Inna Zheldak uppmanar Sverige att stärka hemberedskapen

Ukrainskan Inna Zheldak, som levde under den ryska ockupationen i byn Sankivka nära Belarusgränsen, anser att Sverige bör införa obligatoriska beredskapskurser för befolkningen. Hon säger att kunskap om odling, matförvaring och samarbete mellan grannar är avgörande för att människor ska kunna klara en kris eller ett krig. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar redan att privatpersoner har mat, vatten och andra nödvändiga förnödenheter hemma för att klara sig utan samhällets hjälp i minst sju dagar. Myndigheten erbjuder även information om kurser och föreläsningar där föreningar kan öva samarbete och ta fram egna beredskapsplaner utifrån broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Inna Zheldak har odlat mark under hela sitt liv och disponerar omkring 2 000 kvadratmeter. Hon berättar att överskottet delas med andra i byn, samtidigt som grannar hjälper varandra med sådant de själva saknar. Hon framhåller att det är viktigt att kunna odla potatis, kål, tomater, lök och andra basgrödor samt att behärska konservering och lagring för att maten ska räcka fram till våren. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar också egen odling som ett sätt att stärka hushållens beredskap och betonar vikten av kunskap om hur livsmedel ska förvaras. Myndigheten uppmanar dessutom människor att skapa kontakt med sina grannar redan före en kris eftersom etablerade nätverk underlättar möjligheten att dela resurser och hjälpa dem som behöver stöd.

Enligt Inna Zheldak är landsbygden bättre rustad än städer vid ett långvarigt avbrott eftersom det ofta finns ved, brunnar och möjlighet att producera egen mat. Hon rekommenderar också en dieselgenerator med tillräckligt bränsle, men betonar att den inte är en långsiktig lösning om logistiken bryter samman och bränslet tar slut. Hon anser att den som kan bör lämna städerna vid ett krig och i stället söka sig till platser där grundläggande resurser finns tillgängliga. Svenska Lottakåren erbjuder frivilliga utbildningar om hemberedskap, det svenska beredskapssystemet och hur hushåll kan förbereda sig för att klara minst en vecka utan samhällets stöd.

Före och under kriget har Ukraina i stort varit självförsörjande på livsmedel, medan Sverige importerar omkring hälften av maten. Enligt den statliga utredningen om Sveriges livsmedelsberedskap föreslogs 2024 en ny lag om livsmedelsberedskap, beredskapslagring inom jordbruksområdet och ett tydligare ansvar för kommunerna. Jordbruksverket uppger samtidigt att en fungerande livsmedelsberedskap kräver insatser från myndigheter, kommuner, jordbrukare, företag och privatpersoner för att mat och dricksvatten ska kunna säkras även under kris eller krig.

Världsbanken redovisade att Ukraina före den fullskaliga invasionen hade fler än fyra miljoner små hushållsjordbruk som i genomsnitt brukade 2,8 hektar vardera. De stod för omkring 38 procent av landets jordbruksmark och nära 32 procent av jordbruksproduktionens bruttovärde under 2021. Enligt Världsbanken producerade hushållsjordbruk med mindre än tre hektar 94 procent av Ukrainas grönsaker, rotfrukter och knölar samt 84 procent av frukten och bären före invasionen. Samtidigt konstaterade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation i en undersökning från 2022 att mer än vart fjärde tillfrågat landsbygdshushåll hade minskat eller helt upphört med sin jordbruksproduktion efter den ryska invasionen.

När ryska styrkor gick in i norra Ukraina vintern 2022 upprättades en militär bas nära Inna Zheldaks bostad i Sankivka, varifrån regionhuvudstaden Tjernihiv besköts. Hon berättar att hon stannade kvar i byn men knappt vågade lämna sitt hem. Vid ett tillfälle uppger hon att ryska soldater försökte ge henne bröd, vilket hon avböjde. FN:s människorättsorgan har dokumenterat att ryska styrkor kontrollerade delar av regionerna Tjernihiv, Kiev och Sumy mellan den 24 februari och den 6 april 2022 samt registrerade dödandet av 441 civila i 102 samhällen under perioden. FN:s människorättsmission har dessutom uppgett att personer över 60 år utgjorde omkring en fjärdedel av Ukrainas befolkning men nästan en tredjedel av de civila som dödades under invasionens första tolv månader.

Inna Zheldak beskriver bygemenskapen som en avgörande del av överlevnaden under kriget. Hon säger att invånarna alltid har hjälpt varandra men att sammanhållningen blivit ännu starkare sedan invasionen inleddes. Hon anser också att människor bör få korrekt information från myndigheter i tid för att kunna förbereda sig och upprepar sin uppfattning att Sverige borde införa obligatoriska beredskapskurser för landets invånare. Hon framhåller dessutom att bön har varit ett personligt stöd för henne under kriget och att gemenskap med andra gör rädslan lättare att hantera.