IVO avslöjar omfattande brister i kommunernas barnskydd

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har upptäckt brister i 295 av 303 granskade kommuner och stadsområden när det gäller hanteringen av orosanmälningar och placeringar av barn och unga. Det motsvarar 97 procent av de granskade kommunerna och stadsområdena. Myndigheten meddelade den 10 november 2026 att bristerna bland annat gäller kontroller inför placeringar, handläggningstider och barns möjlighet att komma till tals.

Den nationella tillsynen har genomförts under perioden 2024–2026. Granskningen omfattar kommunernas hantering av orosanmälningar, kontroller inför placeringar, uppföljning av placerade barn samt socialtjänstens egenkontroll. Samtliga kommuner har fått lämna uppgifter om sitt arbete inom dessa områden.

Resultaten visar att 28 procent av de granskade kommunerna och stadsområdena hade brister inom samtliga fyra områden. Ytterligare 33 procent uppvisade brister inom tre områden. Endast åtta kommuner, motsvarande tre procent, klarade granskningen utan konstaterade brister.

Närmare nio av tio kommuner behöver enligt IVO utveckla arbetet med orosanmälningar. Myndigheten har bland annat funnit att utredningar om barns behov av skydd och stöd inte alltid genomförs tillräckligt skyndsamt. I omkring två tredjedelar av kommunerna har tillsynen dessutom identifierat brister i de kontroller som ska göras före placering i familjehem eller privat drivna verksamheter.

IVO har även uppmärksammat otillräckliga rutiner för att ge placerade barn och unga möjlighet att uttrycka sina åsikter. Generaldirektör John Ahlberk framhåller att kommunernas arbete behöver utvecklas så att barn i utsatta situationer får det skydd och stöd som de har rätt till.

Myndigheten har inte undersökt vilka bakomliggande orsaker som förklarar den stora omfattningen av brister. John Ahlberk hänvisar samtidigt till att socialtjänstens uppdrag är både omfattande och komplicerat.

Liknande svårigheter har tidigare beskrivits av Brottsförebyggande rådet (Brå). I en rapport från 2025 konstaterade myndigheten att tillgången till familjehem kan begränsa socialtjänstens möjligheter att hitta lämpliga placeringar för barn med allvarlig problematik. Intervjuade socialsekreterare beskrev även problem med att hinna genomföra tillräckliga kontroller när placeringsbeslut behöver fattas med kort varsel.

Ett konkret exempel finns i Stockholms stadsdelsförvaltning i Bromma. Efter kritik från IVO redovisade förvaltningen att vissa kontroller vid akuta placeringar hade utförts först efter att barnen placerats. Förvaltningen uppgav också att gruppledare och mentorer skulle medverka till att utredningar slutförs inom den föreskrivna tidsgränsen på fyra månader. IVO bedömde därefter de kompletterande svaren som tillfredsställande.

Granskningen innehåller även resultat där kommunerna uppfyller sina skyldigheter. Enligt John Ahlberk genomför många kommuner inledande bedömningar av barns skyddsbehov när sådana krävs. Samtliga granskade kommuner uppger dessutom att de regelbundet omprövar skälen för pågående placeringar i exempelvis familjehem i enlighet med gällande krav.

Socialstyrelsens statistik visar att omkring 27 300 barn och unga fick heldygnsvård genom socialtjänsten under 2025. Nästan två tredjedelar vårdades med stöd av frivilliga insatser. Av barnen och ungdomarna var 52 procent pojkar och 48 procent flickor.

Familjehem utgjorde enligt Socialstyrelsens lägesrapport för 2026 den vanligaste placeringsformen under 2024 och svarade för 72 procent av placeringarna. Samma år ökade placeringarna på hem för vård eller boende (HVB) med åtta procent jämfört med 2023. Placeringarna vid Statens institutionsstyrelse minskade samtidigt med tio procent.

I maj 2026 redovisade Socialstyrelsen också en registerstudie om skolresultaten för barn som tidigare varit placerade i samhällsvård. Färre än hälften hade uppnått gymnasiebehörighet vid 17 års ålder. Behörigheten var lägre bland barn som hade varit placerade på HVB eller vid Statens institutionsstyrelse än bland dem som hade bott i familjehem.

Socialstyrelsens öppna jämförelser för 2026 visar samtidigt förändringar i kommunernas information till placerade barn. Andelen kommuner som informerar barnen om deras rättigheter hade ökat från 74 till 86 procent. Andelen som lämnar information om IVO:s barn- och ungdomslinje hade stigit från 37 till 57 procent.

Även kommunernas systematiska uppföljning hade utvecklats. Enligt Socialstyrelsen genomförde 32 procent av kommunerna individbaserad systematisk uppföljning av målgruppens behov inom den sociala barn- och ungdomsvården, jämfört med 25 procent året innan. Andelen kommuner som systematiskt följde upp resultaten av stöd och insatser ökade från 20 till 30 procent.

Parallellt med tillsynen pågår ett arbete med förändrade regler för familjehem och jourhem. Regeringen gav den 2 juli 2026 IVO i uppdrag att förbereda ett system med tillståndsplikt och ett nationellt register över dessa hem. Registret är avsett att användas av socialnämnderna när de söker lämpliga familjehem och bedömer deras förutsättningar att ta emot barn.

Regeringen har bestämt att IVO ska redovisa förberedelserna senast den 29 januari 2027. I arbetet ska myndigheten samråda med Socialstyrelsen, inhämta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt ta del av kunskap från Integritetsskyddsmyndigheten.

Sveriges Kommuner och Regioner publicerade den 12 februari 2026 ett särskilt stödmaterial om socialtjänstens placeringar på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Materialet har tagits fram tillsammans med kommuner och Statens institutionsstyrelse och behandlar bland annat planering, genomförande och uppföljning av placeringar samt samarbete mellan berörda verksamheter.

Frågan om uppföljning efter avslutad vård har också behandlats av Barnombudsmannen. I ett remissyttrande om utredningen Rättssäker samhällsvård för barn och unga har barnombudsmannen Juno Blom förespråkat att uppföljningen efter placeringar enligt socialtjänstlagen ska pågå i minst sex månader. Juno Blom anser att en kortare period kan försämra möjligheterna att säkerställa barnets trygghet efter avslutad placering.

IVO har under 2026 dessutom genomfört en särskild riskbaserad tillsyn av privata HVB och stödboenden för barn och unga. Vid uppdragsperiodens slut omfattade granskningen ett 70-tal tillståndsinnehavare och verksamheter. Myndighetens riskanalyser hade kompletterats med information från Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket.

Efter den nationella tillsynen har samtliga granskade kommuner återkommit till IVO med redovisningar av redan genomförda och planerade åtgärder. Flera kommuner har enligt myndigheten inlett förändringsarbete för att hantera de konstaterade bristerna.

IVO avser att följa upp tillsynen eftersom myndigheten bedömer att bristernas omfattning medför allvarliga risker för barn och unga. Generaldirektör John Ahlberk betonar att myndigheten kommer att kontrollera att kommunernas redovisade åtgärder genomförs och att de får konkret betydelse för de barn som omfattas av socialtjänstens ansvar.