Högsta domstolen fastställer vistelseförbud mot utpekad gängledare

AI-genererad illustration

Nyheter

Högsta domstolen fastställer vistelseförbud mot utpekad gängledare

Av Redaktionen•Publicerad: 4 nov 10:13•4 min

Högsta domstolen har slagit fast att en man med kopplingar till ett kriminellt nätverk i Göteborg får förbjudas att vistas i stora delar av staden. Mannen bedöms av Polismyndigheten ha en ledande ställning inom ett nätverk i Biskopsgården på Hisingen.

Avgörandet är första gången Högsta domstolen prövar vilka krav som måste vara uppfyllda för att ett preventivt vistelseförbud ska kunna meddelas. Domstolen klargör att prövningen måste innehålla två separata riskbedömningar.

Den första bedömningen ska avse det kriminella nätverkets verksamhet. Därefter ska den enskilda personens anknytning till nätverket och risken för att personen främjar viss allvarlig brottslighet undersökas.

I det aktuella ärendet har Polismyndigheten redovisat uppgifter om mannens omfattande och dokumenterade delaktighet i nätverkets brottslighet. Högsta domstolen bedömer att de rättsliga förutsättningarna för vistelseförbudet är uppfyllda.

Lagen om preventiva vistelseförbud infördes den 1 februari 2024. Den gör det möjligt att förbjuda personer att vistas på allmänna platser inom särskilt angivna geografiska områden, även om personerna inte har dömts för något brott.

Förbud kan beslutas när en person medvetet främjar brottslighet inom en grupp och det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används. Reglerna omfattar även annan brottslighet som kan orsaka allvarlig skada på allmänhetens trygghet.

Enligt lagen (2024:7) om preventiva vistelseförbud får det geografiska området inte vara större än vad som är nödvändigt. Sveriges riksdag anger också att skälen för ett förbud måste väga tyngre än begränsningen av den enskildes frihet. Individuellt motiverade undantag och begränsningar ska göras.

Personer under 15 år får inte meddelas preventiva vistelseförbud. Ett förbud får inte heller hindra någon från att besöka en röstningslokal för att delta i allmänna val eller folkomröstningar.

Åklagare fattar beslut om vistelseförbud efter anmälan från polisen. Besluten gäller under högst sex månader åt gången och kan överklagas till domstol. Den som överträder ett förbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

I Göteborg har Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten genomfört flera samordnade insatser mot personer med anknytning till kriminella nätverk. Åklagarmyndigheten uppgav i augusti 2026 att fyra åklagare arbetade tillsammans med polisen med dessa ärenden.

Den första gemensamma insatsen genomfördes i december 2025 och berörde 22 personer. Vid en andra insats i mars 2026 omfattades omkring 40 personer, däribland individer med kopplingar till andra kriminella nätverk. Åklagarmyndigheten uppgav att varje person prövades individuellt genom en separat ansökan och ett eget beslut.

Användningen av preventiva vistelseförbud har ökat sedan lagstiftningen infördes. Enligt uppgifter som SVT Nyheter redovisat hade sammanlagt 421 sådana förbud utfärdats i Sverige. Under perioden 2024–2025 stod Göteborgs åklagarkammare för 72 beslut, medan Södra Stockholms åklagarkammare fattade 127 beslut.

Polismyndigheten uppgav i oktober 2026 att omkring 140 preventiva vistelseförbud var aktiva i Sverige vid mitten av månaden. Sveriges Radio rapporterade den 28 oktober att knappt 110 beslut hade fattats under hela 2025.

Parallellt pågår ett arbete med att se över reglerna. Regeringen meddelade i oktober 2026 att den tagit emot ett delbetänkande med förslag om förändringar i hanteringen av preventiva vistelseförbud.

Utredningen föreslår bland annat att husrannsakan under särskilda förutsättningar ska kunna användas för att delge personer beslut om vistelseförbud, om mindre ingripande metoder inte är tillräckliga.

Förslagen omfattar också skärpta bestämmelser om elektronisk övervakning. Regeringen har redovisat att den som försvårar sådan övervakning enligt förslaget ska kunna straffas. För uppsåtliga överträdelser av övervakningsskyldigheten föreslås en straffskala som enbart omfattar fängelse i högst ett år.

I utredningen SOU 2026:62 framgår även att företrädare för polisregion Väst vid ett möte i augusti 2026 efterfrågade möjligheten att utfärda tillfälliga vistelseförbud. Utredningen bedömde dock att någon sådan möjlighet inte borde införas.

Högsta domstolens avgörande fastställer att vistelseförbudet mot den utpekade nätverksledaren i Göteborg uppfyller lagens krav och klargör samtidigt hur riskbedömningen ska genomföras vid framtida prövningar.

Gillar du den här personligheten?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort ett sakligt språk och en neutral ton. Flera viktiga påståenden kopplas till källor med tydliga hänvisningar (t.ex. 'Enligt uppgifter', 'Polismyndigheten uppgav', 'SVT Nyheter redovisat', etc.), och texten redogör för rättsprocessen, lagregler och konkreta datum utan journalisten självständiga värderingar eller slutsatser. Källorna används konsekvent och texten följer principen att uppgifter från källor överförs till följande meningar tills perspektivet byts. Inga egna värderingar eller överdrifter från journalisten känns igen. Den avslutande frågan 'Gillar du den här personligheten?' är en direkt läsarinvites men utgör inte ett sakligt påstående eller värderande omdöme; den påverkar därför inte betydligt den upplevda oberoende nivån. Denna enda milda avvikelse från strikt nyhetsrapportering påverkar inte bedömningen betydligt men nämns som en liten observation.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
35%
50%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på statliga, juridiska verktyg för att öka allmän säkerhet och stärka polis- och rättsväsendets befogenheter. Den lyfter fram riskbedömningar, geografiska restriktioner och straff- eller övervakningsförslag samt betonar lagstiftningens vikning mot allmänhetens trygghet. Sådana inslag främjar en högerorienterad syn på 'lag och ordning' samt starkare statlig kontroll som lösning på brottslighet.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på rättsstatens möjligheter att stärka allmän säkerhet genom preventiva vistelseförbud och straffrättsliga verktyg.

Språk och ton:
Faktabaserad och säkerhetsfokuserad ton

Källbalans:
Myndigheter och statliga källor dominerar; få kritiska röster eller alternativt motståndsperspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Väldigt lite eller inget utrymme för kritiskt perspektiv på frihetsbegränsningar eller civilrättsliga konsekvenser; saknas röster från brottsoffer, civilsamhälle eller forskare som ifrågasätter effektiviteten eller etiken i vistelseförbud. Ingen diskussion om alternativa åtgärder eller långsiktiga konsekvenser för utsatta grupper.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.