Johan Asplunds föräldrar kräver tio miljoner av staten

AI-genererad illustration

Nyheter

Johan Asplunds föräldrar kräver tio miljoner av staten

Av Malin NilssonPublicerad: 27 aug 16:012 min

Anna-Clara och Björn Asplund har på nytt begärt ex gratia-ersättning från staten efter rättsprocesserna kring sonen Johan Asplunds försvinnande. De kräver nu fem miljoner kronor vardera för den skada och det lidande som de anser att hanteringen av fallet har orsakat dem. Anna-Clara Asplund beskriver ansökan som den sista juridiska möjligheten för föräldrarna att få upprättelse efter Quickskandalen.

Johan Asplund var elva år när han försvann från Bosvedjan i Sundsvall den 7 november 1980. Hans kropp har aldrig hittats och fallet preskriberades i november 2005. Sture Bergwall, som då hette Thomas Quick, erkände att han hade dödat Johan Asplund och dömdes för mordet. Han tog senare tillbaka erkännandet.

Hovrätten för Nedre Norrland beviljade den 18 januari 2012 Sture Bergwall resning i målet. Domstolen bedömde att det återtagna erkännandet och bevisläget motiverade en ny prövning. Chefsåklagare Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg lade därefter ned åtalet den 14 mars 2012. Han konstaterade att huvudbevisningen hade fått ett lägre bevisvärde och att stödbevisning hade fallit bort eller försvagats kraftigt. Sundsvalls tingsrätt ogillade formellt åtalet den 17 augusti samma år.

Föräldrarna har tidigare sökt ersättning från staten. År 2016 krävde Anna-Clara och Björn Asplund genom sitt juridiska ombud Kerstin Koorti en miljon kronor var för vad de beskrev som 35 års lidande till följd av rättsprocessen. Regeringen avslog ansökan 2018 efter omkring 15 månaders handläggning. I samband med beslutet skrev regeringen samtidigt att den såg allvarligt på bristerna i förundersökningen och rättegångarna mot Sture Bergwall.

Processerna granskades även av Bergwallkommissionen under ledning av professor emeritus Daniel Tarschys. Kommissionen hade i uppdrag att granska rättsväsendets och vårdens agerande i de processer som ledde till att Sture Bergwall dömdes för åtta mord samt att bedöma om bristerna var strukturella. Granskningen pekade bland annat på grupptänkande och på att motsägelsefulla uppgifter från Sture Bergwall inte hade prövats tillräckligt kritiskt. Kommissionen fann samtidigt inga avgörande systemfel.

Justitiedepartementet remitterade kommissionens rapport under diarienummer Ju2015/04825. Anna-Clara och Björn Asplund var själva bland remissinstanserna och lämnade synpunkter på rapporten. De uppgav 2015 att stora delar av kommissionens slutsatser motsvarade sådant som de redan 2006 hade tagit upp i en anmälan till dåvarande justitiekanslern Göran Lambertz.

Ex gratia-ersättning innebär att staten kan betala ersättning utan att samtidigt erkänna något juridiskt ansvar.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer. Journalisten återger sakförhållanden, tidpunkter och händelseförlopp utan att förstärka eller förminska fakta. Eventuella laddade ord som "Quickskandalen" och beskrivningar av lidande återges som åsikter och påståenden från de berörda personerna eller andra källor, vilket är korrekt och påverkar inte poängen negativt. Journalisten gör inga egna slutsatser utan redovisar endast information och uttalanden från relevanta källor och myndigheter. Det förekommer inga dramatiserande eller emotionellt styrande formuleringar från journalistens sida. Därför bedöms språkbehandlingen som mycket oberoende och neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad tolkning genom fokus på statens ansvar, kritik av rättssystemets brister och framställning av föräldrar som offer som förtjänar upprättelse och ersättning. Detta lyfter fram behovet av starkare skyddsnät och en möjlig statlig kompensation snarare än marknadslösningar eller individuell skuld. Mittens perspektiv finns i den teknokratiska granskningen men ges mindre vikt, och högerns fokus på statens begränsning eller kostnadsaspekter lyser med sin frånvaro.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring föräldrar som offer för brister i rättssystemet, där staten framstår som ansvarig men också möjlig lösning genom ersättning.

Språk och ton:
Artikeln använder återgivande och sakligt språk utan värdeladdade ord, men situationens allvar förstärks genom fokus på familjens lidande och långa rättsprocesser.

Källbalans:
Källor är främst rättsliga instanser, regeringen och föräldrarna; brist på starka motargument till föräldrarnas krav och verksamhetskritiken från Bergwallkommissionen ges utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från staten eller oppositionella röster som kan vara kritiska till ersättningskraven eller kostnader för rättssystemet, samt bredare diskussion om rättssäkerhetens balans.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.