EU beslutar om ursprungsskydd för svenska dalahästar

Den traditionella dalahästen har fått en skyddad geografisk beteckning inom Europeiska unionen. EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO har registrerat en skyddad geografisk beteckning, vilket ger beteckningen ett rättsligt skydd mot bland annat obehörig kommersiell användning och vilseledande information om var produkten tillverkats.

Skyddet omfattar samtliga EU-länder och gäller även vid försäljning via internet. Registreringen innebär däremot inte att någon enskild tillverkare får ensamrätt till namnet. Företag som uppfyller kraven har rätt att använda den.

Ansökan om registrering lämnades in av de båda dalahästtillverkarna Grannas och Nils Olsson Dalahästar. Företagen har sina verksamheter i Nusnäs utanför Mora, där tillverkningen av de traditionella trähästarna har en lång historia.

Monika Nowicka, avdelningsjurist vid Patent- och registreringsverket (PRV), framhåller i ett pressmeddelande att dalahästen har en stark ställning som svensk symbol. Hon jämför dess internationella igenkänning med svenska köttbullar och beskriver registreringen som ett sätt att skydda både hantverkstraditionen och den kunskap som överförs mellan generationer.

För att en produkt ska omfattas av en skyddad geografisk beteckning krävs enligt Patent- och registreringsverket att dess kvalitet, anseende eller andra särskilda egenskaper har en tydlig anknytning till ursprungsområdet. Minst ett led i produktionen måste dessutom genomföras inom det geografiska område som registreringen avser.

EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO anger att varje registrerad beteckning ska omfattas av en produktspecifikation. Dokumentationen ska bland annat beskriva hur produkten framställs, vilka egenskaper den ska ha och inom vilket geografiskt område tillverkningen ska äga rum. Tillverkarna ansvarar för att kontrollera att deras produkter uppfyller villkoren. Regelverket omfattar såväl kontroller före försäljning som övervakning av produkter som redan finns på marknaden.

Den svenska lagen om geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter började gälla den 1 december 2025. Patent- och registreringsverket ansvarar för tillsynen av att bestämmelserna efterlevs i Sverige.

Dalahästen hade uppmärksammats som en möjlig kandidat för geografiskt ursprungsskydd långt före den aktuella registreringen. I departementspromemorian Ds 2024:18 redovisade regeringen resultat från en EU-relaterad undersökning 2019, där fem svenska hantverksprodukter identifierades som möjliga att skydda. Förutom dalahästen omfattade urvalet Falsterbotofflan, Lovikkavantar, Morakniv och samiskt duodjihantverk.

En studie från EUIPO 2024 visade att Sverige vid undersökningstillfället inte hade några registrerade geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Dalahästen fanns även i den undersökningen bland de svenska produkter som bedömdes kunna omfattas av skyddssystemet.

Tillverkningen i Nusnäs har sina rötter i början av 1900-talet. Mora kommun uppger att Grannas Anders Olsson grundade Grannas A. Olsson Hemslöjd 1922. Verksamheten är den äldsta fortfarande verksamma tillverkaren av dalahästar och drivs vidare av senare generationer inom familjen.

Mora kommun uppger att bröderna Nils och Jannes Olsson grundade Nils Olsson Dalahästar 1928. De hade tidigare arbetat hos sin äldre bror Grannas Anders Olsson, vars företag grundats sex år tidigare. De båda verksamheterna ligger på var sin sida av Edåkersvägen i Nusnäs.

Nils Olsson Dalahästar beskriver att tillverkningen fortfarande sker för hand i Nusnäs. Företaget anger att hantverkstraditionen omfattar både täljning och målning enligt metoder som förts vidare sedan verksamheten etablerades.

Visit Dalarna beskriver att virket till dalahästarna hämtas från skogarna runt Siljan. Tillverkningen omfattar bland annat utsågning, handtäljning, grundmålning, dekorationsmålning och lackering.

Mora kommun redovisar att den traditionella dalahästtillverkningen historiskt även förekommit i byarna Risa, Bergkarlås och Vattnäs. Kommunen pekar bland annat ut kurbitsmålaren Stickå Erik Hansson i Risa och dalahästhandlaren Hans Erik Mattsson i Bergkarlås som betydelsefulla personer i hantverkets utveckling.

Visit Dalarna uppger att en 2,8 meter hög rödmålad dalahäst placerades vid Sveriges paviljong under världsutställningen i New York 1939. Utställningen bidrog till att dalahästen fick internationell uppmärksamhet som svensk symbol.

Centrum för Näringslivshistoria beskriver att Grannas Anders Olssons tidiga tillverkning utvecklades efter en beställning på 2 000 hjulförsedda trähästar. Beställningen bidrog till att etablera den snickeriverksamhet som senare inriktades på dalahästar.