Kriminalvården öppnar för Ausonius i estniskt fängelse

Kriminalvården bedömer att den livstidsdömde John Ausonius, 73, är lämplig för att tillfälligt avtjäna sitt svenska fängelsestraff i Tartu-fängelset i Estland. Av myndighetens beslut framgår att Ausonius kan beviljas sådan verkställighet. Det är samtidigt Estland som har det slutliga avgörandet om han får placeras där.

Estlands justitie- och digitaliseringsministerium har meddelat att varje svensk intagen måste godkännas individuellt innan en överföring kan genomföras. Personer dömda för terroristbrott och personer som bedöms kunna fortsätta kriminell verksamhet inne på anstalten ska inte tas emot. Tiina Unuks, chef för enheten för fängelsedrift vid ministeriet, uppgav att omkring hälften av 37 svenska intagna som granskades i det första skedet nekades eftersom de bedömdes ha kopplingar till organiserad brottslighet.

Kriminalvårdens beslut om John Ausonius hänvisar till Göta hovrätts dom den 16 juni 2022. Hovrätten bedömde då att det fanns en konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet och att hans livstidsstraff därför inte kunde omvandlas till ett tidsbestämt straff. Ausonius är dömd för allvarliga våldsbrott med dödlig utgång och avtjänar fortfarande ett icke tidsbestämt straff.

Sverige och Estland har ingått ett femårigt avtal om upp till 600 svenska fängelseplatser i Tartu, med möjlighet till tre års förlängning. Riksdagen beslutade att lagen som möjliggör tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands skulle börja gälla den 3 juli 2026. Estlands kriminalvårdsmyndighet ansvarar för verkställigheten på plats och estländsk lag gäller som utgångspunkt.

Den första transporten med svenska intagna nådde Estland den 18 augusti 2026. Justitieminister Gunnar Strömmer uppgav efter transporten att samarbetet därmed hade inletts i praktiken. Planen var att sammanlagt 30 intagna skulle flyttas under augusti genom tre transporter och att antalet därefter successivt skulle öka, men utbyggnaden har inte följt den ursprungliga takten.

För de svenska intagna ska engelska vara arbetsspråk på den del av anstalten som omfattas av samarbetet. Riksdagen anger också att intagna ska få tillgång till tolk och översatta handlingar när det krävs för att de ska kunna ta tillvara sina rättigheter. De ska erbjudas minst 30 timmars sysselsättning i veckan genom exempelvis arbete, utbildning eller behandlingsprogram.

Tartu-fängelsets chef Merle Ulst uppgav inför satsningen att anstalten hade omkring 160 anställda och att ytterligare cirka 250 personer planerades att rekryteras för verksamheten med svenska intagna. Projektledaren Konstantin Nikiforov uppgav att de estländska vakter som arbetar med svenskarna inte ska bära elpistol. Anstaltsledningen har även uppgett att svenska och estländska intagna hålls åtskilda.

De praktiska förhållandena regleras även genom ett särskilt samarbetsavtal mellan Kriminalvården och Estland. Regeringen har uppgett att avtalet bland annat omfattar säkerhet, myndighetssamverkan och genomförandet på plats. Svenska och estländska myndigheter har dessutom fastställt regler om bland annat kläder, tv, elektricitet och nikotinprodukter.

En svensk intagen som placeras i Tartu ska inte friges i Estland. Estlands justitie- och digitaliseringsministerium har meddelat att personen i stället ska föras tillbaka till Sverige före strafftidens slut.

Kriminalvården prövar vilka svenska intagna som kan komma i fråga för överföring. Den livstidsdömde Anders Eklund, numera Gustavsson, har i ett annat beslut bedömts som olämplig för placering i Estland. Han dömdes till livstids fängelse för mord, grov våldtäkt, försök till grov våldtäkt mot barn och barnpornografibrott. Han häktades i april 2008 och straffet har fortfarande inte tidsbestämts.

Sverige betalar 8 500 euro per månad för varje intagen i Tartu, med en miniminivå motsvarande 300 platser per år. Den lägsta årliga kostnaden blir därmed drygt 330 miljoner kronor. Kostnaden för en intagen i Sverige är drygt 11 000 euro per månad. Om samtliga 600 platser i avtalet används blir den årliga kostnaden omkring 670 miljoner kronor.

John Ausonius dömdes 1994 av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för bland annat mord, nio mordförsök och nio rån. Svea hovrätt fastställde livstidsstraffet efter överklagande. Brotten som gav honom namnet Lasermannen begicks huvudsakligen 1991 och 1992 i Stockholm och Uppsala, där han sköt personer med mörkt hår eller mörk hudfärg och använde ett lasersikte på vapnet.

År 2018 dömdes John Ausonius dessutom till ytterligare ett livstidsstraff i Tyskland för mordet på Blanka Zmigrod i Frankfurt 1992. Det är ännu inte klarlagt om de estländska myndigheterna kommer att godkänna att han förs över till Tartu.