Kalifornien avvisar förmögenhetsskatt efter rekorddyr kampanj

AI-genererad illustration

Nyheter

Kalifornien avvisar förmögenhetsskatt efter rekorddyr kampanj

Av Per Eriksson•Publicerad: 10 nov 05:04•4 min

En föreslagen engångsskatt på stora förmögenheter har röstats ned i Kalifornien. Förslaget, som gick under beteckningen Proposition 40, skulle ha inneburit en beskattning på fem procent av nettoförmögenheter över en miljard dollar, motsvarande ungefär tio miljarder kronor. Skatten skulle ha blivit den första i sitt slag i USA.

Omröstningen hölls i samband med mellanårsvalet den 3 november 2026. Resultatet kunde fastställas först måndagen den 9 november, enligt den amerikanska nyhetsbyrån AP. Samma dag redovisade den amerikanska public service-stationen KQED preliminära siffror som visade 5 507 614 röster mot förslaget och 4 850 428 röster för det. Uppgifterna publicerades klockan 06.26 lokal tid, när AP uppskattade att 76,61 procent av rösterna hade räknats.

Motståndarna till skatten hade ett betydligt större ekonomiskt stöd än förespråkarna. San Francisco Chronicle rapporterade den 9 november att nej-sidan hade samlat in omkring 389 miljoner dollar, medan ja-sidans insamling uppgick till cirka 33 miljoner dollar. Tidningen beskrev motståndarnas insamling som den största mot ett enskilt delstatligt förslag sedan åtminstone 1999.

Enligt Los Angeles Times hade sammanlagt över 423 miljoner dollar spenderats på kampanjerna kring de tre konkurrerande förslagen Proposition 40, Proposition 41 och Proposition 42. Mer än 91 procent av utgifterna hade gått till kampanjer som motsatte sig miljardärsskatten. Uppgifterna baserades på ekonomiska redovisningar som lämnats till Kaliforniens valmyndighet.

Googlemedgrundaren Sergey Brin bidrog med drygt 100 miljoner dollar till arbetet mot skatteförslaget. Los Angeles Times redovisade dessutom en beräkning inför omröstningen som visade att Brin tillsammans med Googlemedgrundaren Larry Page, Nvidias vd Jensen Huang och Metas vd Mark Zuckerberg skulle ha svarat för omkring 40 procent av de beräknade skatteintäkterna.

Kritiker hade varnat för att beskattningen skulle kunna få personer med mycket stora förmögenheter att lämna Kalifornien. Förslaget mötte bland annat motstånd från California Primary Care Association, California School Boards Association och California Taxpayers Association.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom motsatte sig också Proposition 40. Han stödde i stället Proposition 42, som syftade till att begränsa delstatens möjligheter att införa nya förmögenhetsskatter. Enligt CalMatters ledde frågan till motsättningar inom Demokratiska partiet.

Proposition 42 skulle bland annat förbjuda nya delstatliga skatter på finansiella tillgångar och begränsa möjligheterna att införa retroaktiv beskattning. KQED rapporterade den 7 november att förslaget hade fått 52,1 procent ja-röster och 47,8 procent nej-röster när omkring 75 procent av rösterna bedömdes vara räknade.

Miljardärsskatten hade registrerats hos California Secretary of State som Proposition 40. Hos Kaliforniens justitieminister hade initiativet ärendenummer 25-0024A1, med Suzanne Jimenez som registrerad initiativtagare.

Enligt delstatens lagstiftande analysmyndighet Legislative Analyst's Office skulle skatten ha omfattat personer som var bosatta i Kalifornien den 1 januari 2026. Betalningen skulle ske under 2027, men det skulle även finnas möjlighet att fördela beloppet över fem år mot en högre sammanlagd kostnad.

I Kaliforniens justitieministers officiella beskrivning framgick att skatten skulle omfatta tillgångar som företag, värdepapper, konstverk, samlarföremål och immateriella rättigheter. Fastigheter och vissa former av pensionssparande och annat sparande skulle däremot undantas.

Legislative Analyst's Office bedömde att skatten sannolikt skulle ha tillfört delstaten tiotals miljarder dollar fördelat över flera år. Samtidigt bedömde myndigheten att förändrade ekonomiska beteenden bland de berörda skattebetalarna skulle kunna minska delstatens årliga intäkter från inkomstskatt med mindre än en miljard dollar.

Kaliforniens officiella valinformation angav att 90 procent av intäkterna från den föreslagna skatten skulle användas till sjukvård. Återstående tio procent skulle bland annat finansiera livsmedelsstöd och utbildningsrelaterade verksamheter. Pengarna skulle inte få användas för att ersätta finansiering som redan fanns inom dessa områden.

Bakom skatteinitiativet stod fackförbundet Service Employees International Union-United Healthcare Workers West, SEIU-UHW. Även den amerikanske senatorn Bernie Sanders fanns bland förespråkarna, enligt Kaliforniens officiella väljarguide.

Trots nederlaget avser fackförbundet att fortsätta driva frågan. Organisationens ordförande Dave Regan meddelade att SEIU-UHW planerar ett nytt initiativ inför valet 2028 om Kaliforniens lagstiftare inte presenterar en lösning på sjukvårdens finansieringsproblem. Uppgiften rapporterades av CalMatters den 9 november.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten använder en saklig och neutral journalistisk stil. Språket förmedlar information genom tydliga källhänvisningar (t.ex. enligt Los Angeles Times, KQED, CalMatters, AP) och följer uppgifter med tydlig attribution i efterföljande meningar. Det finns inga egna värderingar, spekulationer eller emotionellt laddat språk från journalisten. Artikeln presenterar flera sidor och aktörer (motståndare, förespråkare, politiska figurer) och redogör för siffror och sakuppgifter utan att journalisten bedömer dem. Användningen av formuleringar som 'enligt', 'uppgav', 'redovisade' etc. bibehåller källornas status genom texten. Inga egna slutsatser eller förstärkningar från journalisten syns, vilket gör framställningen mycket neutral. Några termer som 'miljardärsskatten' används som sakligt betecknande namn på förslaget snarare än som journalistisk värdering.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
40%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger visserligen utrymme åt vänster-sidan (se healthcare-fonden, SEIU-UHW) men betonar samtidigt motståndets stora kampanjbudget och risker med miljardärsskatt; den neutrala presentationen av både sidorna samt politiska splittringar inom Demokratiska partiet pekar mot en mitteninriktad analytisk vinkel.

Rubrik och framing:
Framställningen visar en konflikt där en föreslagen miljardärsskatt avvisats efter en rekordstor kampanjfinansiering, med starkt motstånd och betydande uppmärksamning av motståndarsidan.

Språk och ton:
Faktabaserad ton som belyser kampanjfinansieringen och aktörer på båda sidor, särskilt motståndarnas stora finansiering och SEIU-UHW:s stöd.

Källbalans:
Största utrymmet ges åt motståndarlagets kampanjfinansiering och tilldelade stöd från SEIU-UHW och Bernie Sanders samt officiella valmyndighetsdata; mindre utrymme för röster från vanliga skattebetalare.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, till exempel röster från vanliga skattebetalare, småföretagare och bredare ekonomiska analyser av långsiktiga effekter; artikeln saknar djupare kontext om hur sjukvården finansieras i praktiken.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.