Klimatfinansiering och utsläppsminskningar i fokus på COP31

FN:s klimatmöte COP31 inleds måndagen den 9 november i Antalya i Turkiet. Under två veckor ska världens länder förhandla om klimatfinansiering, utsläppsminskningar och genomförandet av tidigare överenskommelser. Förhandlingarna pågår till den 20 november och sker samtidigt som nya rapporter visar att den globala uppvärmningen fortsätter.

Årets konferens saknar flera av de tidsfrister som tidigare har styrt förhandlingarna. Martin Wadmark på Världsnaturfonden WWF bedömer att de begränsade förväntningarna kan underlätta överenskommelser i frågor där motsättningarna är mindre. Han framhåller samtidigt att avsaknaden av tydliga krav också kan göra det svårare att komma vidare i förhandlingarna.

En central del av mötet är den globala översynen av Parisavtalet och ambitionen att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. FN:s miljöprogram UNEP konstaterade i sin rapport Emissions Gap Report 2026, publicerad den 21 oktober, att den politik som världens länder för närvarande bedriver kan resultera i en temperaturökning på omkring 2,8 grader under detta århundrade.

Om samtliga nuvarande nationella klimatåtaganden genomförs fullt ut beräknar UNEP att uppvärmningen kan begränsas till cirka 2,6 grader, under förutsättning att insatserna fortsätter även efter åtagandenas nuvarande tidshorisont. Organisationen konstaterar att nya nationella åtaganden sedan föregående rapport endast har förändrat temperaturprognoserna marginellt.

För att följa en utsläppsbana där överskridandet av 1,5-gradersgränsen begränsas bedömer UNEP att de globala växthusgasutsläppen behöver minska med 18 procent till 2030, 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040, jämfört med nivåerna 2025.

FN:s generalsekreterare António Guterres framhöll i samband med rapportens publicering att omfattande och snabba utsläppsminskningar fortfarande kan begränsa både omfattningen och varaktigheten av en temperaturökning över 1,5 grader. Enligt Guterres finns fortfarande möjlighet att få ned temperaturen under gränsen före århundradets slut.

Världsmeteorologiska organisationen WMO redovisade den 23 mars 2026 att åren 2015–2025 utgjorde de elva varmaste åren sedan mätningarna inleddes. Under 2025 låg den globala medeltemperaturen omkring 1,43 grader över den förindustriella nivån.

WMO konstaterade även att världshavens värmeinnehåll nådde en ny rekordnivå under 2025. Under perioden 2005–2025 var havens uppvärmningstakt mer än dubbelt så hög som under åren 1960–2005, enligt organisationens 66-åriga observationsserie.

Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare Mattias Frumerie bedömer att flera betydelsefulla diskussioner under COP31 kommer att föras vid sidan av den formella dagordningen. Han pekar särskilt på ländernas nationella klimathandlingsplaner som en fråga som kommer att behandlas utanför de ordinarie förhandlingspunkterna.

Turkiet står för arrangemanget medan Australien ansvarar för att leda förhandlingarna. FN:s klimatsekretariat UNFCCC har meddelat att Turkiets miljö-, stadsutvecklings- och klimatminister Murat Kurum nominerats till konferensens ordförande. Australiens klimat- och energiminister Chris Bowen har utsetts till ansvarig för förhandlingsarbetet.

Enligt ländernas gemensamma överenskommelse har Australiens förhandlingsordförande exklusivt ansvar för att leda förhandlingarna. Eventuella meningsskiljaktigheter mellan Turkiet och Australien ska hanteras genom samråd tills länderna når en gemensam lösning.

Murat Kurum meddelade i april 2026 att Turkiet avser att prioritera genomförandet av tidigare klimatbeslut. Arbetet ska enligt Kurum bedrivas tillsammans med Australien och tidigare konferensordförandeskap från Azerbajdzjan och Brasilien.

Inför mötet har även flera förberedande sammankomster genomförts i Stillahavsområdet. Australiens departement för klimatförändringar, energi, miljö och vatten har uppgett att Fiji arrangerat förberedande klimatförhandlingar och att Tuvalu stod värd för ett möte med politiska ledare den 5–8 oktober.

Utöver de mellanstatliga förhandlingarna omfattar konferensens officiella program möten med företrädare för företag, organisationer och civilsamhället.

En av de mest omdiskuterade frågorna är finansieringen av klimatarbetet. Mattias Frumerie framhåller att många utvecklingsländer efterfrågar besked om hur beslutet från COP30 om att tredubbla finansieringen av klimatanpassning ska genomföras.

