Sverige huvuddelen av tingsrättens dom mot de fyra tidigare eleverna. Tre av dem dömdes till 95 timmars ungdomstjänst vardera och den fjärde till 110 timmar. Det sammanlagda skadeståndet bestämdes till 160 000 kronor.

Hovrätten ändrade samtidigt bedömningen av en av gärningarna från misshandel av normalgraden till ringa misshandel. En av de dömda hade även fällts för olaga integritetsintrång. Domen omfattade bland annat misshandel och grovt hemfridsbrott.

Lars Jonsson kommenterade hovrättens avgörande samma dag och betonade att domstolens bedömning klargjorde att samma lagar gäller på internatskolan som i samhället i övrigt.

Parallellt med rättsprocessen har Lundsbergs genomfört förändringar efter ingripanden från tillsynsmyndigheter. Den 2 februari 2026 avslutade Skolinspektionen en tidigare tillsyn av Lundsbergs grund- och gymnasieskola. Myndigheten bedömde då att huvudmannen hade åtgärdat de brister som identifierats under 2025.

Bland åtgärderna fanns ökad vuxennärvaro och förändrade rutiner för att anmäla kränkande behandling. Skolinspektionen meddelade den 22 maj att flera av de förhållanden som beskrevs i dokumentärgranskningen redan hade utretts. Myndigheten framhöll samtidigt att uppföljningar skulle genomföras för att kontrollera om förbättringarna bestod.

Även Diskrimineringsombudsmannen har granskat verksamheten. En separat tillsyn inleddes i februari 2026 och omfattade skolans arbete för att förebygga diskriminering och säkerställa lika rättigheter. Lundsbergs skickade kompletterande uppgifter till myndigheten i början av juni.

I skolans redovisning beskrevs bland annat hur tidigare bristande vuxennärvaro hade gjort det möjligt för äldre elever att få en informell maktställning gentemot yngre elever. Diskrimineringsombudsmannens sektionschef Karin Henriksson meddelade i juni att myndigheten skulle granska de kompletterande svaren.

Den 24 augusti presenterade Lundsbergs skola ytterligare förändringar i arbetet mot diskriminering. Skolan meddelade att de förebyggande insatserna skulle utökas och att rutinerna skulle förtydligas. Samtidigt hänvisade skolan till en egen elevenkät från våren 2026 där 95 procent av eleverna uppgav att de trivdes och kände sig trygga.

Två dagar senare, den 26 augusti, meddelade Lundsbergs skola att skriftliga hotfulla meddelanden från en förälder till en tidigare elev hade polisanmälts. Meddelandena var riktade mot styrelsens ordförande. Stiftelsens vice ordförande Peder Hagen förklarade att skolan inte accepterade hot eller otillbörlig påverkan mot personer med uppdrag inom verksamheten.

Den 21 oktober meddelade Lundsbergs skola att Skolinspektionen planerade en ny riktad tillsyn under vecka 46, den 9–15 november 2026. Granskningen gäller trygghet och studiero med anledning av förändringar i skollagen. Inspektörerna ska besöka verksamheten och träffa elever, anställda och skolledning.

Inför tillsynen redovisade skolan flera genomförda åtgärder. Mottagandet av nya elever hade förändrats, bemanningen på elevhemmen förstärkts och rutinerna mot kränkande behandling utvecklats. Lars Jonsson framhöll den 21 oktober att arbetet med att förändra internatkulturen behövde följas upp fortlöpande.

Lundsbergs hamnade åter i fokus den 6 november när SVT publicerade uppgifter från den tidigare eleven Ida Höglund. Hon berättade att hon lämnat Lundsbergs efter upplevd mobbning och att Lundsbergs hade föreslagit en sekretessklausul i samband med en ekonomisk uppgörelse.

Lars Jonsson förklarade i samband med granskningen att klausulen var en standardformulering och att skolan hade erbjudit sig att ta bort den.

Lundsbergs styrelse har nu meddelat att Lars Jonsson avslutar sin anställning för att gå i pension. Michael Lisberg övertar rollen som verksamhetschef efter att under lång tid ha arbetat inom skolans ledning.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar i stort en saklig och neutral ton. Den förmedlar händelser och förändringar (avgång, efterföljande ledarskapsövertagande, rättsprocesser och myndighetsgranskningar) utan journalistiska värderingar eller egna slutsatser. För påstådda uppgifter används källhänvisningar som pressmeddelanden och myndighetsbeslut, och formuleringarna återger snarare vad som har sagts eller beslutats än vad journalisten själv tycker. Språket är sakligt, utan överdrifter eller emotionell laddning, och det förekommer få eller inga förstärkningar av händelser som inte kan hävdas utifrån källorna. Denna tydliga attributionen till källor och myndigheter hjälper till att behålla ickevinklad ton genom hela artikeln. Några meningar presenterar bakgrund och tidslinja som stöd för saklig förståelse, utan att förtolka informationen. Punkten där vissa uppgifter diskuteras (t.ex. domslut, tillsyner) sker genom beskrivningar av vad källorna ordinerat eller beslutat, inte genom journalistiska tolkningar. Sammanfattningsvis är språket mycket neutralt och oberoende enligt kriterierna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
45%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar i första hand en mitteninriktad, institutionell och pragmatisk syn. Den betonar ledningsskifte och fortsatt reformarbete som resultat av myndighetsgranskningar samt lösningar genom teknokratiska åtgärder och samarbete mellan skolans ledning, styrelse och myndigheter. Genom att lyfta rättsprocesser och tillsynsbeslut i ett kontrollerat, sakligt narrativ signaleras stabilitet och förtroende för institutioner snarare än ideologisk konflikt eller radikala förändringar. Denna betoning på institutioner, måttfulla reformer och flera perspektiv överlagar en balanserad bild som främjar mitten snarare än tydligt vänster eller höger politik.

Rubrik och framing:
Ledningsskifte och omfattande myndighetsfokus på skolans reformarbete efter kritik och granskningar.

Språk och ton:
Faktabaserad och formell ton.

Källbalans:
Bred balans: myndigheter (Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, hovrätten), skolans styrelse och ledning, samt medier som SVT:s Dokument inifrån.

Utelämnanden och kontext:
Elevperspektiv och facklig kritik är sparsamt återgivna; andra röster i privat utbildningssektor saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.