Klimatdemonstration samlade över 50 000 personer

Över 50 000 personer deltog i en klimatdemonstration i Stockholm den 23 augusti, där omkring 280 organisationer stod bakom arrangemanget. Demonstrationen genomfördes som en del av manifestationen 24 timmar för klimatet, som inleddes på Sergels torg dagen före av Rebellmammorna, Rebellpapporna och Researchers’ Desk.

Samlingen startade i Vasaparken klockan 12 och tåget avgick klockan 13 med avslutning i centrala Stockholm. Naturskyddsföreningen uppgav att demonstrationen var partipolitiskt obunden och att deltagarna uppmanades att inte använda partipolitiska symboler eller nationsflaggor under marschen. Organisationer från bland annat fackliga rörelser, friluftsliv, människorättsarbete och miljörörelsen deltog.

Klimatengagemanget i Sverige har varierat över tid och brukar öka under valår, enligt Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola. Han beskriver att klimatfrågan började uppmärksammas under slutet av 1970-talet, men att en bredare mobilisering i Sverige tog fart först under början av 1990-talet. Därefter har engagemanget gått i perioder och återkommit bland annat kring klimattoppmötet i Köpenhamn 2009.

Åsa Sohlman, 88 år, deltog i demonstrationen och berättade att hennes engagemang vuxit fram genom tankar på barn, barnbarn och kommande generationer. Hon gick med i organisationen Grand Panthers för tolv år sedan efter att ha läst om gruppen och dess fokus på framtida generationer.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har tidigare konstaterat att drygt var femte väljare i riksdagsvalet 2022 angav miljö- och klimatfrågan som ett viktigt skäl bakom sitt partival. Det val där klimatfrågan hittills haft störst betydelse var 1988, då Miljöpartiet kom in i riksdagen.

En viktig period för den svenska klimatrörelsen kom inför valet 2018 när Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet. Magnus Wennerhag vid Södertörns högskola har beskrivit att rörelsen då fick ett stort genomslag genom att lyfta fram ungdomar och barns framtid. Under den perioden samlade klimatdemonstrationer i Stockholm omkring 50 000 deltagare.

Per Adman, lektor vid Uppsala universitet som forskar om klimatengagemang, bedömer att den senaste demonstrationen kan vara början på en ny period av aktivitet. Han pekar på att den nuvarande mobiliseringen i större utsträckning drivs av vuxna nätverk och organisationer, samtidigt som tidigare klimatvågor har haft andra grupper i centrum.

Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, uppgav att det var första gången som så många organisationer deltog i en svensk klimatdemonstration och att deltagandet omfattade fler än de traditionella miljöorganisationerna. SVT rapporterade att även deltagare från hela landet fanns på plats och att arrangörerna beskrev demonstrationen som partipolitiskt obunden. TCO:s ordförande Therese Svanström deltog och sade att politiken hade underskattat storleken på klimatengagemanget.

Magnus Wennerhag vid Södertörns högskola har jämfört deltagarantalet med klimatdemonstrationen i Stockholm i september 2019, då klimatfrågan hade en central plats i den politiska debatten. Han uppgav att endast Stockholm Pride haft liknande deltagarsiffror under senare årtionden. Han menar också att det stora antalet deltagande organisationer visar att klimatfrågan engagerar många delar av civilsamhället.

Ida Edling, talesperson för Aurora, framhåller att klimatengagemang kan ta många olika former. Aurora stämde staten 2022 med hänvisning till brister i klimatpolitiken. Hon uppgav att civil olydnad är en liten del av klimatrörelsen och att engagemang även kan ske genom exempelvis juridik, konst, organisationer eller traditionella demonstrationer.

Per Adman vid Uppsala universitet betonar samtidigt att många människor känner oro för klimatet utan att själva bli aktivt engagerade. Han beskriver att forskning pekar på flera hinder, bland annat att frågan kan uppfattas som för stor och svår att påverka samt att sociala normer kan göra att människor tvekar inför att delta. Enligt honom visar stora demonstrationer att sådant engagemang kan förändras när fler upplever att deltagande är möjligt och meningsfullt.