
AI-genererad illustration
Höga värderingar bromsar norska oljefondens energiinvesteringar
Den norska oljefonden Norges Bank Investment Management (NBIM) har minskat sina investeringar i förnybar energiinfrastruktur kraftigt under 2026. Fondens chef för energi och infrastruktur, Harald von Heyden, uppger att höga tillgångspriser gör det svårt att genomföra nya affärer, trots att fonden vill öka sina innehav inom sektorn.
Under fjolåret investerade fonden omkring 11 miljarder euro i förnybar infrastruktur. I år har investeringstakten rasat till strax över 2 miljarder euro, enligt von Heyden. Han beskriver marknaden som mer fördelaktig för säljare än för köpare och framhåller att den lägre investeringstakten inte beror på bristande intresse från fondens sida.
NBIM förvaltar tillgångar motsvarande 21,2 biljoner norska kronor och är en av världens största ägare av börsnoterade företag. Fonden har tillstånd att placera upp till 2 procent av sitt värde i onoterad förnybar energiinfrastruktur. Den faktiska nivån ligger för närvarande omkring 0,5 procent. Om man räknar in åtaganden är nivån 1 procent.
Investeringsramen infördes av Norges finansdepartement 2019. Departementet har därefter klargjort att Norges Bank själv avgör hur stor del av det tillåtna utrymmet som ska användas. Samma princip gäller fondens investeringar i onoterad fastighetsverksamhet.
Trots den minskade investeringstakten har NBIM genomfört flera affärer under året. Den 4 november 2026 meddelade fonden att den köpt 10 procent av det nordamerikanska batterilagringsföretaget Aypa Power för 300 miljoner dollar. Transaktionen slutfördes den 28 oktober tillsammans med investeringspartnern Brookfield och var fondens första direkta investering i batterilagring.
Brookfield Asset Management hade den 22 juli meddelat att förvärvet av Aypa Power värderade verksamheten till omkring 7 miljarder dollar. Enligt Brookfield omfattades 95 procent av kapaciteten i bolagets befintliga anläggningar och pågående projekt av långsiktiga kundavtal. Avtalets genomsnittliga återstående löptid uppgick till 17 år.
Investeringen följde på besked från Harald von Heyden vid en energikonferens i Oslo den 11 februari 2026. Han uppgav då att oljefonden ville göra sina första större placeringar inom batterilagring. Von Heyden framhöll samtidigt att amerikanska projekt inom solkraft, vindkraft och batterilagring fortfarande sökte finansiering, trots de svårigheter som sektorn mötte under president Donald Trump.
Ytterligare ett investeringsbeslut offentliggjordes den 2 oktober, då NBIM meddelade ett åtagande på 1,2 miljarder euro i Copenhagen Infrastructure Partners sjätte infrastrukturfond, CI VI. Avtalet hade undertecknats dagen före. Kapitalet ska huvudsakligen användas till produktion och lagring av förnybar energi i OECD-länder i Nordamerika, Västeuropa och Asien-Stillahavsområdet.
Tidigare under året, den 3 mars, meddelade NBIM också ett avtal om att förvärva en tredjedel av en nordamerikansk portfölj med 22 anläggningar för förnybar elproduktion. Affären uppgick till omkring 425 miljoner dollar och omfattade 17 solkraftsanläggningar samt fem landbaserade vindkraftsparker fördelade på elva amerikanska delstater.
Fonden har sedan tidigare betydande innehav inom havsbaserad vindkraft. Den 4 juni 2025 meddelade det tyska energibolaget RWE att NBIM:s förvärv av 49 procent i vindkraftsprojekten Thor i Danmark och Nordseecluster i Tyskland hade slutförts. Köpeskillingen var cirka 1,4 miljarder euro. RWE behöll 51 procent av projekten och ansvaret för byggnation och drift.
Den 25 mars 2026 meddelade RWE att Thor hade börjat leverera sin första elektricitet till det danska elnätet. Den första av totalt 72 planerade vindkraftsturbiner hade installerats tidigare samma månad. Enligt RWE beräknas vindkraftsparken vara helt driftsatt under 2027.
Oljefonden har även utökat sina investeringar genom särskilda infrastrukturfonder. I september 2025 meddelade NBIM ett åtagande på 1,5 miljarder dollar i Brookfield Global Transition Fund II. Harald von Heyden beskrev då placeringen som fondens första investering i en särskild energiomställningsfond med möjlighet att finansiera projekt även utanför Europa.
Fondens årsredovisning för 2025 visar dessutom att NBIM under året för första gången investerade i elöverföringsnät genom ett innehav i TenneT Germany. Det samlade kapital som fonden hade åtagit sig att placera i onoterad förnybar energiinfrastruktur tredubblades under samma år, enligt NBIM.
Avkastningen från investeringarna har varierat. Norges Bank Investment Management redovisade den 29 januari 2026 att fondens onoterade förnybara energiinfrastruktur hade gett 18,1 procents avkastning under helåret 2025. Aktieinvesteringarna gav under samma period 19,3 procent.
