Keir Giles: Putin ser Trump som möjlig att utnyttja

Rysslands president Vladimir Putin betraktar USA:s president Donald Trump som en ledare som går att utnyttja i förhandlingar, enligt den brittiske Rysslandsforskaren Keir Giles. Han menar att den ryska ledningens syn på Trump skiljer sig från den bild av en god personlig relation som den amerikanske presidenten själv återkommande beskriver.

Keir Giles uppger att hans bedömning bygger på en samlad bild från personer med insyn i de båda presidenternas närmaste kretsar. Enligt forskaren anser Putin att Trump saknar tillräcklig förståelse för hur Ryssland agerar och att den amerikanske presidenten därför är lätt att påverka.

Giles är associerad forskare vid det brittiska forskningsinstitutet Chatham House, där han sedan 2013 har arbetat med Rysslandsrelaterade frågor inom institutets Rysslands- och Eurasienprogram. Han leder även Conflict Studies Research Centre och har tidigare arbetat med ryska försvars- och säkerhetsfrågor vid Storbritanniens försvarsakademi.

Sedan Donald Trump återvände till Vita huset har han i stor utsträckning undvikit offentlig kritik mot Vladimir Putin och Ryssland. Hans förhållningssätt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den ukrainska ledningen har samtidigt varit betydligt mindre positivt.

Keir Giles anser att Vladimir Putins uppfattning om den amerikanske presidenten kan bidra till att förklara varför Ryssland hittills inte har visat större vilja att göra eftergifter i fredsförhandlingarna om Ukraina. Enligt Giles bedömer Putin att fortsatta militära operationer och ytterligare krav kan ge Ryssland större fördelar i kontakterna med den nuvarande amerikanska administrationen.

Samtidigt har nya diplomatiska kontakter tagits inför de planerade förhandlingarna om kriget. Den 21 oktober träffade Vladimir Putin USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff i Sankt Petersburg. Efter mötet meddelade Rysslands presidentrådgivare Jurij Usjakov att Moskva principiellt accepterade att återuppta trepartsförhandlingar med USA och Ukraina omkring den 10 november.

Jurij Usjakov uppgav även att Vladimir Putin ville diskutera möjligheten att träffa Donald Trump i Kina under november. Vid samma tillfälle framförde Putin, enligt Usjakov, ett erbjudande om att diskutera en rysk medlarroll mellan USA och Iran med hänvisning till Rysslands långvariga förbindelser med Iran.

Den 2 november meddelade Steve Witkoff att företrädare för USA, Ryssland och Ukraina skulle sammanträda i Abu Dhabi den 10–11 november. På dagordningen finns enligt Witkoff säkerhetsarrangemang efter kriget, åtgärder för att minska stridigheterna, humanitära frågor och möjliga steg mot ett fredsavtal. Witkoff och Donald Trumps svärson Jared Kushner väntas representera USA.

De amerikanska kontakterna med parterna har pågått under hösten. Storbritanniens underhusbibliotek redovisade den 15 september att Steve Witkoff och Jared Kushner tidigare samma månad hade besökt Ryssland respektive Ukraina för att återuppta det diplomatiska arbetet. Vid den tidpunkten var det enligt underhusbiblioteket oklart om USA hade lagt fram några nya fredsförslag eller fortsatt förhandlingarna utifrån tidigare underlag.

Även nordiska företrädare har haft direktkontakt med den ryska presidenten. Finlands presidentkansli meddelade att president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre den 27 oktober genomförde ett telefonsamtal med Vladimir Putin från Helsingfors. Kontakten hade förberetts i samråd med Ukraina och handlade om kommande fredsförhandlingar. Stubb och Støre företrädde Finland respektive Norge, inte Europa som helhet.

Efter samtalet framhöll Norges statsminister Jonas Gahr Støre att de båda länderna hade betonat behovet av minskade stridigheter. Norges statsministerkansli meddelade samtidigt att Finland och Norge skulle fortsätta sitt långvariga stöd till Ukraina.

Keir Giles har i sin bedömning av de diplomatiska kontakterna även lyft fram Alexander Stubb tidigare erfarenhet av förhandlingar med Ryssland. Giles hänvisar till Stubb arbete med en vapenvileuppgörelse under kriget i Georgien 2008, tillsammans med Frankrikes dåvarande utrikesminister, samt hans kontakter med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Den europeiska medverkan i de kommande samtalen har också aktualiserats. Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot meddelade den 8 november att Frankrike kommer att delta i förhandlingarna i Abu Dhabi. Enligt Barrot ska europeiska länder finnas representerade, men han kunde då inte ange vem som skulle företräda Frankrike.

Efter det amerikanska mellanårsvalet den 3 november uttryckte Kremls talesperson Dmitrij Peskov förhoppningar om att Donald Trump skulle fortsätta arbetet för en förhandlingslösning i Ukraina. Peskov hänvisade till de planerade trepartssamtalen i Abu Dhabi och beskrev frågan om den nya amerikanska kongressens påverkan på presidentens politik som en amerikansk inrikespolitisk angelägenhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav efter valet att han såg större möjligheter att få amerikanskt stöd. Han betonade särskilt behovet av snabbare leveranser av robotar till luftvärnssystemet Patriot. Den 30 oktober hade USA:s regering godkänt en föreslagen försäljning av Patriotrobotar till Ukraina till ett värde av 2,1 miljarder dollar.

Donald Trump uppgav den 5 november att USA och Ryssland närmade sig en större överenskommelse som även skulle beröra Europas framtid. Samma dag tog han emot Rysslands förhandlingsrepresentant Kirill Dmitrijev i Vita huset. Trump presenterade inga konkreta villkor för en uppgörelse, och inga ukrainska representanter deltog i mötet.

Keir Giles har tidigare gjort bedömningen att Donald Trump inte accepterar samtliga ryska krav. I en analys som Chatham House publicerade efter presidenternas möte i Alaska i augusti 2025 hänvisade Giles till kvarstående meningsskiljaktigheter mellan USA och Ryssland. Samtidigt kritiserade han den amerikanska administrationen för att inte använda fler påtryckningsmedel mot Moskva.

Forskarens nuvarande bedömning av möjligheterna att avsluta kriget är fortsatt pessimistisk. Giles anser att de åtgärder som europeiska länder hittills har valt inte är tillräckligt kraftfulla för att förändra Putins agerande.

Han bedömer inte heller att ytterligare ekonomiska sanktioner i sig skulle få Ryssland att ändra sin politik. Enligt Giles tar Putin inte avgörande intryck av varningar från ekonomiska rådgivare och bankföreträdare om vilka skador ett långvarigt krig kan orsaka den ryska ekonomin. Forskaren menar dessutom att den ryska presidenten inte låter de omfattande militära förlusterna styra sitt beslut att fortsätta kriget.

När det gäller Ukrainas territoriella situation skiljer Keir Giles mellan att tillfälligt acceptera att ockuperade områden inte kan återtas och att formellt erkänna dem som ryska. Han framhåller att ett ukrainskt konstaterande om svårigheterna att återta vissa områden inom den närmaste framtiden inte behöver innebära något erkännande av rysk suveränitet.

Som historisk jämförelse hänvisar Giles till kalla kriget, då USA och flera andra länder vägrade erkänna Sovjetunionens införlivande av Estland, Lettland och Litauen.

Trots de pågående diplomatiska initiativen anser Keir Giles att Vladimir Putin fortfarande ser möjligheter att uppnå mer genom att fortsätta kriget och upprätthålla sina krav. Forskarens bedömning är att Rysslands president inte upplever tillräckliga påtryckningar för att ändra sin nuvarande hållning.