KD vill flytta vårdansvaret från regionerna

Kristdemokraterna går till val på att staten ska ta över ansvaret för sjukvården från landets 21 regioner. Partiledaren Ebba Busch pekar på Norge som exempel och anser att en motsvarande förändring skulle kunna genomföras även i Sverige. Enligt Kristdemokraterna bidrar dagens regionala ansvar till skillnader i vården mellan olika delar av landet.

I Norge övertog staten den 1 januari 2002 ägandet av de fylkeskommunala sjukhusen och andra verksamheter inom specialistvården. Verksamheten organiserades därefter i regionala hälsoföretag och hälsföretag, medan staten ansvarar för de övergripande hälsopolitiska målen och ramarna. Ebba Busch framhåller att den norska omställningen genomfördes på mindre än två år och anser att Sverige bör kunna genomföra en motsvarande reform.

Kristdemokraterna vill samtidigt hämta erfarenheter från både Norge och Danmark. Danmark har valt en annan modell än ett fullständigt statligt övertagande. Den danska sjukvårdsreformen innebär att landet får fyra regioner och 17 nya sundhedsråd och att flera vårduppgifter flyttas mellan kommuner och regioner. De nya myndigheterna ska ta över sina uppgifter den 1 januari 2027, medan 2026 är ett övergångsår.

Förslaget om ett statligt huvudmannaskap har inte stöd av alla regeringspartier. Moderaterna motsätter sig ett förstatligande. Företrädare för Moderaterna i Sveriges tre största regioner har varnat för att ett byte av huvudman kan leda till en omfattande och kostsam omorganisation och har i stället förespråkat en tydligare men mer begränsad statlig roll inom bland annat samordning och strukturreformer.

Sverigedemokraterna vill på sikt se ett statligt helhetsansvar för hälso- och sjukvården och förespråkar fram till dess starkare nationell styrning och skärpta krav på regionerna. Liberalerna har enligt Ebba Busch öppnat för en förändring om staten samtidigt tar över ansvaret för skolan. Hon uppger också att Socialdemokraterna har visat större öppenhet för förändringar, men att Kristdemokraterna då kan behöva kompromissa om hur organisationen ska utformas.

Socialdemokraternas valplattform inför 2026 bygger samtidigt på att regionerna fortsatt har en central roll. Partiet föreslår att staten ska sluta nationella vårdkontrakt med regionerna för att korta väntetiderna, snarare än att staten helt tar över huvudmannaskapet.

Frågan om ansvarsfördelningen har tidigare utretts av Vårdansvarskommittén. Kommittén, som tillsattes av regeringen, lämnade den 2 juni 2025 slutbetänkandet SOU 2025:62. Den föreslog inte ett helt statligt huvudmannaskap och avrådde från ett delvis statligt huvudmannaskap, men föreslog ett större statligt ansvar inom vissa delar av vården.

Regeringen har därefter gått vidare med flera utredningar om statens roll i vården. Den 14 augusti 2026 fick Jean-Luc af Geijerstam i uppdrag att utreda nationella principer för vilket vårdutbud som ska finnas i hela Sverige. Utredningen kan bland annat omfatta regler om personalresurser, öppettider och vårdutbud utifrån invånartäthet och avstånd och ska slutredovisas senast den 15 februari 2028.

Den 9 juli 2026 tillsatte regeringen också en utredning om möjligheten till ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för den rättspsykiatriska vården. Ämnesrådet Martin Färnsten utsågs till särskild utredare och uppdraget ska redovisas senast den 10 januari 2028.

Kristdemokraterna meddelade den 6 augusti 2026 att partiet under nästa mandatperiod även vill prioritera fler fasta läkarkontakter i primärvården, en skärpt vårdgaranti, stärkt kvinnosjukvård, en reform av psykiatrin och nationell digital infrastruktur.