Vid COP30 i brasilianska Belém enades länderna också om en målsättning att mobilisera 1 300 miljarder dollar om året till internationella klimatinsatser senast 2035. FN redovisade efter mötet att initiativen Global Implementation Accelerator och Belém Mission to 1.5°C ska inrättas för att stödja genomförandet av ländernas klimatåtaganden.

På COP31:s dagordning finns rapporter från Gröna klimatfonden och den permanenta kommittén för klimatfinansiering. FN:s klimatsekretariat har angett att arbetet bland annat ska omfatta en uppföljning av industriländernas tidigare löfte om att mobilisera 100 miljarder dollar årligen till utvecklingsländer.

En särskild ministerdialog om klimatfinansiering har planerats till den 13 november. Den ingår i de aktiviteter som FN:s klimatsekretariat har schemalagt för konferensen.

Även finansieringen av klimatrelaterade skador och förluster väntas få uppmärksamhet. Vid COP27 i Egypten 2022 beslutade länderna att inrätta en fond för att stödja fattigare stater som drabbas av bland annat extremväder som förvärras av utsläpp från rikare länder. Frågorna om hur mycket som ska betalas och vilka som ska stå för kostnaderna är fortfarande olösta.

Fonden för klimatorsakade skador och förluster, FRLD, har avsatt totalt 342 miljoner dollar till sin första finansieringsomgång inom Barbados Implementation Modalities. Den ursprungliga summan på 250 miljoner dollar har utökats med ytterligare 92 miljoner.

Fondens sekretariat hade fram till den 29 juni 2026 tagit emot 176 ansökningar från 119 länder. Det sammanlagda beloppet i ansökningarna uppgick till 2,8 miljarder dollar.

Enligt fondens regelverk kan finansieringen bland annat användas till återuppbyggnad efter klimatrelaterade katastrofer, åtgärder mot stigande havsnivåer och stöd till människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar. Fondstyrelsen planerar att behandla ett första finansieringspaket vid sitt möte den 15–18 december 2026.

En annan omstridd fråga gäller den fortsatta utfasningen av fossila bränslen. En grupp länder har tidigare bildat en allians för att driva på arbetet, men samarbetet har ingen formell beslutanderätt inom klimatförhandlingarna.

Mathias Fridahl, professor vid Linköpings universitet och expert på klimatpolitik, bedömer att förhandlingarna sannolikt inte kommer att resultera i några större framsteg när det gäller fossila bränslen. Han anser att frågan i stället kan behöva behandlas indirekt genom att uppmärksamma alternativ som kan vara förenliga med ekonomisk tillväxt och förbättrad hälsa.

Elektrifiering är ett sådant område som Turkiet och Australien har lyft fram inför konferensen. Båda länderna fortsätter samtidigt att investera i kolutvinning och kolkraft.

Internationella energiorganet IEA bedömer i rapporten Renewables 2026 att världens installerade kapacitet för förnybar elproduktion kommer att öka med nästan 4 800 gigawatt mellan 2026 och 2031. Det motsvarar en 57 procent större utbyggnad än under den föregående sexårsperioden.

Samtidigt räknar IEA med att den förnybara elkapaciteten når omkring 9 710 gigawatt år 2030. Det skulle motsvara 2,6 gånger kapaciteten 2022 och därmed understiga det mål om en tredubbling som antogs vid COP28.

IEA bedömer dessutom att de globala årliga installationerna av förnybar elkapacitet minskar med 11 procent under 2026. Om prognosen infrias bryts en period med 21 år av successivt nya rekord för den årliga utbyggnaden.

Under COP31 ska länderna också behandla framtiden för FN:s arbetsprogram för utsläppsminskningar, MWP. Programmet antogs vid COP27 i Egypten 2022 och dess femåriga mandat närmar sig sitt slut. Förslag om att förlänga programmet har mött kraftigt motstånd från oljeproducerande länder.

Brasiliens nyligen omvalde president Luiz Inácio Lula da Silva har meddelat att han kommer att delta i COP31. I övrigt väntas närvaron av världsledare bli begränsad.

Mathias Fridahl vid Linköpings universitet uttrycker oro över att klimatfrågorna inte får större utrymme i den offentliga debatten med hänsyn till det nuvarande läget i klimatomställningen.

Förhandlingarna i Antalya avslutas den 20 november. Under mötet ska länderna hantera både de utestående finansieringsfrågorna och arbetet med att genomföra tidigare beslut om utsläppsminskningar och klimatanpassning.

Gillar du den här personligheten?