DO kräver Securitas på 75 000 efter hijabfall

Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att Securitas har diskriminerat Nagham Khawwas, 23, i samband med en rekrytering där hon inte kunde få anställning om hon fortsatte bära hijab. DO kräver att bolaget betalar 75 000 kronor i diskrimineringsersättning. Ärendet är registrerat som direkt diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning inom arbetslivet, med diarienummer DO 2026/6086, och har fortfarande status pågående.

Nagham Khawwas sökte enligt TV4 en tjänst i Gävle. Hon hade genomfört psykologtest, IQ-test och gruppintervju samt lämnat referenser och hade en intervju kvar när frågan om hijaben togs upp. Nagham Khawwas uppgav för TV4 att hon erbjöds basker, keps eller mössa som alternativ. Hennes förslag att bära hijaben instoppad under tröjan med keps ovanpå accepterades inte.

Diskrimineringsombudsmannen bedömer att Securitas uniformspolicy, som förbjuder religiösa plagg och symboler, strider mot diskrimineringsförbudet. Kerstin Burman, sektionschef på DO:s rättsenhet, uppger att policyn är utformad så att arbetstagare som uttrycker sin religion genom kläder eller symboler kan utestängas från arbete och att kvinnor som av religiösa skäl bär hijab särskilt riskerar att drabbas.

Nagham Khawwas anmälde Securitas efter rekryteringsprocessen. Hon har uppgett att hennes kompetens borde ha varit avgörande för möjligheten att få arbetet och att hon inte ska behöva ändra sin religion eller vem hon är för att få ett jobb. Efter mer än sju månaders kontakter med Diskrimineringsombudsmannen beskrev hon myndighetens besked som en stor lättnad och som en bekräftelse på hennes upplevelse.

Securitas meddelade Sveriges Radio redan den 30 januari att bolaget skulle se över sin uniformspolicy efter att frågan om Nagham Khawwas hijab hade uppmärksammats. Efter Diskrimineringsombudsmannens bedömning uppger Nadina Rosengren, presschef på Securitas, att bolaget välkomnar beslutet och delar myndighetens bedömning att den tidigare policyn varit bristfälligt formulerad. Securitas uppger också att bolaget löpande ser över sina policys och tar med sig DO:s synpunkter i det fortsatta arbetet.

Securitas har till den 22 september på sig att ta ställning till kravet på 75 000 kronor. Om bolaget inte accepterar kravet kan ärendet komma att prövas i Arbetsdomstolen. Nagham Khawwas hoppas att Securitas erkänner att bolaget har gjort fel men räknar inte med att det sker.

Diskrimineringslagen förbjuder arbetsgivare att diskriminera personer som söker arbete. Särbehandling kan samtidigt vara tillåten om en viss egenskap utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav, syftet är berättigat och kravet är lämpligt och nödvändigt. EU:s direktiv 2000/78 innehåller ett gemensamt ramverk mot diskriminering i arbetslivet på bland annat grund av religion eller övertygelse och omfattar både direkt och indirekt diskriminering.

EU-domstolen slog 2017 i mål C-157/15 fast att ett företags generella och konsekvent tillämpade förbud mot synliga politiska, filosofiska och religiösa symboler inte automatiskt är direkt diskriminering. Domstolen konstaterade samtidigt att en sådan regel kan innebära indirekt diskriminering och då måste kunna motiveras och vara proportionerlig. I de förenade målen C-804/18 och C-341/19 fastställde EU-domstolen 2021 att ett generellt förbud mot sådana synliga symboler endast kan godtas under vissa förutsättningar, bland annat om neutralitetspolicyn svarar mot ett verkligt behov, tillämpas konsekvent och systematiskt och inte går längre än vad som är strikt nödvändigt.

Polismyndigheten tillåter samtidigt religiösa huvudbonader inom sin uniform. Myndighetens uniformsföreskrifter anger att huvudduk och kippa får bäras vid all tjänstgöring. Även turban får användas vid all tjänstgöring, med särskilda bestämmelser om bland annat färg och användning tillsammans med hjälm.