Sommarkläder på jobbet kräver avvägning och omdöme

När temperaturen stiger blir frågan om lämplig arbetsklädsel åter aktuell. Enligt vett- och etikettexperten Mats Danielsson påverkar kläder hur en person uppfattas i yrken där förtroende och professionalism är centrala. Han beskriver att en advokat klädd i shorts och t-shirt kan väcka tveksamhet hos en klient, även om personen i fråga är mycket kompetent.

Enligt Mats Danielsson har arbetsplatser med kundkontakt eller där medarbetare representerar en verksamhet ofta större behov av en mer formell klädsel. Han anser därför att shorts, korta klänningar, bar mage och andra mycket lediga plagg normalt bör undvikas i sådana miljöer. På arbetsplatser utan kundkontakt kan klädkoden däremot vara betydligt friare. Han uppger också att kortärmade plagg fungerar, men inte tillsammans med slips, medan öppna skor kan vara lämpliga beroende på arbetsplats. Som ett svalare alternativ nämner han luftiga linnebyxor.

Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, säger att arbetslivets klädkoder har blivit successivt mindre strikta under de senaste hundra åren. Hon pekar på att utvecklingen följer modets förändring i samhället och lyfter sneakers som ett plagg som sedan omkring 15 år används i många olika sammanhang. Under 1990-talet blev en mer avslappnad klädstil, exempelvis hoodie eller t-shirt, enligt henne en statussymbol i vissa branscher, bland annat inom tekniksektorn. Hon konstaterar samtidigt att shorts under lång tid betraktades som olämpliga utanför idrottssammanhang. Som exempel nämner hon att Skånetrafikens manliga anställda under flera år arbetade för att få bära shorts under sommaren innan de till slut fick gehör.

Någon allmän lag om klädkoder på arbetsplatser finns inte, men arbetsgivare kan införa regler för hur anställda ska vara klädda. Om en anställd inte följer en beslutad klädkod kan det betraktas som ett brott mot anställningsavtalet, vilket i förlängningen kan leda till en varning och därefter uppsägning. Klädkoder får samtidigt inte strida mot diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen uppger att krav eller förbud som gäller religiös klädsel måste bedömas från fall till fall och att begränsningar kan vara motiverade när de behövs av säkerhets- eller hygienskäl. Myndigheten har även bedömt att ett flygbolags förbud mot synliga religiösa symboler kunde vara förenligt med diskrimineringslagen om uniformspolicyn endast omfattade personal med direkt kundkontakt.

I vissa yrken, exempelvis inom vården och polisen, används uniform av skäl som rör hygien, säkerhet och professionell identitet. Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivaren utan kostnad tillhandahåller den personliga skyddsutrustning som arbetet kräver samt ansvarar för underhåll, kontroll, reparation och förvaring. Myndigheten anger också att valet av skyddsutrustning ska ta hänsyn både till de risker den ska skydda mot och de risker som själva utrustningen kan medföra. Kommunal uppger dessutom att arbetsgivaren ansvarar för arbetskläder även i andra verksamheter där arbetet kräver särskilda arbetskläder.

Hög sommarvärme kan också påverka valet av kläder. Unionen uppger att det inte finns någon fast högsta tillåten temperatur för kontorsarbete, men att temperaturen vid lätt och stillasittande arbete sommartid normalt bör ligga mellan 20 och 26 grader. Om temperaturen under en längre tid ligger utanför intervallet bör arbetsmiljön undersökas. Enligt Unionen påverkas den upplevda värmen även av bland annat luftfuktighet, lufthastighet, omgivande ytors temperatur, klädsel, fysisk aktivitet och möjligheten att ta pauser. Prevent framhåller att kläder och skyddsutrustning kan bidra till ökad kroppstemperatur och i allvarliga fall värmestress, särskilt vid hög luftfuktighet, stark sol eller svag vind. Organisationen rekommenderar därför bland annat ljusa kläder, huvudbonad, tillgång till skugga och regelbundet vätskeintag.

Även skatteregler skiljer mellan olika typer av arbetskläder. Skatteverket uppger att arbetsgivarens uniform är en skattefri förmån om den är särskilt fastställd, tydligt visar befattning eller befogenheter och skiljer sig från vanliga kläder. Vanliga plagg som kostym, skjorta, jacka eller byxor är däremot normalt en skattepliktig förmån om arbetsgivaren betalar dem och de också kan användas privat. Skatteverket uppger samtidigt att vanliga arbetskläder normalt inte ger rätt till skatteavdrag, medan skyddskläder med särskilda skyddsegenskaper i vissa fall kan omfattas av avdragsrätt.