Under första halvåret 2026 uppgick avkastningen för den onoterade förnybara energiinfrastrukturen däremot till minus 0,2 procent. Fondens halvårsrapport visade att marknadsvärdet på dessa innehav var 104,4 miljarder norska kronor den 30 juni.
I en utvärdering från 2025 konstaterade Norges finansdepartement att oljefondens första investering i onoterad förnybar energiinfrastruktur genomfördes 2021. Departementet pekade samtidigt på svårigheter att värdera sådana tillgångar, eftersom de inte handlas på börsen, antalet transaktioner är begränsat och det finns få etablerade jämförelseindex.
Analysorganisationen Zero Carbon Analytics presenterade den 12 oktober 2026 en beräkning som visade att oljefonden skulle kunna investera ytterligare 37,7 miljarder dollar i förnybar energiinfrastruktur om hela den tillåtna andelen på 2 procent utnyttjades. Beräkningen utgick från fondens marknadsvärde vid halvårsskiftet 2026.
Zero Carbon Analytics konstaterade även att oljefondens regler för direkta investeringar i onoterad förnybar energiinfrastruktur begränsar placeringarna till utvecklade marknader i Europa och Nordamerika. En utvidgning till ytterligare geografiska områden skulle enligt organisationen kräva förändringar i investeringsreglerna.
Harald von Heyden framhåller att NBIM fortsatt eftersträvar större investeringar inom förnybar energi, men att möjligheterna att genomföra affärer påverkas av flera faktorer. De nuvarande priserna på marknaden är enligt honom ett centralt hinder för fondens fortsatta investeringar.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln håller en saklig och neutral ton med mycket sifferbaserad information (belopp, procentsatser, datum) och tydliga källhänvisningar eller påståenden som är riktade till specifika källor (t.ex. NBIM, Brookfield, RWE, Zero Carbon Analytics). Journalisten lämnar inga egna slutsatser eller spekulationer utan låter källorna självständigt beskriva förhållandena. När en källa används placeras efterföljande meningar ofta i samma perspektiv oavsett hur texten utvecklas, vilket följer den angivna principen och minskar risk för journalistens eget värderande. Det finns några få beskrivningar som kan tolkas som journalistens sammanfattning (t.ex. inledningen beskriver nedgången som kraftig), men de stöds av de efterföljande uppgifterna och framstår som sammanfattningar snarare än värderingar. Sammantaget bedöms språket vara mycket neutralt och oberoende i sin journalistiska skildring.
Förklaring:
Artikeln betonar pragmatiska, teknokratiska lösningar och marknadens funktion över två åtgärder: statlig reglering och marknadslösningar. Den ser NBIM:s investeringar som främst beroende av pris och regler, inte av vänsterinriktade omfördelningsmål eller högerns fokus på säkerhet och stramare statlig kontroll. Den presenterar behovet av att utnyttja investeringsramar och potentiella regeländringar som rimliga, stegvisa justeringar snarare än radikal politisk förändring, vilket pekar mot en mittenriktad politisk framställning.
Rubrik och framing:
Framingen fokuserar på marknadens prissättning som den centrala begränsningen för NBIM:s investeringar i förnybar energi, där höga värderingar ses som huvudorsak till att nyetableringar bromsas; artikeln framställer regulatoriska ramar och organsationernas beslut som formuleringar av lösningar snarare än ideologiska mål.
Språk och ton:
Teknokratiskt och marknadsfokuserat
Källbalans:
Huvudsakligt utrymme för NBIM och myndighetsperspektiv (Norges finansdepartement) med kompletterande kommentarer från analytiker och industripartners
Utelämnanden och kontext:
Saknar bredare samhällsperspektiv som fackföreningar, konsument- och miljöorganisationer samt [regionalt] geopolitiska faktorer; lägger inte fram kritiska röster mot NBIM:s metodik eller mot regleringar som kan påverka energipolitikens sociala konsekvenser
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Hård konflikt i Israels parlament när regeringsmakten ska avgöras
Israels nyvalda Knesset inledde sitt arbete den 10 november med protester, anklagelser och politiska motsättningar....

Gunnar Strömmer kritiserar Anderssons besked om regeringssamarbete
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar kritik mot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Vänsterpartiets ledare Nooshi...

Kungliga släktklenoder säljs för miljonbelopp i Genève
Flera smycken ur prinsessan Birgittas privata samling bjuds ut på auktion i Genève den 11...

Göteborg bygger om tusen korsningar för cykeltrafiken
Göteborgs stad planerar att förändra trafikregleringen vid omkring 1 000 korsningar genom att ersätta cykelpassager...
