Iraninsatsen pressar USA robotlager och militärbudget

USA:s krig mot Iran har satt både den amerikanska militärens vapenlager och ekonomi under hård press. Särskilt tillgången på luftvärnsrobotar i Europa beskrivs som mycket begränsad, samtidigt som flottan har behövt flytta pengar mellan budgetposter för att finansiera operationerna i Mellanöstern.

Center for Strategic and International Studies beräknade den 27 juli att USA efter fortsatt användning i Iran hade färre än 1 000 Patriot-interceptorer och omkring 250 THAAD-interceptorer kvar. Tankesmedjan hade tidigare uppskattat att omkring 1 500 av ett lager på cirka 2 300 Patriot-robotar, motsvarande ungefär 65 procent, hade förbrukats under kriget. Associated Press uppgav samtidigt att minskningen även hänger samman med tidigare amerikanska leveranser till Ukraina och allierade i Mellanöstern.

Källor inom USA:s försvarsdepartement och Nato har beskrivit bristen på Patriot-robotar i Europa som bortom kritisk. En amerikansk källa uppgav till Associated Press att Nato vid ett ihållande ryskt angrepp med ballistiska robotar skulle ha mycket små möjligheter att stoppa attackerna. Samma källa beskrev även förmågan att hantera ett enskilt ballistiskt robotanfall eller en robot som kommit ur kurs som mycket begränsad.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i augusti att Ukraina under 2026 endast hade fått omkring en tredjedel så många luftvärnsrobotar som under 2025. Volodymyr Zelenskyj kopplade den minskade tillgången främst till konflikterna i Mellanöstern och uppgav samtidigt att Ukraina behöver minst 300 ytterligare Patriot-interceptorer när Ryssland ökar användningen av ballistiska robotar.

Pentagon avvisar uppgifterna om kritiskt låga amerikanska vapenlager och har uppgett att USA fortfarande har en stor arsenal redo att försvara landet och amerikanska intressen. Samtidigt pågår åtgärder för att höja produktionen. Lockheed Martin meddelade i januari att ett sjuårigt avtal med USA:s försvarsdepartement ska öka den årliga produktionskapaciteten för PAC-3 MSE-interceptorer från omkring 600 till 2 000. Under 2025 levererade Lockheed Martin rekordhöga 620 sådana robotar.

Lockheed Martin och USA:s försvarsdepartement meddelade även i januari att den årliga kapaciteten för THAAD-interceptorer ska höjas från 96 till 400. I Europa producerar Raytheon och MBDA genom bolaget COMLOG Patriot-roboten GEM-T i Tyskland. Associated Press har dessutom uppgett att ytterligare europeisk produktion av Patriot-ammunition planeras i Tyskland, men att den inte kan lösa den nuvarande bristen omedelbart.

Kriget har samtidigt belastat den amerikanska militärens ekonomi. Vita husets budgetkontor OMB begärde den 24 juni totalt 87,6 miljarder dollar i extra anslag från kongressen. Huvuddelen av pengarna var avsedd för kostnader för Operation Epic Fury, återanskaffning av förbrukad ammunition, militär personal och beredskap.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppgav inför senatens anslagsutskott den 21 juli att kriget dittills hade kostat 37,5 miljarder dollar. Pete Hegseth uppgav också att omkring 67,1 miljarder dollar av den begärda tilläggsbudgeten var avsedda för Iraninsatsen.

USA:s flotta har enligt interna promemorior, uppgifter från personer inom flottan och försvarsindustrin samt försvarsanalytiker behövt omfördela pengar från lönebudgeten och andra poster för att täcka kostnader för krigsoperationerna. I en promemoria varnades för underskott på lönekonton efter att försvarsdepartementet använt sådana medel för operationerna i Mellanöstern. En källa inom flottan uppgav att pengar från lönebudgeten hade använts till insatserna och att hålet därefter täcktes med ännu outnyttjade medel.

Donald Trump har begärt extra krisanslag från kongressen för att finansiera kriget. Kongressen har inte godkänt kriget och det är därför osäkert om hela begäran kommer att godkännas. En talesperson för USA:s flotta har samtidigt nekat till att flottans medel är uttömda och uppgett att flottan arbetar tillsammans med kongressen för att möta de löpande operativa behoven.

USA:s och Israels krig mot Iran har enligt de uppgifter som redovisats inte nått något av de uttalade målen. Priserna på bränsle och konstgödsel ligger samtidigt kvar på betydligt högre nivåer än före kriget.