Hovrätten öppnar för ny prövning av Eagle S

AI-genererad illustration

Nyheter

Hovrätten öppnar för ny prövning av Eagle S

Av RedaktionenPublicerad: 27 aug 20:113 min

Helsingfors hovrätt har upphävt tingsrättens avgörande i målet om tankfartyget Eagle S och de undervattenskablar som skadades i Finska viken under julen 2024. Hovrätten beslutade enhälligt den 27 augusti 2026 att finländsk straffrätt kan tillämpas eftersom följderna av de misstänkta brotten visade sig i Finland. Beslutet fattades av hovrättsråden Maarit Leppänen och Jenny Öberg samt assessorn Wiking Vuori i mål R 16/2025/2572.

Hovrätten bedömde även att de centrala händelser som omfattas av åtalet inte utgör en sådan sjöfartsolycka som avses i FN:s havsrättskonvention. Konventionen begränsar därför inte Finlands straffrättsliga jurisdiktion i ärendet. Avgörandet kan överklagas till Finlands högsta domstol. Om beslutet vinner laga kraft ska målet prövas på nytt i Helsingfors tingsrätt.

Åklagarmyndigheten väckte åtal den 11 augusti 2025 mot fartygets kapten samt förste och andre styrmannen för grovt sabotage och grovt störande av telekommunikation. Åtalet innehåller även alternativa brottsrubriceringar. Åklagarmyndighetens ärendenummer är R 25/65 och målet registrerades i Helsingfors tingsrätt som R 706/2025/12270. De tre åtalade har nekat till brott.

Helsingfors tingsrätt förkastade senare åtalet med hänvisning till att finländsk straffrätt inte kunde tillämpas på gärningar utanför Finlands territorialvatten. I januari 2026 beviljade hovrätten fortsatt prövning för samtliga som överklagat avgörandet, däribland åklagaren, Fingrid, Elering och Peninsular Maritime India, som ansvarat för fartygets drift.

Åklagarmyndigheten uppgav att Eagle S misstänks ha släpat sitt ankare omkring 90 kilometer längs havsbotten och brutit fem undervattenskablar. Kabelägarnas direkta reparationskostnader uppgavs till sammanlagt minst 60 miljoner euro. Avbrotten misstänktes samtidigt ha orsakat en allvarlig risk för energiförsörjningen och telekommunikationerna i Finland.

Centralkriminalpolisen uppgav efter den avslutade förundersökningen att material från Eagle S, undersökningar av havsbotten och förhör med besättningen ingick i utredningen. Kaptenen samt förste och andre styrmannen granskades utifrån sitt ansvar för fartygets säkra framförande, navigering och drift. Centralkriminalpolisen hade tidigare uppgett att ett släpspår efter ankaret kunnat följas på havsbotten från början till slut och att det sträckte sig tiotals kilometer.

Traficom uppgav att de skadade förbindelserna omfattade elkabeln EstLink 2 mellan Finland och Estland, Elisas kablar mellan Helsingfors och Tallinn, Cinias kabel mellan Finland och Tyskland samt CITIC:s kabel mellan Helsingfors och Tallinn. Fingrid uppgav att ungefär en kilometer av EstLink 2 ersattes under reparationsarbetet och att förbindelsen återgick till kommersiell drift den 20 juni 2025.

Skadan på EstLink 2 minskade tillfälligt överföringskapaciteten mellan Finland och Estland med 650 megawatt, men påverkade enligt Fingrid inte det finländska elsystemets funktion. Fingrid och Elering uppgav i mars 2025 att de avstod från att verkställa beslag av Eagle S eftersom kostnaderna för att ta hand om och underhålla fartyget bedömdes kunna överstiga dess värde. Bolagen avsåg samtidigt att kräva ersättning för kabelskadan genom rättsliga processer.

Vid en hamnstatskontroll i januari 2025 konstaterade Traficom 32 brister ombord på Eagle S. Tre av bristerna bedömdes vara så allvarliga att fartyget kvarhölls. De gällde brandsäkerhet, navigationsutrustning och ventilationen i pumprummet.

Eagle S är flaggat på Cooköarna och har betraktats som en del av den så kallade ryska skuggflottan. Fartyget fördes den 20 maj 2025 upp på EU:s sanktionslista över fartyg med koppling till den ryska skuggflottan. Kaptenen har identifierats som Davit Vadatchkoria, och de tre åtalade är medborgare i Georgien och Indien.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar från journalisten. Texten återger informationen tydligt och korrekt med flera källhänvisningar, till exempel till myndigheter och åklagarmyndigheten, vilket bidrar till att skilja journalistens röst från källornas uttryckta uppgifter. De hårda uttryck som förekommer, till exempel 'ryska skuggflottan', är tydligt kopplade till återgivna omdömen eller myndigheters formuleringar och påverkar därför inte neutraliteten. Endast en mycket liten risk för tolkning finns i benämningen "betraktats som en del av den så kallade ryska skuggflottan", men formuleringen visar tydligt att detta är en extern bedömning. Artikeln gör inga egna slutsatser eller överdrifter och håller en konsekvent neutral ton genom hela texten.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln är i första hand en återgivning av juridiska och myndighetsbeslut och ger en teknokratisk och institutionsbaserad bild utan ideologisk vinkling. Det saknas värderande språk eller ideologiska perspektiv som tydligt favoriserar vänster eller höger. Detta innebär att artikeln främst gynnar en pragmatisk och institutionell mittposition.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är en rättslig tvist kring skador på undervattenskablar och ansvarsfrågor kopplade till ett tankfartyg. Problemet framställs som kabelskador och säkerhetsbrister, medan hovrätten och åklagarmyndigheten framstår som ansvariga för att upprätthålla rättssäkerhet och säker energi- och telekommunikationstillförsel.

Språk och ton:
Sakligt och opersonligt, utan värdeladdade ordval som gynnar någon part. Artikeln framhåller fakta och myndighetsutlåtanden utan förstärkningar eller förminskningar.

Källbalans:
Fokus ligger på myndigheter (hovrätt, åklagarmyndighet, polisen, Traficom) och bolag med intresse i kabelnätet (Fingrid, Elering), medan de åtalade ges lite utrymme och inga försvarsperspektiv ges. Motparten, det vill säga de åtalade, är relativt osynliga i jämförelse.

Utelämnanden och kontext:
Saknar perspektiv från de åtalade eller från en neutral försvarare, vilket kan ge en obalanserad bild av skuldfrågan. Artikeln saknar också djupare analys av de geopolitiska aspekterna eller konsekvenserna av sanktioner, vilket kan förändra den politiska kontexten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.