Kontroller vid Västlänken kan leda till sanktionsavgifter

En gemensam myndighetsinsats på fyra byggarbetsplatser inom Västlänken i Göteborg har omfattat kontroller av 16 företag. Arbetsmiljöverket ledde insatsen tillsammans med Polismyndigheten genom gränspolisen, Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket. Kontrollerna inriktades bland annat på arbetsmiljö, säkerhet och reglerna för utstationerad arbetskraft.

Arbetsmiljöverket identifierade indikationer på brister kopplade till utstationeringsreglerna. Malin Hedin, samordnare för kontroller inom arbetslivskriminalitet vid Arbetsmiljöverkets region väst, uppgav att bristerna behöver utredas vidare. Efter fortsatt handläggning kan två sanktionsavgifter bli aktuella. Arbetsmiljöverket anger att en arbetsgivare som inte anmäler en utstationering kan få betala 20 000 kronor. Samma avgift kan tas ut om en kontaktperson inte anmäls eller om dokumentation om utstationeringen inte lämnas till tjänstemottagaren i rätt tid, vilket innebär att tre olika sanktionsavgifter kan bli aktuella enligt regelverket.

Utländska företag ska registrera utstationerade arbetstagare i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Registret används i tillsynen av arbetsvillkor och efterlevnaden av reglerna. Byggföretagen uppgav i februari 2026 att Arbetsmiljöverket fått i uppdrag av regeringen att förbättra registrets kvalitet och tillgänglighet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i november 2026.

Skatteverket kan samtidigt genomföra oanmälda besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggare och begära att personer på arbetsplatsen styrker sin identitet. Skatteverket anger att en personalliggare som är felaktigt förd eller inte finns tillgänglig kan medföra en kontrollavgift på 12 500 kronor. Därutöver kan ytterligare 2 500 kronor tas ut för varje verksam person som saknas i liggaren.

Daniel Figueras, polisens insatschef, uppgav att gemensamma myndighetskontroller används för att upptäcka oseriösa aktörer och ge deltagande myndigheter en bredare bild av förhållandena på arbetsplatserna. Insatsen vid Västlänken ingår i det nationella myndighetssamarbetet mot arbetslivskriminalitet.

Regeringen uppgav i juli 2026 att lagstiftning som började gälla i juli 2024 har gett de samverkande myndigheterna större möjligheter att utbyta information om arbetslivskriminalitet. Nio myndigheter ingår i arbetet: Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten. Arbetsmiljöverket har det samordnande ansvaret.

Myndigheterna har hittills genomfört drygt 22 000 gemensamma kontroller. Sedan 2023 organiseras arbetet genom sju regionala center mot arbetslivskriminalitet i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Örebro. Oanmälda insatser genomförs bland annat inom bygg, transport, restaurang, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, skönhetssalonger och bärplockning.

Trafikverket är byggherre för Västlänken, där byggarbetena inleddes 2018 och flera entreprenörer har kontrakterats. Trafikverket har i en granskning av bland annat två Västlänkskontrakt uppgett att efterlevnaden av sociala krav skulle följas genom analyser av kontraktsåtaganden, dagböcker och fakturering i relation till budget och projektens framdrift.

Byggföretagen uppgav i juni 2026 att organisationens arbetsplatsundersökning omfattade 136 kontroller av sammanlagt 1 648 företag och 3 436 personer. Av de personer som behövde arbetstillstånd hade 99,9 procent ett sådant. LO Västsverige anger samtidigt i sin verksamhetsplan för 2026 att organisationen fortsätter samarbetet med det myndighetsgemensamma arbetslivskriminalitetscentret och ska samordna tre större byggarbetsplatsprojekt enligt Göteborgsmodellen, där fackförbund samarbetar och för dialog med byggherrar om arbetsmiljö och arbetsvillkor.