Kronofogden sålde nazistisk konsulatskylt för 50 000 kronor

En historisk skylt med Nazitysklands symboler har sålts på auktion för 50 000 kronor efter att Kronofogden utmätt den från en skuldsatt privatperson. Köparen är en annan privatperson. Försäljningen har väckt kritik från historikern Nils Exner, som varnar för att föremål med nazistisk anknytning kan användas för att hylla nationalsocialismen.

Auktionen genomfördes den 27 oktober 2026 av Auktionshuset Kolonn, enligt uppgifter registrerade på auktionsplattformen Barnebys. Föremålet är en oval emaljskylt från 1930-talet som mäter 79 gånger 69 centimeter. Skylten bär texten Deutches Konsulat och är försedd med Nazitysklands emblem, bestående av en örn och en svastika.

Enligt Auktionshuset Kolonns objektbeskrivning satt skylten ursprungligen ovanför huvudingången till den tyska legationen på Hovslagargatan 2 i Stockholm. Auktionshuset anger även att föremålet ska ha köpts i samband med en källarutrensning på samma adress. Den uppgiften bygger på den proveniens som redovisats vid försäljningen och är inte självständigt fastställd.

Den tidigare tyska legationen finns dokumenterad i Stockholms stadsmuseums historiska bildmaterial. Fotografen Lennart af Petersens fotograferade byggnaden 1945, när Nazitysklands flagga hade hissats på halv stång efter Adolf Hitlers död. Stockholmskällan beskriver även hur den tyska legationen ingick i Stockholms diplomatiska miljö under andra världskriget, då flera länder bedrev underrättelseverksamhet i huvudstaden.

Historikern Nils Exner, som är verksam vid Humboldtuniversitetet i Berlin och har forskat om andra världskriget, reagerade på att en svensk myndighet medverkade till försäljningen av ett föremål med nationalsocialistiska symboler. Han anser att säljare av sådana föremål har ett ansvar för att undersöka hur de kan komma att användas.

Han menar att det finns en betydande skillnad mellan att bevara nazistiska föremål för historisk undervisning på museer och att sälja dem till privatpersoner som kan sympatisera med nazismen. Han menar att risken för sådan användning måste beaktas vid försäljningar.

Som exempel hänvisar Nils Exner till ett uppmärksammat vapenärende i Kalmar län där polisen även påträffat föremål med nazistisk anknytning. I det aktuella ärendet hittade polisen 31 vapen i en bostad och en lagerlokal i Vimmerby kommun. Beslaget omfattade dessutom över 11 000 patroner, och den misstänkte mannen saknade vapenlicens.

En man i 35-årsåldern har åtalats för bland annat synnerligen grovt vapenbrott, brott mot vapenlagen och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Rättegången inleddes vid Kalmar tingsrätt måndagen den 2 november 2026.

Åklagaren Semark har uppgett att Nationellt forensiskt centrum granskat statistik från närmare 6 000 ärenden. Endast fem av dessa omfattade fler än 31 vapen. Åklagaren beskrev därför omfattningen av vapenbeslaget i Vimmerby kommun som ovanlig.

Kronofogdens sektionschef Anna Hugoh har samtidigt förklarat att myndighetens beslut att sälja den historiska skylten grundades på reglerna för utmätning och försäljning av egendom. Hon uppger att myndigheten inte bedömer föremål utifrån deras politiska eller ideologiska symbolik.

Enligt Anna Hugoh var skyltens tidigare ägare en svensk privatperson med omfattande skulder. Kronofogden hade även utmätt flera andra tillgångar som tillhörde personen.

Myndighetens bedömning inför försäljningen omfattade bland annat om föremålet var lagligt att sälja, dess historiska värde och möjligheten att reglera skulderna utan att avyttra egendomen. Anna Hugoh beskriver skylten som ett historiskt föremål och betonar att Kronofogden ska förhålla sig opartisk mellan den skuldsatta personen och fordringsägaren.

Kronofogden valde att anlita ett externt auktionshus eftersom myndigheten bedömde att en sådan aktör hade bättre möjligheter att nå potentiella köpare med intresse för den aktuella typen av historiska föremål.

Enligt Kronofogdens regler utgår värderingen av utmätt egendom från marknadsvärdet. Myndigheten kan vid behov använda externa experter men lämnar inga garantier beträffande föremålens ursprung, kvalitet eller äkthet.

Vid exekutiva försäljningar gäller inte konsumentköplagens skyddsregler, eftersom försäljningen utgör myndighetsutövning. Köparen ansvarar själv för att undersöka egendomen och har ingen lagstadgad ångerrätt. Kronofogdens anställda får inte heller köpa egendom vid myndighetens exekutiva försäljningar, en begränsning som ska värna förtroendet för opartiskheten.

Anna Hugoh uppger att hon har förståelse för att försäljningen av en skylt med nazistiska symboler kan väcka reaktioner. När det gäller risken att föremålet hamnar hos personer som sympatiserar med nazismen hänvisar hon till den lagstiftning som reglerar försäljningen.

Enligt Anna Hugoh måste Kronofogden utgå från att den person som köper skylten följer de lagar och bestämmelser som gäller för föremålet.