Kreml kan öka pressen på Ukraina efter USA-valet

Ryssland kan komma att skärpa sin hållning i förhandlingarna om Ukraina om USA:s president Donald Trump förlorar politiskt inflytande efter mellanårsvalet den 3 november. Källor med insyn i Kremls överväganden uppger att den ryska ledningen inte längre räknar med att Trump kan förmå Ukraina att acceptera ett fredsavtal på villkor som gynnar Ryssland.

Enligt uppgifterna överväger Moskva flera alternativ för att öka pressen på Ukraina. Ett alternativ är att intensifiera de militära angreppen i syfte att tvinga fram en ukrainsk kapitulation. Ett annat är att förlänga kriget för att få europeiska regeringar att utöva större påtryckningar för en fredsförhandling.

Den förändrade bedömningen av Trumps möjligheter kan få betydelse när representanter för USA, Ryssland och Ukraina återupptar de diplomatiska samtalen i november. Källorna bedömer att Ryssland kan försöka utnyttja en försvagad amerikansk president för att driva igenom sina krav.

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff meddelade den 2 november att en ny förhandlingsomgång ska genomföras i Abu Dhabi den 10–11 november. Mötet ska hållas på förhandlarnivå och behandla bland annat säkerhetsarrangemang efter kriget, humanitära frågor, möjligheter till nedtrappning och fortsatta steg mot fred.

Förberedelserna har föregåtts av amerikanska kontakter med både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands president Vladimir Putin under oktober. Zelenskyj uppgav den 23 oktober att han hade diskuterat de amerikanska kontakterna med Ryssland med Steve Witkoff och Jared Kushner. Zelenskyj förklarade att förhandlingarna på tjänstemannanivå var avsedda att skapa förutsättningar för fortsatta diplomatiska kontakter under november.

Den ukrainska regeringen har samtidigt presenterat villkor för en framtida uppgörelse. Volodymyr Zelenskyj meddelade den 23 oktober att Ukraina kräver tydliga säkerhetsgarantier och finansiering av landets försvar under en tioårsperiod. Han förklarade att Ukraina är berett att diskutera såväl en övergripande vapenvila som mer begränsade överenskommelser om energianläggningar och sjöfart.

Steve Witkoff har också meddelat att amerikanska förhandlare ska träffa företrädare för europeiska allierade och NATO under veckan före mötet i Abu Dhabi. Frankrike, Tyskland och Storbritannien finns bland de länder som ska delta i diskussionerna om framtida säkerhetsgarantier för Ukraina.

Från rysk sida har tidpunkten för förhandlingarna tidigare beskrivits som beroende av flera omständigheter. Kremls utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov uppgav den 28 oktober att utvecklingen i Mellanöstern, situationen på slagfältet och det politiska läget påverkade planeringen. Usjakov meddelade då att Ryssland ännu inte hade lagt fram något förslag om ett exakt mötesdatum.

Parallellt med fredsförhandlingarna försöker Ryssland enligt en källa med nära koppling till Kreml finna nya möjligheter att få amerikanska sanktioner lättade. Den ryska ledningen vill enligt källan övertyga Donald Trump om att USA och Ryssland kan återuppta affärsförbindelser utan att kriget i Ukraina först behöver avslutas.

Ekonomiska erbjudanden har redan förekommit i de diplomatiska kontakterna. Jared Kushner och Steve Witkoff ska enligt tidigare uppgifter ha försökt påverka Vladimir Putin genom att presentera möjligheter till framtida affärsavtal som skulle kunna bli aktuella efter en fredsuppgörelse.

Frågan om ekonomiska förbindelser mellan USA och Ryssland har även aktualiserats genom handeln med petroleumprodukter. Inför mellanårsvalet valde Donald Trump att kringgå amerikanska sanktioner genom köp av rysk diesel i ett försök att sänka drivmedelspriserna i USA.

Donald Trump meddelade den 9 oktober att Ryssland hade accepterat att omedelbart leverera mer än 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden. Enligt Trump skulle leveranserna under en kortare period kunna uppgå till tre miljoner ton, beroende på kapaciteten vid de ryska raffinaderierna.

Samtidigt finns ett motstånd i den amerikanska kongressen mot att lätta på sanktionerna. Kongressledamoten Brian Fitzpatrick och andra kritiker av Trumps Rysslandspolitik har motsatt sig lättnader i sanktionerna. Den 15 oktober uppmanade 17 demokratiska och fem republikanska kongressledamöter presidenten att fullt ut tillämpa den sanktionslagstiftning som kongressen antog i september.

Enligt källorna i Kreml är det inte heller sannolikt att ett republikanskt nederlag i mellanårsvalet skulle få Donald Trump att öka det amerikanska stödet till Ukraina. Rysslands bedömningar av det amerikanska politiska läget ingår därmed i övervägandena inför de kommande förhandlingarna.

Sanktionstrycket mot Ryssland fortsätter även från europeiskt håll. EU:s ministerråd beslutade den 12 oktober om ytterligare sanktioner mot 1 569 personer och organisationer med koppling till den ryska militärindustrin. Beslutet omfattar 826 företag och 743 företagsledare. Åtgärderna innefattar bland annat frysning av tillgångar och förbud mot att tillhandahålla ekonomiska resurser.

EU har även vidtagit åtgärder för att minska beroendet av rysk energi. Enligt EU-kommissionen trädde unionens förordning om en stegvis avveckling av importen av rysk naturgas i kraft den 3 februari 2026. Kommissionens uppgifter visar att Rysslands andel av EU:s gasimport sjönk från 45 procent vid krigets början till 12 procent under 2025.

Ukraina har samtidigt utökat sina egna sanktioner. Volodymyr Zelenskyj beslutade den 30 oktober att införa restriktioner mot 39 fartyg i den ryska så kallade skuggflottan. Ukrainas presidentkansli uppgav att fartygen används för transporter av rysk olja, petroleumprodukter och gaskondensat till bland annat Kina, Indien, Egypten och Turkiet.

Samma dag beslutade Zelenskyj om sanktioner mot ytterligare tio företag och 19 ryska medborgare med koppling till utvecklingen av satellitkommunikationssystemet Rassvet. Presidentens sanktionsrådgare Vladyslav Vlasiuk uppgav att åtgärderna syftar till att begränsa Rysslands tillgång till utländsk teknik som kan användas i militära system.

Vid sidan av de politiska förhandlingarna pågår även humanitära kontakter mellan parterna. USA:s första dam Melania Trump meddelade genom Vita huset den 3 november att representanter för Ryssland och Ukraina ska samlas i Vita huset inom ramen för ett humanitärt initiativ.

Vita huset uppgav samtidigt att Melania Trump hade medverkat till en tillfällig vapenvila i området kring Olesjky i Chersonregionen. Hon ska enligt Vita huset hålla ett anförande den 5 november klockan 11 lokal tid i Washington.

De kommande samtalen i Abu Dhabi äger därmed rum samtidigt som Ryssland överväger hur USA:s inrikespolitiska utveckling kan påverka förhandlingarna. Enligt källorna med insyn i Kremls bedömningar kan Moskva försöka använda ett försvagat amerikanskt presidentskap för att öka pressen på Ukraina, samtidigt som den ryska ledningen söker möjligheter att få ekonomiska sanktioner lättade.