Johan Rockström gästar EU-kommissionens årliga seminarium

Klimatforskaren Johan Rockström har bjudits in som särskild gäst till EU-kommissionens årliga seminarium i Tervuren den 4 september. Inbjudan kommer från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och mötet används som startpunkt för kommissionens arbete inför det kommande året.

Johan Rockström är sedan 2018 direktör för Potsdam Institute for Climate Impact Research, PIK, och professor i jordsystemvetenskap vid universitetet i Potsdam. Han var även med och utvecklade ramverket om planetens gränser 2009. PIK redovisade i september 2025 att sju av de nio planetära gränser som institutets forskning följer hade överskridits, sedan även havsförsurning hade passerat den gräns som används i ramverket.

Seminariet hålls mindre än två veckor före Ursula von der Leyens årliga tal om tillståndet i unionen. EU-kommissionen har fastställt att talet ska hållas i Europaparlamentet i Strasbourg den 16 september 2026 med start klockan 09.00 och därefter följas av en debatt med parlamentets ledamöter. Att Johan Rockström deltar vid seminariet tyder på att klimatfrågorna kommer att få en viktig roll i talet.

Klimatpolitiken har samtidigt varit föremål för politiska motsättningar inom EU. Under det senaste året har bland annat Italien och Tjeckien samt flera ledamöter i Europaparlamentet, främst på högersidan, drivit på för lättnader i flera tidigare klimatförslag.

Samtidigt har EU under 2026 skärpt den långsiktiga klimatlagstiftningen. Europaparlamentet godkände den 10 februari en ändring av EU:s klimatlag med 413 röster mot 226 och 12 nedlagda. Europeiska unionens råd gav den 5 mars sitt slutliga godkännande. Förordning 2026/667 fastställer ett bindande mål om att nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990, medan klimatneutralitet till 2050 fortsatt är ett rättsligt bindande mål. Minst 85 procentenheter av minskningen till 2040 ska genomföras inom EU.

Europeiska vetenskapliga rådgivande nämnden för klimatförändringar har rekommenderat att EU genomför en inhemsk utsläppsminskning på mellan 90 och 95 procent till 2040 och har avrått från att använda internationella klimatkrediter för att nå målet. Europeiska miljöbyrån har samtidigt beräknat att EU:s nettoutsläpp minskade med ytterligare 2,5 procent under 2024 och då låg 37 procent under nivån 1990. Medlemsländernas nuvarande och planerade åtgärder beräknas sammantaget ge en minskning på 54 procent till 2030.

Som en del av anpassningen till 2040-målet föreslog EU-kommissionen den 17 juli 2026 en riktad reform av EU:s utsläppshandel. Förslaget omfattar bland annat ytterligare finansiering för industriell utsläppsminskning och en gradvis utvidgning av systemet till kommunal avfallsförbränning. EU-kommissionen har också meddelat att det nya utsläppshandelssystemet ETS2 för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer ska börja tillämpas 2028 efter att starten skjutits upp från 2027.