Islands EU-omröstning kan förändra nordiskt samarbete

Island håller i helgen en rådgivande folkomröstning om landet ska återuppta medlemsförhandlingarna med EU. Alltinget fastställde den 28 maj att väljarna ska svara ja eller nej på frågan om förhandlingarna ska återupptas. Landskjörstjórn uppger att förtidsröstningen inleddes den 27 juli och att islänningar utomlands även har kunnat rösta vid ambassader och hos konsuler. Den 27 augusti uppgav RÚV att förtidsröstningen blivit betydligt mer omfattande än arrangörerna hade räknat med.

Opinionsmätningar har inför omröstningen visat ett knappt övertag för dem som vill återuppta processen. I en mätning som RÚV redovisade i juni stödde drygt 53 procent nya medlemsförhandlingar, men i en senare mätning hade skillnaden mellan sidorna minskat. Statsminister Kristrún Frostadóttir har sagt att regeringen kommer att respektera båda möjliga resultat och att ett nej innebär att frågan om fortsatta förhandlingar läggs åt sidan.

Den tidigare isländska anslutningsprocessen avbröts 2013. EU-kommissionen redovisar att Island dessförinnan hade öppnat 27 förhandlingskapitel och preliminärt avslutat 11. I mars 2015 begärde den isländska regeringen att landet inte längre skulle betraktas som kandidatland. Alltingets utrikesutskott har inför den nya omröstningen uppgett att även kapitel som tidigare avslutats preliminärt behöver bedömas på nytt eftersom mer än tio år har gått.

Ett ja i folkomröstningen innebär inte att Island automatiskt blir medlem i EU. Om medlemsförhandlingar återupptas och leder fram till ett avtal krävs ytterligare en folkomröstning om själva medlemskapet. Förhandlingarna har bedömts kunna gå relativt snabbt eftersom Island redan omfattas av stora delar av EU:s regelverk genom EES, men fiskeri- och jordbrukspolitiken väntas bli särskilt känsliga områden.

Tre juridikprofessorer vid Reykjavik University har i ett utlåtande beställt av Kristrún Frostadóttir konstaterat att EU vid ett medlemskap skulle få beslutskompetens över bevarandet av marina biologiska resurser och det totala tillåtna fisket. Fördelningen av de isländska kvoterna mellan landets egna fartyg skulle däremot fortsatt vara en nationell fråga. Juristerna Stefán Már Stefánsson och Óttar Pálsson har i ett annat utlåtande konstaterat att permanenta undantag från EU:s regelverk normalt inte erbjuds nya medlemsländer.

Finansminister Daði Már Kristófersson har argumenterat för att ett medlemskap enligt hans bedömning kan stärka Islands ekonomiska tillväxt, förbättra landets position i internationell handel och ge större inflytande när det geopolitiska intresset för Arktis ökar. Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, inflationen samt Donald Trumps tullhot och utspel om Grönland har varit återkommande frågor i den isländska EU-debatten.

I den avslutande tv-debatten företräddes ja-sidan av Kristrún Frostadóttir, Europahreyfingens ordförande Magnús Árni Skjöld Magnússon och Hjálmar Vilhjálmsson. Nej-sidan företräddes av Sjálfstæðisflokkurinns ledare Guðrún Hafsteinsdóttir, Halldór Benjamín och fackordföranden Sólveig Anna Jónsdóttir.

Ett eventuellt isländskt EU-medlemskap skulle också påverka Norge. Island, Norge och Liechtenstein är i dag de tre Efta-länder som ingår i EES och därmed omfattas av EU:s inre marknad. Tillsammans med EU:s 27 medlemsländer omfattar den gemensamma marknaden totalt 30 stater. Schweiz är medlem i Efta men står utanför EES.

EU-experten och juristen Per Christiansen har sagt att ett isländskt medlemskap skulle påverka både EES-avtalet och dynamiken inom Eftas institutioner. Norges utrikesminister Espen Barth Eide från Arbeiderpartiet har beskrivit EES som alltmer otillräckligt och sagt att Norge behöver förbereda sig på möjligheten att Island lämnar samarbetet. Han har också framhållit att skillnaden mellan EU-medlemskap och EES-anslutning blir allt tydligare.

Även flera andra norska politiker har efterlyst en ny diskussion om landets förhållande till EU. Tidigare statsminister Kjell Magne Bondevik från Kristelig Folkeparti har föreslagit en norsk folkomröstning, medan Miljøpartiet De Grønnes ledare Arild Hermstad och Høyreledaren Ine Eriksen Søreide har velat se en ny EU-debatt. Ine Eriksen Søreide har sagt att hon inte tror att EES-avtalet kommer att överleva på längre sikt om Island går med i EU.

Statsminister Jonas Gahr Støre har hittills avvisat en ny norsk medlemskapsprocess. I en mätning tidigare i augusti svarade 49 procent nej till norskt EU-medlemskap och 37 procent ja. EES-avtalet slöts 1992 mellan sju dåvarande Efta-länder och tolv dåvarande EG-länder och trädde i kraft den 1 januari 1994. Sverige lämnade Efta i samband med EU-inträdet 1995.

Vid Eftas ministermöte i Reykjavik den 22 juni betonade ministrarna från Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz behovet av fortsatt samordning med EU. De framhöll också att mängden EU-rättsakter som väntar på att införlivas i EES-avtalet behöver minska.

Inför folkomröstningen har Landskjörstjórn meddelat att den brittiska organisationen Democracy Volunteers övervakar omröstningen och att OSSE:s demokrati- och människorättsorgan ODIHR skickar ett expertteam. Persónuvernd, Fjölmiðlanefnd, Fjarskiptastofa, Landskjörstjórn, rikspolischefen och CERT-IS varnade gemensamt den 24 augusti för vilseledande och manipulerat digitalt material och pekade särskilt på risken för AI-genererade falska bilder och videor.