Kristersson och Andersson i hård klimatduell

Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) hamnade i en hård klimatpolitisk debatt under TV4:s statsministerduell. Magdalena Andersson beskrev regeringens klimatpolitik som ett haveri och hänvisade till ökade utsläpp under en period med svag ekonomisk tillväxt. Ulf Kristersson avfärdade kritiken som en systematisk svartmålning och framhöll Sverige som ledande inom EU på klimatområdet.

Naturvårdsverket meddelade den 17 juni 2026 att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med 3 procent under 2025 till omkring 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Myndigheten bedömde samtidigt att de nuvarande styrmedlen inte är tillräckliga för att nå vare sig de nationella klimatmålen eller Sveriges EU-åtagande enligt ansvarsfördelningsförordningen. Naturvårdsverkets klimatscenario för 2026 visar att Sverige efter ett överskott mot EU:s utsläppsbudget 2021–2023 från 2024 går mot ett samlat underskott på 13,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030. Klimatpolitiska rådet bedömde i sin rapport för 2026 att klimatmålen fortfarande kan nås, men att mandatperiodens samlade politik varit otillräcklig.

Ulf Kristersson lyfte under debatten fram vattenkraften, kärnkraften och skogen och beskrev Sverige som ett föredöme för övriga Europa. Eurostat fastställde att Sverige 2024 hade EU:s högsta andel förnybar energi, 62,8 procent av den slutliga bruttoenergianvändningen. Biomassa, vattenkraft och vindkraft angavs som de viktigaste förnybara energikällorna. SCB fastställde samtidigt att Sveriges BNP ökade med 1,5 procent under helåret 2025 jämfört med 2024 och med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med kvartalet före.

Statsministern sade att Sverige bör bli helt oberoende genom fossilfri kraft till 2040 och efterlyste stora mängder kärnkraft och vattenkraft tillsammans med fortsatt vindkraft. Han kopplade detta till minskat beroende av höga gaspriser till följd av kriget och kritiserade Tysklands energipolitik. Det av riksdagen beslutade energipolitiska målet för 2040 gäller 100 procent fossilfri elproduktion och är inte formulerat som ett mål om fullständigt svenskt energioberoende.

Magdalena Andersson sade att Sverigedemokraternas inflytande gör det svårt för Ulf Kristersson att genomföra den energipolitik han beskrev och framhöll att Socialdemokraterna i stället skulle kunna samarbeta med Moderaterna i frågan. Hon vill på kort sikt bygga ut havsbaserad vindkraft och på längre sikt även se ny kärnkraft. Socialdemokraterna meddelade den 12 augusti 2026 att partiet vill nå en blocköverskridande energiöverenskommelse med långsiktiga villkor för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft samt öka effekten och förlänga livslängden för befintlig kärn- och vattenkraft.

Socialdemokraterna har inför valet 2026 också föreslagit att Svenska kraftnäts tidigare arbete med anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och att ekonomiskt stöd till ny havsvind ska kunna ges på en nivå som motsvarar det planerade stödet till ny kärnkraft. Regeringen meddelade den 16 juli 2026 att havsvindparkerna Fyrskeppet Offshore och Vidar fått tillstånd. Fyrskeppet Offshore får omfatta upp till 93 vindkraftverk med en beräknad årsproduktion på 8–11 TWh, medan Vidar får omfatta upp till 75 verk med en produktion på högst 7,8 TWh per år.

Regeringen uppgav samtidigt att fem havsbaserade vindkraftsparker hade fått tillstånd under mandatperioden: Kattegatt Syd, Galene, Poseidon, Fyrskeppet Offshore och Vidar. Övriga då återstående ansökningar avslogs bland annat eftersom regeringen bedömde att de skulle få en oacceptabel påverkan på Sveriges försvarsförmåga. Energimyndigheten fastställde samtidigt att den svenska vindkraftsproduktionen minskade under 2025 trots att både antalet vindkraftverk och den installerade effekten ökade jämfört med 2024.

Magdalena Andersson sade under debatten att ny kärnkraft kommer att byggas med Socialdemokraternas politik och att partierna redan hade kunnat enas om frågan om Ulf Kristersson inte hade velat göra den till en konfliktfråga. Ulf Kristersson svarade att Socialdemokraterna söker Moderaternas stöd i frågor där det egna regeringsalternativet är splittrat. Han pekade särskilt på att Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter sig ny kärnkraft och framhöll Moderaterna som garanten för att nya reaktorer kan byggas.

Riksdagen beslutade 2025 om lagen om statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft. Lagen började gälla den 1 augusti 2025 och möjliggör statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt för nya reaktorer. I budgetunderlaget för 2026 redovisade riksdagen en låneram på högst 220 miljarder kronor för beräknade investeringskostnader i de första projekten samt en lika stor riskreserv för oväntade kostnadsökningar. Stödsystemet omfattar investeringar motsvarande omkring 5 000 MW.