Grönlands spiralskandal prövas mot folkmordsbegreppet

Två expertutlåtanden om Danmarks ansvar för preventivmedelsingrepp på Grönland presenteras i Nuuk under fredagen. Rapporterna ska bland annat bedöma om behandlingen av grönländska kvinnor innebar kränkningar av mänskliga rättigheter och om händelserna kan omfattas av folkmordsbegreppet. Grönlands regering, Naalakkersuisut, tillsatte expertgruppen den 16 augusti 2024 med Dalee Sambo Dorough, Miriam Cullen, Jonas Christoffersen och Jensine Nedergaard.

Arbetet slutade med två separata rapporter sedan två av ledamöterna lämnade gruppen i december 2025 respektive januari 2026. Naalakkersuisut har uppgett att metodologiska meningsskiljaktigheter och delvis oro kring det geopolitiska läget låg bakom uppdelningen. De två ledamöterna lämnade därefter ett eget bidrag. Båda rapporterna har genomgått extern sakkunniggranskning och översatts för publicering på grönländska, danska och engelska.

Från 1960-talet och framåt utsattes inuitkvinnor i fertil ålder systematiskt för preventivmedelsingrepp med målet att minska födelsetalen. Tusentals kvinnor fick spiraler, i många fall utan att ha lämnat samtycke eller ens känt till ingreppet. Expertarbetet ska därför behandla både övergreppen mot enskilda kvinnor och den bredare påverkan på det grönländska samhället. Flera grönländska politiker har tidigare ansett att händelserna kan betraktas som folkmord.

Journalisten Martin Breum, som bevakar Arktis, pekar på att splittringen mellan experterna kan försvåra användningen av rapporterna om slutsatserna skiljer sig åt. Han anser också att en eventuell uppskattning av hur många barn som aldrig föddes till följd av preventivmedelspolitiken kan få stor betydelse för debatten på Grönland, som har omkring 56 000 invånare.

En separat historisk utredning som publicerades 2025 omfattade 347 sidor och genomfördes av forskare med anknytning till bland annat Ilisimatusarfik, Statens Institut for Folkesundhed, Köpenhamns universitet och Rigsarkivet. Uppdraget omfattade den historiska bakgrunden, beslutsprocesserna och genomförandet samt det rättsliga, administrativa och medicinska underlaget för preventivmedelspraxis. Utredningen byggde på berättelser från 354 kvinnor och bedömde att den danska staten bar ansvar för brister i landsläkarämbetets tillsyn och vägledning av vårdpersonal.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Naalakkersuisuts ordförande Jens-Frederik Nielsen markerade den officiella ursäkten vid en ceremoni i Katuaq i Nuuk den 24 september 2025. Mette Frederiksen bad då om ursäkt för övergrepp och systematisk särbehandling som Danmark bar ansvar för fram till dess att Grönland tog över hälso- och sjukvården 1992. Jens-Frederik Nielsen bad samtidigt om ursäkt för händelser efter det grönländska övertagandet. Den danska regeringen meddelade också att den skulle arbeta med en bredare försoningsfond för andra grönländare som utsatts för systematisk särbehandling.

Folketinget antog den 27 augusti 2026 en ersättningsordning för kvinnor som utsattes för preventivmedelsingrepp utan samtycke mellan 1960 och 1991. Förslaget antogs med 100 röster mot 10. Kvinnor som uppfyller villkoren kan efter ansökan till Patienterstatningen få 300 000 danska kronor. Ansökan ska lämnas senast den 1 september 2028. Ordningen omfattar även kvinnor som fick preventivmedel insatta i Danmark om de någon gång till och med 1991 hade varit bosatta på Grönland och i övrigt uppfyller kraven.

Advokaten Jonas Christoffersen ansåg inför publiceringen att expertmaterialet borde ha offentliggjorts innan Folketinget slutbehandlade ersättningslagen, så att ledamöterna hade kunnat ta del av slutsatserna före beslutet. Juristen Sune Klinge vid Köpenhamns universitet har samtidigt framhållit att expertutlåtandena inte i sig fastställer ett juridiskt bindande ansvar, även om slutsatserna kan få politiska och rättsliga följder.

Naaja H. Nathanielsen har uppgett att expertarbetet beställdes för att klarlägga de rättsliga följderna av preventivmedelsingreppen och att Naalakkersuisut efter presentationen ska ta ställning till hur frågan ska drivas vidare. Martin Breum bedömer att rapporterna blir betydelsefulla för den fortsatta debatten både inom Grönland och i relationerna med Danmark och USA. Han menar att grönländska politiker samtidigt är medvetna om att innehållet kan användas av USA:s president Donald Trump i hans kampanj för att göra Grönland amerikanskt, men att behovet av att utreda historien och frågan om mänskliga rättigheter väger tungt.