Iran varnar för utvidgat krig mot Indiska oceanen

Iran varnar för att striderna kan spridas vidare till Indiska oceanen om USA genomför nya attacker. Yahya Rahim Safavi, rådgivare till den islamiska republikens högsta ledare, säger i en video publicerad av den statliga nyhetsbyrån Fars att konflikten redan har nått från Persiska viken och Hormuzsundet till Röda havet. Vid ytterligare amerikansk krigföring kan fronten enligt Safavi utökas till Indiska oceanen och möjligen ännu längre.

Uttalandet kommer samtidigt som Iran ställer villkor för att åter öppna Hormuzsundet. En hög iransk tjänsteman uppgav den 22 september att sundet kan öppnas inom en vecka om USA minskar det militära trycket och häver blockaden mot iranska hamnar. Tjänstemannen uppgav också att Iran den 16 september lämnade ett nytt förslag till USA via medlare och att den iranska delegationen i New York har mandat att förhandla om ett slut på striderna. Irans säkerhetschef Mohsen Rezaei uppgav den 24 september att USA har fått fem dagar på sig att uppfylla Irans villkor.

Preliminära sjöfartsdata den 24 september visade att tio råvarufartyg hade passerat Hormuzsundet under onsdagen. Dagen före passerade sju fartyg, medan genomsnittet under de föregående tio dagarna låg på omkring 17 fartyg. Internationella sjöfartsorganisationen IMO hade fram till den 23 september verifierat 84 incidenter mot eller kring internationell sjöfart i Hormuzsundet och övriga Mellanöstern sedan konflikten började. Sammanlagt 23 dödsfall bland sjöfolk hade då bekräftats.

Handelstrafiken genom Hormuzsundet har varit kraftigt begränsad sedan krigsutbrottet. Iran blockerar sundet samtidigt som USA blockerar iransk sjötrafik. Lloyd’s List konstaterade den 22 september att 21 av 77 fartyg på en särskild iransk svartlista ändå fortsatt att passera sundet. De nyligen attackerade fartygen LR Stephanie och Al Maryah fanns enligt Lloyd’s List inte på listan, vilket innebär att incidenterna inte enbart har berört svartlistade fartyg.

Begränsningarna har också påverkat energimarknaden. USA:s energimyndighet EIA bedömde i sin septemberprognos att problemen för oljeexporten från Mellanöstern kommer att bestå under fjärde kvartalet 2026. Myndigheten beräknade att omkring 5,7 miljoner fat produktion per dag då kommer att vara bortkopplad och uppskattade att de globala oljelagren hade minskat med omkring 400 miljoner fat sedan årets början.

Kriget inleddes i slutet av februari när USA och Israel attackerade Iran med hänvisning till att Teheran var nära att utveckla kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei dödades i de första anfallen. Hans son Mojtaba Khamenei utsågs därefter till efterträdare men har inte framträtt offentligt. Iran och USA enades i juni om ett samförståndsavtal som var avsett att leda till vapenvila och fred, men nya strider bröt ut några veckor senare.

Den Iranallierade Huthirörelsen i Jemen har samtidigt befäst sin kontroll över Bab al-Mandab, det strategiskt viktiga sundet mot Röda havet. USA:s utrikesdepartement har inför FN:s generalförsamling i New York godkänt visum för Irans president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi. Samtidigt har särskilda begränsningar införts för den iranska delegationens resor och inköp under vistelsen i USA.