Kvargbristen får mejerier att investera hundratals miljoner

Den kraftigt ökade efterfrågan på kvarg har fått flera svenska mejeriföretag att bygga ut sin produktion. Samtidigt har produkten periodvis varit svår att få tag på i livsmedelsbutikerna. Arla, Norrmejerier och Skånemejerier hör till de företag som investerar stora belopp för att kunna tillverka mer kvarg.

Under 2026 steg kvargförsäljningen i Sverige med 28 procent, visar uppgifter från analysföretaget NielsenIQ. Utvecklingen sker samtidigt som mjölkförsäljningen har minskat under en längre period och försäljningen av förädlade mejeriprodukter har ökat.

Norrmejerier har nyligen färdigställt en produktionsanläggning i Umeå till en kostnad av 50 miljoner kronor. Företagets strategi- och utvecklingschef Johan Westerlund beskriver efterfrågeökningen som betydligt större än vad branschen hade räknat med.

Enligt Johan Westerlund har Norrmejerier under en längre tid följt den växande marknaden för proteinberikade livsmedel. Den senaste tidens försäljningsutveckling har varit avgörande för företagets beslut att investera i större produktionskapacitet.

Den nya satsningen bygger på en metod som Norrmejerier har utvecklat för att återvinna protein från vassle. Genom att använda tekniken i den befintliga anläggningen i Umeå uppger företaget att kvargproduktionen kan fördubblas utan att ett helt nytt mejeri behöver byggas.

Johan Westerlund har förklarat att processen gör det möjligt att tillvarata en större mängd protein från samma volym mjölk. Därmed kan Norrmejerier framställa fler produkter för försäljning utan att behovet av mjölkråvara ökar i motsvarande takt.

I uppgifter till branschtidningen Livsmedel i fokus har Norrmejerier även redovisat ekonomiska och resursmässiga beräkningar för proteinprojektet. Vid fullt utnyttjad kapacitet väntas företagets årliga resultat förbättras med mellan 12 och 15 miljoner kronor. Investeringen beräknas dessutom kunna minska energianvändningen med upp till åtta gigawattimmar och produktionssvinnet med som mest en miljon kilo årligen.

Även Arla har avsatt betydande resurser för att möta efterfrågan. Företaget investerar omkring 380 miljoner kronor, motsvarande 34,5 miljoner euro, i en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

När investeringen presenterades den 5 juni 2025 framhöll Arlas Sverigechef Cecilia Kocken att utbyggnaden ingår i företagets arbete med att stärka Sveriges livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap.

Arla har också redovisat en växande europeisk marknad för proteinrika mejeriprodukter. Mellan 2022 och 2024 ökade efterfrågan på kvarg och skyr i Europa med i genomsnitt åtta procent per år, enligt företagets uppgifter.

Under hösten 2026 presenterade Arla ytterligare en mejeriinvestering, denna gång i Falkenberg. Drygt 310 miljoner kronor ska användas för att öka tillverkningen av cottage cheese, även kallad keso. Projektet omfattar större lokaler, en ny förpackningslinje och modernisering av produktionsutrustningen. Arbetet ska genomföras stegvis fram till 2028.

Skånemejerier har också beslutat att utöka sin kvargproduktion. I oktober 2024 meddelade företaget att närmare 70 miljoner kronor skulle satsas på en ny produktionslinje vid Malmömejeriet.

Vid samma tid hade Skånemejerier problem med tillgången på förpackningsmaterial. Företaget valde därför att tillfälligt leverera två av Lindahls mest efterfrågade kvargprodukter i helt vita förpackningar för att hantera leveranssvårigheterna.

Kvargens ökade popularitet har även uppmärksammats i konsumentundersökningar. Den 19 december 2024 presenterade branschorganisationen Livsmedelsföretagen en undersökning som Demoskop genomfört med 1 008 deltagare. Där utsågs kvarg till årets trendigaste livsmedel sedan fem procent av de tillfrågade hade angett produkten. Motsvarande andel året innan låg på några tiondels procent.

Produkten har funnits på den svenska marknaden sedan 1985, då Arla introducerade den under varumärket Kesella, enligt Livsmedelsföretagen. Kvarg användes till en början bland annat vid bakning men har senare fått en större roll som frukostmat och mellanmål.

Det växande intresset för protein kopplas bland annat till träning. David Jonsson, universitetsadjunkt och lärare i näringslära vid Umeå universitet, framhåller att framför allt styrketräning kan öka kroppens proteinbehov.

Enligt David Jonsson är kvarg ett livsmedel med högt proteininnehåll, men det finns flera andra alternativ för den som vill få i sig protein. Han bedömer att produktens popularitet delvis hänger samman med träningstrenden och att många konsumenter uppskattar kvarg som ett enkelt alternativ.

Samtidigt får de flesta människor redan i sig tillräckligt med protein genom sin vanliga kost. David Jonsson beskriver risken med ett alltför högt proteinintag som låg och betonar betydelsen av att äta varierat.

Region Halland anger i sitt nutritionsstöd att ett beräknat proteinbehov för friska vuxna under 70 år är omkring 0,8 gram per kilo kroppsvikt och dygn. För friska personer som är minst 70 år används i stället 1,2 gram per kilo kroppsvikt och dygn.

Behovet kan vara högre vid undernäring. Socialstyrelsen anger i sitt nationella kunskapsstöd att vuxna som har, eller riskerar att utveckla, undernäring kan behöva mellan 1,2 och 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt varje dag.

Socialstyrelsen nämner bland annat kvarg, yoghurt, ägg, baljväxter, fisk, kött och nötter som exempel på proteinrika livsmedel. Kvarg är därmed ett av flera livsmedel som kan användas för att tillgodose kroppens proteinbehov.