Kemisk kastrering kan bli villkor för frigivning

Tidöpartierna vill låta en särskild barnfridsutredare pröva flera åtgärder för att stärka skyddet för barn mot sexualbrott. I uppdraget ingår att utreda om frivillig kemisk kastrering ska kunna ställas som villkor för villkorlig frigivning för personer som dömts för sexualbrott eller barnpornografibrott.

Åtgärderna presenterades den 28 augusti 2026 av justitieminister Gunnar Strömmer, jämställdhetsminister Nina Larsson, riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint och socialutskottets ordförande Christian Carlsson. Utredaren ska även granska om straffen för sexualbrott mot barn bör skärpas och om vissa brottsrubriceringar behöver förändras.

Gunnar Strömmer beskrev på pressträffen sexualbrott mot barn som ett av samhällets mest allvarliga problem och framhöll att samhällets reaktion enligt regeringens uppfattning behöver vara kraftfullare än i dag. Han sade också att utredaren ska undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att frivillig medicinsk behandling kan minska risken för återfall och i vilka situationer behandlingen i så fall kan vara lämplig.

Redan i februari 2026 uppgav Gunnar Strömmer att Moderaternas modell utgick från frivillig behandling, men att behandlingen skulle kunna vara ett krav för att en dömd person ska kunna friges i förtid. Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho meddelade samma månad att Socialdemokraterna också var positiva till att koppla sådan behandling till frigivning från fängelse.

Frågan har tidigare behandlats i riksdagen. Under riksmötet 2020/21 avslog riksdagen en motion från Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint om att se över en större användning av frivillig kemisk kastrering för att minska återfall i grova sexualbrott. I en motion från 2025/26 uppgav Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng att Riksdagens utredningstjänst hade funnit att endast 40–50 personer genomgått Kriminalvårdens farmakologiska behandling mellan 2018 och 2022. De uppgav också att Kriminalvården inte följde upp hur många som fullföljde behandlingen.

Karolinska Institutet uppger att en svensk dubbelblind och placebokontrollerad studie omfattade 52 män med pedofil störning. Studien visade att läkemedlet degarelix dämpade hög sexualdrift och sexuell attraktion till barn, två faktorer som ingick i forskarnas bedömning av risk, och att effekter kunde ses inom två veckor. Den randomiserade studien publicerades 2020 i JAMA Psychiatry med Christoffer Rahm som huvudansvarig forskare.

Brottsförebyggande rådet uppgav samtidigt att antalet anmälda barnpornografibrott ökade med 4 537 brott under 2025 jämfört med 2024, vilket motsvarade en ökning på 76 procent. Brå-statistikern Timothy Littlewood pekade på ett ökat antal internationella tips till polisen som en bidragande förklaring till utvecklingen.