Jimmy Utterström byggde AI-system som identifierar fåglar på distans

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Jimmy Utterström byggde AI-system som identifierar fåglar på distans

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 3 nov 05:49•3 min

Programmeraren och fågelskådaren Jimmy Utterström från Boliden utanför Skellefteå har utvecklat ett eget system som registrerar och identifierar fågelläten i en våtmark. Med hjälp av mikrofoner, solceller och artificiell intelligens kan han följa fågellivet utan att själv behöva befinna sig på platsen.

Anläggningen finns vid Gillervattnet och ingår i det ideella projektet Gillerkvitter. På projektets webbplats uppger Jimmy Utterström att verksamheten bedrivs med tillstånd från gruvbolaget Boliden AB. Där publiceras automatiskt uppdaterade fågelobservationer och statistik som är tillgängliga för allmänheten. Besökare kan även söka efter enskilda fågelarter.

Gillervattnet har tidigare använts inom gruvverksamheten. Boliden uppger att området fungerade som sandmagasin mellan 1958 och 2010 och att omkring 38 miljoner ton anrikningssand lagrades där. Det sammanlagda området omfattar 284 hektar.

Efterbehandlingen av det tidigare gruvområdet påbörjades 2013. Boliden beskriver att arbetet bland annat omfattade planer på omkring 190 hektar grunt vatten och särskilda åtgärder för fågellivet. I planeringen ingick skyddade häckningsplatser och en omvandling av delar av området till våtmark.

För att kunna övervaka fåglarna på avstånd satte Jimmy Utterström samman utrustning som han redan hade i garaget med nyinköpta komponenter. Konstruktionen använder ljudupptagning och AI-baserad analys för att identifiera vilka fåglar som hörs.

Utvecklingsarbetet innebar flera tekniska svårigheter. Jimmy Utterström beskriver ljudinspelningen som den mest komplicerade delen, eftersom störningar påverkade upptagningarna och behövde åtgärdas.

På sin teknikblogg redogjorde han den 25 mars 2026 för hur Gillerkvitter använder en aktivitetsmatris inspirerad av BirdNET-Go. Funktionen sammanställer antalet registrerade fågelläten för varje art och timme. Uppgifterna uppdateras automatiskt och gör det möjligt att se under vilka tider olika arter är aktiva.

Jimmy Utterström har en kandidatexamen inom inbyggda system och började programmera när han var omkring elva eller tolv år. På sin blogg beskriver han även sitt arbete som Staff Engineer på Storytel, där han arbetar med utveckling kopplad till artificiell intelligens.

Utöver programmeringen ägnar han sig åt naturfotografering. Den 2 november 2024 publicerade fotoföretaget CyberPhoto en av hans naturbilder. Jimmy Utterström berättade då att han hade upptäckt två rävungar när han var på väg för att fotografera fåglar utanför Boliden. Fotot togs med en Canon EOS R7 och ett RF 200–800 mm-objektiv.

Han har också medverkat ideellt i arrangemanget Burträsksvängen. Organisationen bakom arrangemanget uppger att han producerade en film om dess 50-årsjubileum 2025 och att han även arbetar med fotografering och filmproduktion.

Automatisk identifiering av fågelläten används också på andra håll i Sverige. Föreningen Landsorts fågelstation använder BirdNET-Pi för att analysera fågelläten i realtid. Föreningen påpekar samtidigt att automatiska artbestämningar ibland kan vara felaktiga och att inspelade observationer därför kan behöva kontrolleras i efterhand.

Jimmy Utterströms lösning har väckt intresse hos både andra fågelskådare och myndigheter. Genom Gillerkvitters webbplats kan även personer som inte har möjlighet att besöka Gillervattnet följa de registrerade fågelobservationerna.

Projektet uppmärksammades den 3 november 2026 i ett inslag om kreativa lösningar på vardagliga problem.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket är tydligt sakligt och neutralt. Flertalet påståenden återges som uppgifter från källor och tillskrivs med uttryck som uppger, beskriver, redogjorde, uppger etc., vilket minimerar journalistens egna värderingar. Artikeln undviker laddade ord, överdrifter och egna slutsatser, och den byter perspektiv på ett tydligt sätt när källor övergår.Även när komplexa tekniska eller potentiella felaktigheter nämns, görs det som källornas egen kritik eller caveat och inte som journalistisk värdering. Sammantaget ger texten en hög nivå av oberoende och neutralitet i språkdriften.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar en pragmatisk, teknokratiskt präglad lösning där privat initiativ, ideella insatser och öppen data står i centrum. Den ger begränsad utrymme åt kritik av privat företagsroll i miljöfrågor och fokuserar på kompetens, institutionellt samarbete och nya tekniska system, vilket pekar mot en mittenorienterad gagnsida i politiska termer.

Rubrik och framing:
Framhäver teknisk innovation och privat-samarbete för naturövervakning samt ett ideellt projekt som möjliggör öppen data.

Språk och ton:
Neutral/informativ ton

Källbalans:
Största utrymmet ges åt Jimmy Utterström och Boliden; nämns Landsorts fågelstation och BirdNET-relaterade kommentarer utan tydlig motsatt röst.

Utelämnanden och kontext:
Saknas kritisk granskning av Boliden och gruvverksamhetens miljöpåverkan; saknas perspektiv från miljörörelsen, arbetsmarknad eller andra offentliga intressen; saknas diskussion om statlig reglering eller bredare naturskyddsperspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.